- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
165-166

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Moderharts ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Moderharts. Se Galbanum.

Moderkaka. Se Placenta.

Moderlut, kem., den vätska, som återstår, sedan en
lösning afsatt kristaller. P. T. C.

Modern (Fr. moderne, af Med. Lat. modernus, af modo,
nyss), nymodig, enlig med det för dagen herskande
modet; som vidtager i och med slutet af 1400-talet
(»moderna l. nyare tiden»); som tillhör den nyare
utvecklingsperiod för sköna konster och vetenskaper,
hvilken tog sitt inträde i och med renaissancen (»den
moderna literaturen», »den moderna byggnadskonsten»
o. s. v.), i motsats till både antik och medeltida;
som tillhör i allmänhet den kristna tiden och är
präglad af dess verldsåskådning, i motsats till
antik. Å andra sidan kan begreppet modern nyttjas i
inskränktare bemärkelse om en vetenskap l. dyl. Med
den moderna kemien menas sålunda den af Lavoisier
(1743–94) grundade. – Modernisera, göra modern,
förändra till öfverensstämmelse med en nyare tids
smak.

Moderpassion, äldre svenskt namn för hysteri (se
d. o.).

Modest (Lat. modestus, som har känsla för rätta
måttet, af modus, mått), anspråkslös, försynt,
blygsam; ärbar, sedesam, tuktig. – Modesti,
anspråkslöshet, blygsamhet; sedesamhet; namn på en
spets eller veckad tyllremsa, anbragt i kanten på
en urringad klädning och afsedd att skyla barmen.

Modgunn, Nord. mytol. Se Gjallarbron.

Modica, stad uti italienska provinsen Siracusa
(Sicilien), 15 km. från södra kusten, vid
jernvägen emellan Siracusa och Licata. Omkr. 40,000
innev. Omkr. 7 km. ö. om M. ligger Val d’Ispica, med
märkliga grafvar och klippboningar. Staden kallades
af romarna Motyca l. Mutyce.

Modifiera, modificera (af Lat. modificari, afmäta),
åstadkomma en ändring i någontings form och skick;
inskränka, närmare bestämma, jämka; mildra, lindra;
förfalska. – Modifikation, jämkning, lindrigare
förändring, mildring.

Modillon [mådijå’ng], Fr., byggnadsk., konsol,
särskildt när den ingår som led i en följd af flere,
hvilka tillsammans uppbära ett framskjutande listverk.

Modist (Fr. modiste), en som förfärdigar (arrangerar)
och handlar med modevaror för fruntimmersklädseln;
modehandlerska, hattsömmerska.

Modlin. Se Novo Georgievsk.

Modok-indianer, en till Oregonfolken hörande
indianstam, som ursprungligen var bosatt
vid Klamath-sjön i södra Oregon och norra
Kalifornien. 1873 förde unionsregeringen ett blodigt
utrotningskrig mot dem, hvarefter större delen af de
öfverlefvande flyttades till Indianterritoriet.

Modon l. Modoni, befäst stad i grekiska nomarkien
Messenien, på en udde midt emot ön Sapienza. Den
hade före det grekiska befrielsekriget, i hvilket
den nästan fullständigt förstördes, 7,000 innev.,
men eger nu. endast omkr. 1,100 innev. Stadens
forngrekiska namn var Methone l. Mothone. I M. afled 1688 svenske
fältmarskalken O. V. von Königsmark, befälhafvare
öfver venezianska trupperna på Morea.

Modrzewski [-sjä’vski], Fryderyk Andrzej, polsk
politisk skriftställare, f. 1520, studerade i
Wittenberg, der han blef Melanchthons vän, och i
Nürnberg samt var derefter egendomsförpaktare och
från 1546 någon tid sekreterare hos konung Sigismund
August. Död efter 1570. I en skrift De poena homicidii
(skrifven mellan 1543 och 1546) uttalar M. den då
alldeles nya åsigten att det är lika straffbart
att döda en lifegen som en adelsman. 1551–54 utgaf
han i 3 band sitt vigtigaste verk, De republica
emendata,
och 1562 stridsskriften De mediatore,
riktad mot den samtida berömde vältalaren Stanislaw
Orzechowski, hvilken likasom M. hyste protestantiska
tendenser. M. verkade bl. a. för lifegenskapens
upphäfvande och medborgerlig jämlikhet.

Modsogne, Nord. mytol. Se Dvärg.

Modul. Se Modyl.

Modulation (Lat. modulatio, afmätning), musikt., i
vidsträckt mening ackordvexling, vare sig inom samma
grundtonart (»skal-egen» modulation) eller syftande
till främmande tonarter (»skalfrämmande», »utvikande»
modulation). I inskränkt och vanligare mening nyttjas
ordet endast i den sistnämnda betydelsen. – Modulera,
egentl. harmoniskt utvika; omvexlande höja och sänka
rösten i sång. A. L.

Modum, pastorat i Buskeruds amt, Norge, omfattar
socknarna Heggen, Nykirke och Snarum. I Heggen
finnas betydliga koboltgrufvor, hvilka 1776–1822
tillhörde staten, men numera bearbetas af ett tyskt
bolag. Verkets byggnader ligga vid den af Simoa-elfven
bildade Hougfossen. 3 km. v. om Vikersund, station
på Drammen–Randsfjords-jernvägen, ligger Modums
kuranstalt och sanatorium (äfven kalladt S:t Olafs
bad
), som årligen besökes af 5–6 hundra sjuka, lidande
af bleksot, blodbrist, nervsvaghet och strupsjukdomar.
O. A. Ö.

Modus, Lat., plur. modi, mått, sätt. 1. Filos., den
konkreta bestämdhet eller form, i hvilken någonting
framträder. Då det fullt konkreta såsom sådant aldrig
kan af menniskan fattas i tankens form eller såsom
alltigenom nödvändigt, så innehåller en modus för
oss alltid något tillfälligt, som ej helt och hållet
följer af väsendet, ehuru visserligen också hvarje
modus har en väsentlig sida just som ett uttryck för
väsendet. Panteismen, som i en allmän bestämning
hos verlden ser det egentliga väsendet i allt, har
i sin verldsförklaring mer eller mindre uttryckligt
fattat de ändliga väsendena såsom (uppkommande och
försvinnande) modi, det vill här säga konkreta, men
just derför tillfälliga former eller uppenbarelser
af det allmänna. Särdeles karakteristiskt är detta
betraktelsesätt för den spinozistiska panteismen. –
2. Log., en slutlednings bestämdhet med hänsyn
till de i densamma ingående omdömenas qvalitet och
qvantitet. För slutledningens logiska möjlighet gälla
i detta afseende vissa fordringar såväl i allmänhet
som inom hvarje särskild figur (se

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfak/0089.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free