- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
175-176

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Modus ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

behag. Sin lilla röst använde hon med stor
vårdnåd och smak. Hon gifte sig 1877 med pianisten
Oskar Torssell, blef enka 1880 och kallar sig sedan
dess fru Moe. A. L.

Moeda (Moheda), socken i Kronobergs län, Allbo
härad. Areal 8,950 har. 2,341 innev. (1885). M. bildar
med Ör och Aneboda ett konsistorielt pastorat af
2:dra kl., Vexjö stift, Allbo kontrakt.

Moeijaert (Moy-) l. Moijaert [måjart], Nicolaas
(Claas) Cornelisz, holländsk målare, f. omkr. 1600,
troligen af en framstående slägt
i Amsterdam, var derstädes verksam från 1624
till 1659. Hans dödsår är ej säkert
kändt. Under en tids vistelse i Rom rönte han
inflytelse af Elzheimer, men utbildade sig sedermera
under Rembrandts inverkan och upptogs 1630 som
mästare i Amsterdams målaregille. Hans verksamhet
tillhörde förnämligast denna stad, hvilken 1638 åt
honom uppdrog dess värdiga sirande till drottning
Maria de Medicis intåg. För öfrigt målade M.
historiska och allegoriska ämnen samt porträtt.
I Amsterdams riksmuseum finnes af honom en tafla,
kallad En frestare (en gammal man bjuder guld åt
en bondflicka, som vänder sig ifrån honom; figuren
i kroppsstorlek). Sveriges Nationalmuseum eger
2 arbeten af hans hand, Johannes Döparen
predikar för folket
(1631) samt Ängeln Rafael skiljes
frän Tobias och hans familj.
C. R. N.

Moen, Nord. mytol., namn på en af de många ormar,
som gnaga på verldsasken Yggdrasil. En annan sådan
orm är Goen. Th. W.

Moeris [mer-], konstgjord sjö i Egypten. Se Fajum.

Moeris [mer-], grekisk grammatiker. Se Moiris.

Moero-sjön (Moero okata), insjö i södra Afrika
under 9° s. br., ligger 914 m. öfver hafvet och
genomflytes af Luapula l. Öfre Kongo. Sjön upptäcktes
af Livingstone 1868.

Moesia [mesia]. Se Mesien.

Moestlin [möst-] l. Maestlin [mast-], Michael, tysk
astronom, f. i Göppingen 1550, d. 1631, studerade
matematik under Apianus, blef 1571 magister och 1580
professor i Heidelberg samt efterträdde 1583 såsom
professor i Tübingen sin lärare, som blifvit skild
från denna ställning, emedan han vägrat underskrifva
konkordieformeln. M:s största betydelse är den att
hafva varit Keplers lärare. Denne och, som det säges,
äfven Galilei inhemtade af M. sin första kunskap om
det kopernikanska systemet. Då Kepler, mångsidigt
bildad som han var, tvekade i valet mellan det
teologiska och det astronomiska facket, var det M.,
som förmådde honom att välja det senare. Sedermera
stod han som en trogen vän vid Keplers sida under
dennes skiftesrika lefnadslopp. K. B.

Mofalla, socken i Skaraborgs län, Kåkinds
härad. Areal 2,561 har. 590 innev. (1885). Annex
till Kyrkefalla, Skara stift, Kåkinds kontrakt.

Mofett [måfä’tt], Fr. mofette (af T. muff, mögel),
geol., plats, hvarest en någorlunda riklig utströmning
af kolsyregas eger rum ur i marken varande remnor
eller öppningar, såsom
förhållandet flerestädes är inom vulkantrakter.
Jfr Gasvulkan.

Moffat, badort i skotska grefskapet Dumfries, i
öfre Annan-dalen och vid foten af Gallow Hill. 2,161
innev. (1880). Svafvelkällor.

Moffat, Robert, skotsk missionär, f. 1795, sändes
1816 af Londons missionssällskap till Syd-Afrika och
vistades först ett år i Namalandet, men bosatte sig
sedan i Kuruman bland betsjuanerna, hos hvilka han
verkade som missionär till 1870, då han återvände
till sitt fädernesland. Död 1883. Från sin station
gjorde han täta resor till angränsande trakter,
norr ut ända till Matebeles rike, samt meddelade
sina erfarenheter till Geographical society och i sitt
arbete Missionary labours and scenes in South Africa
(1842). M. lyckades genom sin undervisning och sitt
föredöme förvandla en hord blodtörstiga vildar
till ett civiliseradt folk med eget skriftspråk,
till hvilket han med egen hand öfversatte hela
bibeln. Det var till stor del M:s förtjenst, att
hans måg Livingstones verksamhet tog den riktning,
som den gjorde.

Mogador (Arab. Sueïra, Berber. Tasurt), hamn- och
handelsplats på Marokkos vestkust, ligger 210
km. v. om hufvudstaden Marokko, på en flack,
sandig och ofruktbar kust och har en af flere öar
skyddad hamn, som dock är ytterst farlig under vest-
och sydvestvindar. Staden är ovanligt regelbunden
och har omkr. 15,000 innev., deraf omkr. 7,000
judar. Handeln drifves hufvudsakligen med Marseille,
London, Gibraltar och Kanarieöarna samt består i
export af mandlar, getskinn, gummi (Mogadorgummi; se
Marokkogummi), olivolja och strutsfjädrar, till ett
värde af närmare 4 mill. kr. – Staden anlades 1760
af sultan Mulei Sidi Muhammed och kallades Sueïra,
hvaremot portugiserna uppkallade den efter helgonet
Sidi Mogadul, hvars graf ligger något s. om staden.

Mogata, socken i Östergötlands län, Hammarkinds
härad. Areal 7,984 har. 1,439 innev. (1885). M. bildar
med Börrum ett konsistorielt pastorat af 2:dra kl.,
Linköpings stift, Hammarkinds kontrakt.

Mogenhetsexamen (maturitetsexamen; af
Lat. maturus, mogen) kallas den pröfning, som vid
s. k. dimissionsberättigade (egentl. berättigade
att »dimittera» till universitetet) offentliga eller
enskilda läroverk anställes i ändamål att bestämma »om
och till hvilken grad lärjunge eger den mogenhet,
som en fullständig elementarundervisning afser
att bibringa». Såsom synonym nyttjas äfven ordet
afgångsexamen, ehuru detta ord egentligen – då det,
tillämpas på den pröfning, som här är i fråga – afser
examen med lärjungar vid de dimissionsberättigade
läroverken, hvaremot mogenhetsexamen anställes äfven
med andra, d. v. s. med »lärjungar från enskild
undervisning» (s. k. »privatister»). Godkänd
mogenhetsexamen berättigar till inträde dels vid
universitet och vissa special-läroverk, dels på vissa
tjenstemannabanor, för hvilka ingen ytterligare
examen erfordras. – Mogenhetsexamen, som inrättades
genom k. stadgan af d. 11 April 1862 »angående
afgångsexamen vid rikets högre

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfak/0094.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free