- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
177-178

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mogigrafi ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

elementarläroverk» och sedan genom k. kung. af d. 1
Nov. 1878 undergått vissa förändringar, trädde i
st. f. den förra studentexamen (se d. o.), hvilken
aflades vid universiteten. Sedan den för granskning
af 1856 års skolstagda förordnade komité (under
dåvarande professoren F. F. Carlsons ordförandeskap)
erhållit uppdrag att uppgöra förslag till stadga
för afgångsexamen, aflemnades ett sådant under
d. 21 Dec. 1858 (tryckt 1859). Öfver detta
förslag infordrades vederbörandes utlåtanden,
hvarefter komiterade under d. 30 Nov. 1859 afgåfvo
betänkande i ämnet (tryckt 1860). Frukten af
dessa förarbeten blef ofvannämnda stadga af d. 11
April 1862. – Mogenhetsexamen är dels skriftlig,
dels muntlig. Den skriftliga anställes samtidigt
vid alla läroverken. Ämnena för de till denna
examen hörande arbeten bestämmas af chefen för
ecklesiastik-departementet. För latin-liniens
lärjungar är den fördelad på 3 dagar och omfattar en
uppsats på modersmålet, en öfversättning från svenska
till latin samt en från svenska (efter eget val)
till franska eller tyska. Enligt 1862 års stadga
omfattade den dessutom ett matematiskt arbete,
behandlande två geometriska och två algebraiska
problem eller teorem, men detta prof borttogs
1878. För real-liniens lärjungar är den fördelad
på 4 dagar och omfattar en uppsats på modersmålet,
två öfversättningar från svenska (efter eget val)
till två af tyska, franska och engelska språken samt
ett matematiskt arbete, behandlande två geometriska
och två analytiska problem eller teorem samt ett af
mekaniskt eller fysikaliskt innehåll. Vid utarbetandet
af uppsatsen på modersmålet får intet hjelpmedel
användas, vid öfversättningsarbetena ordböcker och
(enligt medgifvande i k. cirkuläret af d. 12 Mars
1875) grammatikor samt vid det matematiska arbetet
logaritmiska tabeller. Lärjunge å latin-linien, som
i den skriftliga examen ej blifvit godkänd såväl för
uppsatsen på modersmålet som för öfversättningen
till latin, får ej admitteras till den muntliga
examen. Detsamma gäller om lärjunge å real-linien,
som i den skriftliga examen ej blifvit godkänd
såväl för uppsatsen på modersmålet som för det
matematiska arbetet. Den, som blifvit underkänd
endast för öfversättningen (öfversättningarna) till
främmande språk, kan under vissa vilkor admitteras
till den muntliga examen. – Den muntliga examen
anställes under ledning af en eller flere af K. M:t
förordnade censorer (nu gällande instruktion för
dem är utfärdad d. 28 Febr. 1879) och omfattar
de obligatoriska eller valfria ämnen, i hvilka
undervisats i allmänna läroverkens 7:de klass. Således
examineras de allmänna läroverkens lärjungar å
latin-linien icke i tyska och naturalhistoria samt
de å real-linien icke i tyska, utan de vitsord,
som i dessa ämnen erhållits vid flyttningen från
6:te klassen, gälla som betyg i afgångsexamen. Äfven
för lärjungar vid dimissionsberättigade enskilda
läroverk kan förhållandet under vissa vilkor vara
ett dylikt med afseende på de två nämnda ämnena,
hvarjämte privatisterna ega rätt att gemensamt med
lärjungarna i offentligt läroverks 6:te klass undergå
en dessa ämnen omfattande pröfning, som för en tid
af två år gäller som del af mogenhetsexamen. För
lärjunge, som blifvit af censorn eller, der flere
än en censor äro förordnade, af mer än halfva
antalet bland dem underkänd, får mogenhetsbetyg
icke utfärdas. – Mogenhetsexamen eger rum
hufvudsakligen under vårterminen; men lärjunge vid
dimissionsberättigadt läroverk, hvilken egt rätt att
anmäla sig till examen under vårterminen, men då icke
aflagt godkänd sådan examen, eger rätt att anmäla sig
till examen äfven under höstterminen. Privatisterna
kunna anmäla sig båda terminerna vid något
dimissionsberättigadt läroverk, hvarefter chefen
för ecklesiastik-departementet bestämmer vid hvilka
läroverk de skola undergå examen. Sistnämnda stadgande
gäller med afseende på höstterminens examen äfven
för lärjungar vid dimissionsberättigade läroverk. –
Rättighet för qvinna att undergå mogenhetsexamen
medgafs genom k. brefvet af d. 3 Juni 1870 till
Kanslersämbetet för universiteten angående rättighet
för qvinna till läkareyrkets utöfning m. m. – Under
de sista 5 åren (1882–1886) har antalet af dem, som
aflagt godkänd mogenhetsexamen, varit resp. 794, 828,
778, 831 och 836. Häri äro inräknade äfven de flickor,
som aflagt godkänd sådan examen, och deras antal
uppgår för de resp. åren till 10, 17, 17, 10 och 22.

I sammanhang med mogenhetsexamen är ställd
den s. k. kompletteringsexamen, inrättad genom
k. cirkuläret af d. 12 Mars 1875, hvari föreskrifves
bl. a., att den, som aflagt afgångsexamen med
vitsordet godkänd eller derutöfver i allmänt
mogenhetsbetyg, men i ett eller annat af de i denna
examen förekommande läroämnen icke undfått vitsord
om godkända insigter, må ega rätt att i detta eller
dessa ämnen enligt stadgad ordning anmäla sig till
ny examen, hvilken skall omfatta såväl skriftlig som
muntlig pröfning, der båda äro för ämnet föreskrifna,
S. N.

Mogigrafi (af Grek. mogis, med möda, och grafein,
skrifva), Se Skrifvaresjuka.

Mogila (Mohyla), Peter, rysk andlig, f, 1597, son
af en moldavisk vojevod, fick sin bildning i Paris,
tjenade någon tid i polska armén, men öfvergick
sedermera till andliga ståndet. 1628 blef han
arkimandrit i Petjerska klostret i Kiev, skickades
1632 till Varsjav, för att i riksdagen försvara
den ortodoxa kyrkans privilegier, och utnämndes
af konungen till metropolit i Kiev. M. har inlagt
stora förtjenster genom hvad han gjort för att höja
bildningen i Sydvest-Ryssland (som då lydde under
polskt välde) och genom sitt försvar för den ortodoxa
tron mot unionen. Genom hans försorg utkom handboken
(Sluzjebnik) och sångboken (Euchologion) i af honom
reviderade upplagor. Han skall äfven hafva haft
för afsigt att utgifva bibeln i rättadt skick. Hans
katekes, Pravoslavnoe ispovedanie very, anses för
en klassisk framställning af den grekisk-ortodoxa
dogmatiken. Hans stridsskrift mot »unionen», Aithos
(Branden), utgafs under psevdonymen Eusebius Pimin
(1644; skrifven på polska). M.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfak/0095.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free