- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
181-182

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mogigrafi ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Allmänt bekant har namnet blifvit genom Coopers roman
»The last of the mohicans» (1826).

Mohilev (-lä’ff; P. Mohylew,
R. Mogilev). 1. Guvernement i vestra Ryssland,
omkring öfre Dnjepr, mellan guvern. Vitebsk och
Smolensk i n. och ö., Tjernigov och Minsk i s. och
v. Areal 48,046 qvkm. Omkr. 1,150,000 innev., deraf
78 proc. hvitryssar, tillhörande grekiska kyrkan,
16 proc. judar och 3 proc. polacker. Landet består
i n. af en platå af högst 275 m. höjd, som bildar
vattendelaren emellan Düna och Dnjepr och är till
större delen skogbevuxen, i s. af slättland af 150–190
m. höjd. Åkerbruket är hufvudnäring, och nära hälften
af arealen är odlad jord. Nattfroster förderfva ofta
skördarna. En stor del af spanmålen förvandlas till
bränvin, som jämte hampa, hampolja och skogsprodukter
utgör en vigtig exportartikel. Handeln förmedlas
genom de segelbara floderna (Düna, Dnjepr och Sosj)
och tre jernvägslinier (från Smolensk till Riga
och till Minsk i n. samt från Vilna till Romny i
s.). Guvernementet kom i 14:de årh. till Litaven
och sedermera till Polen samt annekterades 1772 af
Ryssland. – 2. Hufvudstad i nämnda guvernement, på
ömse sidor om Dnjepr, en af de vackraste städerna i
Ryssland. Omkr. 40,000 innev. Säte för en grekisk-
och en romersk-katolsk ärkebiskop. Industrien är
obetydlig med undantag af läderfabrikationen, som
i flere årh. drifvits i stor utsträckning. Den 23
Juli 1812 blefvo ryssarna under Bagration besegrade
vid M. af fransmännen under Davout.

Mohl [mål]. 1. Robert von M., tysk statsrättslig
författare, f. i Stuttgart 1799, blef 1824
e. o. och 1827 ordin. professor i Tübingen, men
måste 1845 lemna sin lärostol, emedan han i ett
valprogram uttalat sig skarpt mot den würtembergska
regeringen. 1847–60 innehade han en professur vid
Heidelbergs universitet, var 1861–66 badiskt ombud
vid tyska förbundsdagen och 1867-71 Badens sändebud
i München samt erhöll 1871 presidentämbetet i
öfverräknekammaren i Karlsruhe. Död 1875. Under
det politiskt upprörda året 1848 blef M. ledamot
af Vorparlamentet och nationalförsamlingen i
Frankfurt samt i Aug. 1848 justitieminister i
tyska riksministeriet, men drog sig i Maj 1849
tillbaka jämte sina meningsfränder, det gagernska
partiet. Äfven af den år 1871 skapade tyska riksdagen
blef M. ledamot (1874). Såsom hans vigtigaste arbeten
må nämnas Die deutsche polizeiwissenschaft nach
den grundsätzen des rechtsstaats
(3 bd, 1832–34;
3:dje uppl. 1866), Geschichte und litteratur
der staatswissenschaften in monographien
(3 bd,
1855–58), Staatsrecht, völkerrecht und politik
(3 bd monografier, 1860–69) samt Das deutsche
reichsstaatsrecht. Rechtliche und politische
erörterungen
(1873). Från 1844 utgaf M. i förening
med andra rättslärde »Zeitschrift für die gesammte
staatswissenschaft». – 2. Julius von M., orientalist,
den föregåendes broder, f. i Stuttgart 1800, blef
1826 e. o. professor i Tübingen, flyttade 1832 till
Paris, utnämndes 1845 till professor i persiska vid
Collége de France och valdes 1852 till det franska
Asiatiska sällskapets sekreterare. Död i Paris 1876. Han utgaf
Fragments relatifs à la religion de Zoroastre
(anonymt, jämte Olshausen, 1829), Confucii
Chiking sive liber carminum, ex latina P. Lacharme
interpretatione
(1830), Y-king, antiquissimus
Sinarum liber, ex interpretatione P. Regis
(1834–39)
samt för »Collection orientale» en kritisk upplaga
af Ferdusis »Schânâme» jämte fransk öfversättning
(»Le livré des rois», 6 bd, 1838–68; 2:dra uppl. 1876
o. f.). – 3. Moritz von M., tysk nationalekonomisk
och politisk skriftställare, de föregåendes broder,
f. 1802, beklädde till en början åtskilliga poster
såsom würtembergsk finansämbetsman, men var sedan 1848
uteslutande politiskt verksam, med pennan och såsom
medlem af parlamentariska församlingars venstergrupper
intill 1874, då han icke lyckades blifva återvald
vid valen till den tyska riksdagen. Han var en af det
stortyska partiets koryféer och ifrig skyddstullvän. –
4. Hugo von M., tysk botaniker, de föregåendes broder,
f. 1805, d. 1872, blef 1832 professor i fysiologi
i Bern och 1835 i botanik i Tübingen samt skref å
botanikens olika områden, särskildt i växtanatomi
(se Botanik, sp. 966), en stor mängd afhandlingar, af
hvilka de vigtigaste samlades under titeln Vermischte
schriften botanischen inhalts
(1845). Tillsammans
med Schlechtendal utgaf han från 1843 »Botanische
zeitung».

Mohla (F. Muola). 1. Prosteri i Viborgs län,
Borgå stift, Finland, omfattar Mohla, Valkjärvi,
Rautus och Kivinebb socknar. Areal 2,891
qvkm. 33,335 innev. (1883), nästan uteslutande
finsktalande. – 2. Socken, af Äyräpää domsaga
och härad i Viborgs län, bildar med Heinjoki
kapellförsamling ett imperielt pastorat af 2:dra kl.,
Borgå stift. Areal 1,269 qvkm. 13,609 innev. (1883),
nästan uteslutande finsktalande. M. socken, hvilken
under äldre tid nämndes Äuräpää (Ägräpää), äfven
kallad efter sin kyrka »Helgekors kyrkosocken»,
är en af de äldsta församlingarna i Viborgs län.
A. G. F.

Mohn. 1. Henrik M., norsk meteorolog, född i
Bergen d. 15 Maj 1835, blef student 1852 och
mineralogisk kandidat 1858. Under åren 1858–59
deltog han i Norges geologiska undersökning samt
var 1860–66 universitetsstipendiat i astronomi och
1861–66 tillika observatör vid det astronomiska
observatoriet. 1866 utnämndes han till professor
i meteorologi vid Kristiania universitet och chef
för det s. å. inrättade norska meteorologiska
institutet. 1876–78 deltog han i den på hans
initiativ tillkomna norska ishafsexpeditionen. Vid
Upsala universitets jubelfest 1877 blef han filos.
hedersdoktor. Bland M:s många skrifter märkas Norsk
meteorologisk aarbog
(1867–81), Stormatlas (1870),
Elementær lærebog i astronomi (1876, tills. med
H. Geelmuyden) och framför alla Om vind og veir
(1872, 3:dje uppl. 1883, öfvers. till flere språk;
se Meteorologi, sp. 1457). – 2. Jakob Neumann M.,
norsk statistiker, den föregåendes broder, född i
Bergen d. 29 Maj 1838, blef student 1855 och juridisk
kandidat 1859. År 1874 utnämndes han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfak/0097.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free