Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mola ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Petersen), »Kristian V:s dagböger» (1846),
»Uddrag af biskop Bircherods historisk-biografiske
dagböger 1658–1708» (1838–46) och »Kristian IV:s
egenhændige breve» (I, 1848) samt författade en
Historiens philosophie (1840–41). Till den danska
literaturhistoriens område höra följande af M:s
skrifter: Joh. Evalds levnet (1831), Förelæsninger
over den danske poesie (1831–32) med tillhörande
Studier over Oehlenschlägers poesi (1850),
Arrebo og Bording (1851) och Schack Staffeldts
levnet (s. å.). Derjämte utgaf han några delar af
»Dansk poetisk anthologie» (1830–40, ofullb.),
med inledningar om der representerade skalder,
och en serie äldre språkminnesmärken: »Den danske
riimkrönike» (1825), »Henrik Harpestrengs lægebog»
(1826), »Den ældste danske bibeloversættelse»
(1828) och »Herr Michaels tre danske rimværker»
(1836). Hit må också räknas första bandet af
»Holbergs comedier» (1843), innehållande de äldsta,
med upplysande anmärkningar. Sin största betydelse
torde M. ega genom sina språkliga arbeten. Redan 1811
utgaf han en liten afhandling om danska dialekter
och uppmanade personer att insamla dialektord. 1813
offentliggjorde han en Dansk haand-ordbog, hvarjämte
han utarbetade några bokstäfver till Videnskabernes
selskabs stora ordbok och under en lång följd af
år var medlem af dess för ordboken tillsatta stora
kommission. 1833 utkom M:s Dansk ordbog (2 bd;
2:dra uppl. 1859), hvilken fyllde ett verkligt
behof och ännu är den enda i sitt slag. Kort
derefter utkom hans Dansk dialect-lexicon (1833–41)
samt senare Dansk glossarium, eller ordbog over
forældede danske ord (1853–57) och Danske ordsprog,
riimsprog og tankesprog (1850). Men dermed är icke
M:s hela literära verksamhet omtalad. Man måste äfven
hågkomma hans många anmälningar af historiska och
estetiska skrifter, af hvilka de flesta intogos i
de tvänne tidskrifter han utgaf, »Athene» (1815–17)
och »Nordisk tidsskrift for historie, literatur og
konst» (1827–36), och som sedermera utkommo samlade i
Blandede smaaskrifter (2 bd, 1834–36; ny saml., 4 bd,
1853-56). Såsom kritiker var M. skarp, ja icke sällan
bitter och orättvis, och samma lust, som dref honom
att ständigt deltaga i literära fejder, förde honom
på äldre dagar in i den politiska diskussionen. I
en mängd tidningsartiklar och broschyrer försvarade
han Kristian VIII, helstaten och den konservativa
ståndpunkten mot de nationalliberale, och särskildt
polemiserade han mot »den skandinaviska enhetstanken»
(1857) i dennas politiska skepnad, under det att
han, likasom P. Hjort, lifligt intresserade sig
för en andlig förbindelse mellan nordens folk samt
personligen var nära förbunden med många svenska
vetenskapsmän och författare. M:s ifver att vilja
göra sina landsmän bekanta med svenska förhållanden
framträder bl. a. i hans båda reseskildringar: Breve
fra Sverrig i aaret 1812 (1814–17, 3 bd; »Resa
i Sverige 1812 och 1813», 1:sta del., 1815). Äfven
tillägget till 3:dje delen är öfvers. på svenska
under titeln »Kort öfversigt af de serskildta epokerna
i Svenska Nationalliteraturens historia», 1817)
och Lund, Upsala og
Stockholm i sommeren 1842 (1844). Såsom bevis på M:s
outtröttliga flit och mångsidiga författareverksamhet
må ytterligare nämnas hans på sin tid mycket lästa
Julegave for börn (3 arg., 1837- 39), Dansk læsebog
(1832, 9:de uppl. 1862; använd äfven i svenska
skolor) och Udvalgte eventyr og fortællinger (1843;
4:de uppl. 1882). M. tillkommer vidare förtjensten
att hafva stiftat »Den danske historiske förening»
(1839; han var dess sekreterare under de första
tretton åren) och »Det holbergske samfund»
(1842), hvars ledning dock snart öfvergick i
andra händer. Såsom bibliotekarie visade M. mycken
insigt och duglighet, men ringa tillmötesgående mot
besökande. Hans sinne var på det hela taget tungt och
föga öppet för dem, som stodo utanför hans närmaste
krets. 1883 (100 år efter M:s födelse) utgaf hans son
(se nedan) »Brevvexling mellem Kristian Molbech og
Kamma Rahbek», hvilken spred ljus öfver det förtroliga
förhållande och lifliga umgänge, som under flere år
(1812 o. f.) egde rum emellan dem, men sedermera
upphörde. E. Ebg.
2. Molbech [målbäck], Kristian Knud Frederik,
dansk skald, den föregåendes son, född i Köpenhamn
d. 20 Juli 1821, blef student 1839 samt egnade sig
åt estetiska studier och diktareverksamhet. Redan
1840 vann han universitetets guldmedalj för en af den
estetiska prisuppgiften föranledd afhandling och utgaf
s. å. diktcykeln Billeder af Jesu liv. Kort derefter
utkommo de romantiska dramerna Klintekongens brud
(1845) och Venusbjerget (s. å.), båda uppförda på
kungliga teatern, 1848 en liflig reseskildring, En
maaned i Spanien (2:dra uppl. 1855) och 1852 en lyrisk
diktsamling, Dæmring (3:dje uppl. 1856), som utmärker
sig genom djup känsla, fin smak och fulländad form
samt vann en mycket stor spridning. Men den skarpa
kritik, som J. L. Heiberg underkastade hans tragiska
drama Dante (1852), förmådde honom att under en längre
tid hålla sig tillbaka såsom skald. I stället utförde
han en ypperlig öfversättning af Dantes »Commedia
divina» (1851–62; 3:dje uppl. 1878), med utförliga
inledningar och anmärkningar. 1853 blef M. professor
i Kiel i danska språket och literaturen. Sedan han
fördrifvits derifrån (1864), var han under en följd
af år medarbetare i »Dagbladet» och samlade 1873 en
serie af sina politiska och kritiska artiklar under
titeln Fra danaïdernes kar. Derjämte öfversatte han
med stor smak flere franska skådespel samt författade
1875 Renteskriveren, ett lustspel eller en holbergsk
studie, såsom han kallade det, och 1877 skådespelet
Ambrosius (A. Stub), som gjorde utomordentlig lycka,
(6:te uppl. 1882; repertoarstycke äfven i Stockholm
samt öfversatt på tyska och engelska). Detta följdes
sedermera af Faraos ring (1879) och Opad (1881),
men intetdera vann samma framgång. 1879 utkom en
samlad upplaga af M:s dikter. 1871–81 var han censor
vid kungliga teatern i Köpenhamn. 1879 blef han
filos. hedersdoktor vid Köpenhamns universitet.
E. Ebg.
Molboer. Se Mols.
Moldau. 1. (Tsjech. Vitava) Böhmens hufvudflod,
upprinner på Böhmerwald på 1,180 m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
