- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
197-198

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Molenaer ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

antal undersökningar, förnämligast på vätskor. Vid
jämförelse mellan olika organiska vätskors
molekylarvolymer har man nämligen lyckats upptäcka
åtskilliga lagar, hvilka, om de också ej befunnits
ega allmän giltighet, likväl visat sig vara
approximativt riktiga eller ock gälla för hela
grupper af organiska föreningar. Den förnämsta af
dessa är den af Kopp uppställda lagen: lika skilnader
i kemisk sammansättning motsvaras af lika skilnader
i molekylarvolym.
Så är t. ex. molekylarvolymen
för smörsyran 107,1 och för metylbutyratet 126,5,
med en skilnad i kemisk sammansättning af CH2
och i molekylarvolym af 19,4, medan ättiksyra och
metyl-acetat med samma skilnad i kemisk sammansättning
hafva molekylarvolymerna 63,7 och 84,8, hvilka
tals skilnad utgör 21,1 således nära nog samma
som för de förstnämnda ämnena. Likaså finner man
molekylarvolymen för etyl-butyratet = 149,3, hvilket
öfverstiger smörsyrans med 42,2, medan etyl-acetatets
molekylarvolym är 107,6 och således 43,9 större än
ättiksyrans. Detta är i öfverensstämmelse med regeln,
emedan de båda etylföreningarna med afseende på den
kemiska sammansättningen skilja sig med C2H4 från sina
syror. – Derjämte har man funnit, att isomeriska
organiska vätskor (se Isomeri), såsom ättiksyra
och metylformiat, hafva lika molekylarvolymer,
samt att om tvänne ämnen i sin sammansättning
endast skilja sig deruti att tvänne vätgasatomer i
det ena ämnet ersättas af en syreatom i det andra,
hafva dessa ämnen samma molekylarvolymer. Detta är
t. ex. förhållandet med eter och smörsyra, alkohol
och ättiksyra, amylalkohol och valeriansyra. Likaså
kunna 2 atomer vätgas utbytas mot 1 atom kol, utan
att molekylarvolymen förändras. Så t. ex. hafva
benzoesyran och valeriansyran, af hvilka den förra
innehåller 2 atomer kol mera och 4 atomer väte
mindre än den senare, men hvilka för öfrigt äro
lika sammansatta, den förra molekylarvolymen 126,9,
den senare 126,5. Af dessa och dylika förhållanden
har man dragit den slutsatsen, att hvarje kemiskt
element skulle ingå i alla föreningar med en bestämd
atomvolym. Vid försök att bekräfta riktigheten af
denna och öfriga lagar för de kemiska föreningarnas
atomvolymer har man likväl påträffat många undantag,
hvilka göra det sannolikt, att man icke får tillägga
dessa lagar en obegränsad giltighet. Men å andra
sidan är det förenadt med icke obetydliga svårigheter
att utröna huruvida dylika lagar äro allmängiltiga
eller ej. Såsom beroende af tätheten äro nämligen
molekylarvolymerna föränderliga med temperaturen,
och af denna orsak böra de kroppar, som skola
jämföras med afseende på sina molekylarvolymer,
undersökas icke vid en och samma temperatur, utan
vid temperaturer, som motsvara analoga fysikaliska
tillstånd. Man plägar vanligen verkställa den härför
erforderliga täthetsbestämningen vid temperaturer,
som ligga lika långt från de resp. ämnenas kokpunkter;
men som kokpunkten är beroende af trycket, inses, att
ej häller denna punkt är tillräckligt karakteristisk
för ändamålet. Man har emellertid åtskilliga anledningar att förmoda, att om
molekylarvolymerna beräknas för den s. k. kritiska
punkten,
hvilket dock hittills skett endast
i några få fall, de sålunda erhållna värdena
skola visa sig med mera bestämdhet följa de lagar
man nu endast kan tillnärmelsevis bekräfta, och
att antalet af undantag, som nu är ganska stort,
skall låta reducera sig i nämnvärd grad. – Förutom
molekylarvolymens förändring med temperaturen,
är möjligheten icke utesluten för ett element att
hafva olika värden på atomvolymen efter det sätt,
på hvilket detsamma är förbundet med andra element
i en kemisk förening. Åtminstone har Kopp visat,
att syrgasen har tvänne olika atom volymer, 12,2
och 7,8, den förre tillkommande de syreatomer,
som i en radikal äro fullständigt bundna vid kolet,
s. k. karbonylsyre, den senare de syreatomer, som äro
bundna vid tvänne atomer af olika ämnen, såsom kol
och väte, s. k. hydroxylsyre. För att rätt tillämpa
de koppska lagarna måste man således känna de kemiska
föreningarnas verkliga konstitution, d. v. s. huru
de i dem ingående atomerna äro inbördes grupperade.
R. R.

Molenaer [-nar]. 1. Cornelis M., på sin tid
kallad de scheele Neel, flamsk landskapsmålare,
f. i Antwerpen omkr. 1540, upptogs som mästare i
dervarande målaregille 1564 och dog i samma stad,
obekant när. M. var lärjunge af sin fader, som
arbetade i Antwerpen och Amsterdam. Han var ej,
så vidt man vet, beslägtad med de efterföljande
målarna af samma namn. Af honom finnes i Berlin
Ett skogslandskap (med parabeln om den barmhertige
samariten som staffage). – 2. Jan Miense M.,
holländsk målare, f. i Haarlem trol. före 1610,
d. derst. 1668, var en af de holländare, som likt
Jan Steen, Brouwer och Ostade målade bondlif och
folkscener, men han utbildade sig efter Frans Hals,
hvars lärjunge han måhända var. I synnerhet visar
han sig hafva rönt inflytande från denne i sina
tidigare arbeten (från 1630 och 1631). Ja olikheten
mellan hans tidigare och senare arbeten (från 1650–68)
tyckes så stor, att man t. o. m. varit frestad antaga
2 olika mästare af samma namn. Men arbeten finnas, som
förmedla öfvergången (t. ex. i Gallerie Lichtenstein
i Wien). I Berlin finnas af honom Gatusångare och
Bykrog, i Köpenhamn En svartsjuk hustru, i Bruxelles
ett par Holländska interiörer, i Haag En bondfest,
i Rotterdam En klarinettspelare, i Stockholm Ett
dans- och dryckesgille
m. m. – 3. Klaas (Nicolaas)
M., holländsk målare, antagligen den föregåendes
yngre broder, f. i Haarlem, d. derst. troligen 1676,
inskrefs i Haarlems Lukas-gille 1651. I Rotterdam
finnes af honom ett karakteristiskt stycke Blekeri,
i Sveriges nationalmuseum Vinterlandskap och tvänne
kustlandskap med fiskare. C. R. N.

Moles, Lat., massa; tyngande börda; kolossalt
byggnadsverk. – M. Hadriani. Se San Angelos borg.

Moleschott, Jakob, holländsk (italiensk) fysiolog,
f. 1822 i ’sHertogenbosch, blef med. doktor i
Heidelberg 1845, professor i fysiologi

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfak/0105.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free