- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
219-220

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Molosser, folk af hellenisk stam - Molotsjanski liman, saltsjö i ryska guvern. Taurien - Mols, härad i Nörrejylland (Randers amt) - Molsheim, stad i Elsass-Lothringen, regeringsområdet Unterelsass - Moltke (egentl. Molteke), gammal dansk adlig ätt - 1. Moltke, Fikke l. Viggo - 2. Moltke, Adam Gottlob - 3. Moltke, Joakim Godske - 4. Moltke, Frederik - 5. Moltke, Otto Joakim

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

underlade sig småningom större delen af
Epirus, hvarför deras konungar, af aiakidernas
l. pyrrhidernas dynasti, kallade sig konungar
af Epirus. Deras hufvudstad var Passaron,
tills de efter det peloponnesiska kriget (431–404
f. Kr.) eröfrade det akarnaniska Ambrakia och gjorde
det till sin hufvudstad. Efter Pyrrhos III:s död (192
f. Kr.) sönderföll molossernas rike och blef ett byte
för macedonerna och derefter för romarna. Se Epirus.

Molotsjanski liman [malatsja’nski], saltsjö i ryska
guvern. Taurien, genom en smal damm skild från
Azovska sjön. Under regnfattiga år torkar den ut,
och bottnen är då betäckt med en tjock saltskorpa. I
dess norra ände utfaller, åtminstone om våren, floden
Molotsjnaja; vid andra årstider, då floden har mindre
vatten, försvinner den i sanden, innan den når sjön.

Mols, härad i Nörrejylland (Randers amt), utgör södra
delen af den på östra kusten utskjutande halfön
Djursland, mellan Kattegatt och Kalöviken. Genom
Ebeltoftviken och Begtrupviken delas M. i trenne
landtungor, af hvilka den mellersta kallas Hels. M. är
nästan helt och hållet uppfyldt af höjder, och en
sammanhängande ås (Molsbergen; deras högsta
punkt, Agri Bavnehöj, är 137,5 m.) fortsätter
ända ned till sydligaste udden, Helgenäs. Den
högsta punkten är der Ellemandsbjerg (nära 100
m.). Innevånarnas antal uppgick 1880 (Ebeltofts
stad inberäknad) till 7,927 pers. De kallas
molboer. Folkhumorn tillägger dem en mängd dumma infall
och påhitt, ungefär såsom forntidens abderiter,
tyskarnas schwabare och svenskarnas teljetokar.
E. Ebg.

Molsheim, stad i Elsass-Lothringen, regeringsområdet
Unterelsass, 24 km. v. om Strassburg. 3,217
innev. (1880). I M., som före franska revolutionen
tillhörde biskoparna i Strassburg, upprättades 1580 en
jesuitskola, som 1618 erhöll universitetsprivilegier
och 1702 förlades till Strassburg.

Moltke (egentl. Molteke), gammal dansk adlig ätt,
som härstammar från Mecklenburg och omtalas i Danmark
redan i slutet af 13:de årh. På 1600-talet hade
slägten förlorat sin betydelse, men under 1700-talet
kommo från Mecklenburg nya slägtmedlemmar, som vunno
både rikedomar och höga ämbeten. Några medlemmar af
ätten intogo en ganska betydande social ställning
i Sverige under 1300- och 1400-talet. Johan Henneke
M
. (riksråd 1383, död före 1408) var gift med Karl
Ulfssons af Ulfåsa enka, Karin Gysing, och hade
med henne två döttrar, af hvilka den ena, Margareta
(d. 1413). var gift med drotset Kristiern Nilsson
(Vase). En Johan Johansson M. och en Herman Johansson
M. omtalas såsom riddare 1449.

1. Moltke, Fikke l. Viggo, försvarade sig 1368
såsom höfvitsman på Vordingborg med stor
tapperhet mot hanseaternas trupper. Vid samma
tid funnos tvänne medlemmar af slägten, som voro
biskopar. Svend M., i Börglum, 1370–96, och
Jakob M., i Viborg, 1372–95.

2. Moltke, Adam Gottlob, länsgrefve, statsman,
född i Mecklenburg d. 10 Nov. 1709, kom såsom fattig
adelsman till Danmark, blef 1722
page vid hofvet och efter Fredrik V:s tronbestigning
(1746) öfverhofmarskalk samt 1747 geheimeråd. 1746
fick han derjämte godset Bregentved såsom gåfva
af konungen och upphöjdes 1750 till länsgrefve
af Bregentved. Under hela Fredrik V:s regering
utöfvade M. stort inflytande och var vid sidan
af J. H. E. Bernstorff konungens förnämste
rådgifvare. 1763 blef M. statsminister, men
erhöll afsked 1766, då han motarbetade Karls af
Hessen äktenskap med konungens (Kristian VII:s)
syster Lovisa. 1768 blef han likväl ordförande
i skattedirektionen och landväsenskollegiet,
men undanträngdes i Dec. 1770, genom
Struensees inflytande. Död d. 25 Sept. 1792.
E. Ebg.

3. Moltke, Joakim Godske, länsgrefve,
statsman, den föregåendes son, föddes d.
27 Juli 1746. utnämndes 1775 till geheimeråd
och förste deputerad i rentekammeret och
finanskollegiet samt genomdref 1781 i denna
egenskap den vigtiga förordningen om skiftets
införande, hvilket hans fader omkr. 20 år
förut förberedt. S. å. blef M. statsminister,
men aflägsnades från denna plats 1784, vid Guldbergs
fall. Han egnade sig derefter åt skötseln af
sina gods och ärfde, ehuru yngre son, genom faderns
förordnande, 1792 grefskapet Bregentved. 1813 blef
M. å nyo statsminister. Död d. 5 Okt. 1818.
Likasom sin fader visade M. stort intresse för
konst och vetenskap. Bl. a. upprättade han legat,
i synnerhet till hjelp åt fattiga studerande, till
ett sammanlagdt belopp af 5–6 hundra tusen kronor.
E. Ebg.

4. Moltke, Frederik, statsman, brorson till
M. 2, född d. 18 Jan. 1754, blef 1781 amtman öfver
Bratsbergs amt, 1788 stiftsamtman öfver
Kristianssands stift och 1790 öfver Akershus stift. 1795
utnämndes M. till chef för generaltullkammaren
och 1799 till president i danska kansliet, men
aflägsnades från sistnämnda post 1803 efter en tvist
med K. Colbjörnsen och återvände till sin plats i
generaltullkammaren. 1808 blef han geheimeråd
och 1810 statsminister, men fick afsked 1814.
1815–26 var M. stiftsamtman i Ålborg och derjämte
1811–33 direktör för Öresunds tullkammare. Död d. 4
Juli 1836. M. författade 1810 på franska ett
upprop till svenskarna (Aux suédois par un habitant
d’Altona
) om önskligheten af de tre nordiska
rikenas förening genom danske konungens val till
svensk tronföljare. Som ämbetsman visade M. stor
ifver för frisinnade reformer samt främjade äfven
literatur och vetenskap (han var särskildt skalden
Joh. Ewalds beskyddare). E. Ebg.

5. Moltke, Otto Joakim, grefve,
statsman, broder till M. 3, född d. 11 Juni 1770,
blef 1813 president för det slesvig-holsteinska
kansliet och 1824 statsminister. Han var
ett trofast stöd för danskheten i Slesvig och hyste
den öfvertygelsen att Danmark icke kunde vinna lugn,
förrän det slesvig-holsteinska ridderskapet blifvit
krossadt. Derför tog han afsked, då Kristian VIII
(Mars 1842) utnämnde sin svåger prins Fredrik
af Augustenborg till ståthållare i Slesvig och
Holstein, samt lefde sedermera i tillbakadragenhet
på sitt gods Espe, nära staden Skjelskör, och
dog der d. 1 Febr. 1853.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfak/0116.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free