- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
221-222

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. Moltke, Adam Vilhelm - 7. Moltke, Karl (till Nütschau) - 8. Moltke, Karl Frederik - 9. Moltke, Kristoffer Ehrenreich - Moltke, Hellmuth Karl Bernhard von

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


6. Moltke, Adam Vilhelm, länsgrefve,
statsman, son till M. 3, född d. 25 Aug. 1785, blef
1831 stats- och finansminister samt 1845 president
i rentekammeret. Under Mars-tilldragelserna
1848 drog M. sig först tillbaka jämte de öfrige
ministrarna, men efterkom slutligen konungens
uppmaning att öfvertaga presidiet i den nya
ministèren och inleda en nationel, frisinnad
styrelse. Ehuru ministèrens medlemmar vexlade,
förblef M. i spetsen för densamma till d. 27
Jan. 1852, då helstatstanken å nyo skulle realiseras.
Han innehade först (Mars–Nov. 1848) finans- och
derefter (till Aug. 1850) utrikesportföljen samt var
sedermera endast ministerpresident. 1850–60 var
M. landstingsman och 1854–63 kungavald medlem af
riksrådet. Död d. 15 Febr. 1864. Grefskapets bönder
reste 1859 i Bregentveds park ett minnesmärke
öfver honom. – M:s son Frederik Georg Julius M.,
f. 1825, död d. 1 Okt. 1875, var under de fyra sista
månaderna af sitt lif utrikesminister i Estrups
ministèr. Dennes son Frederik M., f. 1854, är
f. n. (1887) innehafvare af grefskapet Bregentved.

7. Moltke, Karl (till Nütschau), grefve,
statsman, sonsons son till M. 2, föddes i Kiel d.
15 Nov. 1798, tog 1822 juridisk ämbetsexamen
vid öfverrätten i Glückstadt, blef 1834 deputerad
och 1840 förste deputerad i rentekammeret samt
1846 president i det slesvig-holsteinska kansliet.
Han sökte på allt sätt att hejda den upproriska
strömning, som uppstått under hans företrädare,
grefve J. Reventlow-Criminil, men det var
för sent. M:s aflägsnande från styrelsen var
derför en af slesvig-holsteinarnas fordringar 1848.
Straxt efter Kristian VIII:s död d. 20 Jan. 1848
blef M. minister och erhöll uppdrag att jämte
A. S. Örsted och P. G. Bang utarbeta en
konstitutionel författning för den tudelade monarkien. Han
afgick emellertid i Mars 1848, emedan han icke kunde
sluta sig till den nya riktning, som då kom till
styret. I Aug. utnämndes han till ordförande för den
provisoriska styrelsen i Slesvig och Holstein, men
fördrefs af de upproriske, då han ville tillträda
sin post. Sommaren 1849 sändes han i diplomatiska
ärenden till Wien, och Juli–Okt. 1851 var han
minister utan portfölj. Den 27 Jan. 1852–12 Dec. 1854
var M. minister för Slesvig och häfdade med kraft
de ändringar, som 1850–51 införts i hertigdömets
styrelse. På samma gång han fördömde upproret,
betraktade han, som fått en afgjordt tysk bildning
samt hyste sympatier för envälde och aristokrati,
den friare danska utvecklingen med oblida ögon
och gjorde derför ständerordningen alldeles lik
den holsteinska, så att församlingen fick en tysk
majoritet. M. var en god typ för de s. k. »lojale»
slesvigholsteinarna. Juli 1864–65 var han å
nyo minister utan portfölj. Död d. 12 April 1866.
E. Ebg.

8. Moltke, Karl Frederik, dansk general, brorson
till M. 4, född d. 8 Maj 1784, blef kapten 1804
och deltog såsom bataljonschef i fälttåget i
Holstein 1813, åtföljde den danska ockupationskåren
till Frankrike 1815–18 samt blef 1833 öfverste och
1842 generalmajor. 1849
förde M. en brigad i slagen vid Kolding och Fredericia
samt 1850 en division vid Isted. Efter krigets slut
blef han generallöjtnant och kommenderande general
i Nörrejylland samt qvarstod på denna plats till
1858. Död d., 12 Dec. 1863. – M:s brorson Ludvig M.,
f. 1805, d. 1872, gjorde sig känd såsom öfversättare
af engelska romaner, bl. a. Dickens’ samlade arbeten.
E. Ebg.

9. Moltke, Kristoffer Ehrenreich, grefve (af en annan
ättelinie än de föregående), f. 1790, d. 1864, var
1811–17 legationssekreterare samt 1832–46 envoyé i
Stockholm och 1846–56 i Paris. Af samma slägtgren
som denne är den preussiske generalfältmarskalken
Hellmuth von M. (se nästa art).

Moltke, Hellmuth Karl Bernhard von, grefve,
preussisk generalfältmarskalk, föddes i Parchim i
Mecklenburg-Schwerin d. 26 Okt. 1800 och är son af
danske generallöjtnanten Friedrich Philipp Victor
von M. (f. 1768, d. 1845). Han erhöll sin första
utbildning i danska landkadettkåren i Köpenhamn
och blef dansk officer i Jan. 1818, men lemnade
Danmark 1822 och inträdde såsom officer i 8:de
preussiska infanteriregementet. Efter att hafva
afslutat kursen vid krigsakademien var M. under
åren 1828–31 använd vid topografiska arbeten och
anställdes 1833, efter befordran till premierlöjtnant,
vid generalstaben, hvilken kår han sedan oafbrutet
tillhört. 1835 begaf han sig på en resa till Turkiet,
tilldrog sig snart sultan Mahmud H:s uppmärksamhet
och fick sig ombetrodt att deltaga i arbetet med
ombildandet af den turkiska armén. Han inlade om
denna stora förtjenster, ledde fästningsbyggnader
i Bulgarien och vid Dardanellerna, for 1838 öfver
till Mindre Asien och följde turkiska armén under
fälttågen mot kurderna (1838) och mot egypterna
(1839). Återkommen till Tyskland 1839, användes M. i
åtskilliga generalstabsbefattningar, blef major 1842,
öfverste 1851 och generalmajor 1856. I Okt. 1857
ställdes han i spetsen för arméns generalstab,
hvars chef han ännu (1887) är, samt utnämndes 1859
till generallöjtnant. Planen för fälttåget
mot Danmark 1864 uppgjordes af M., som, då prins
Fredrik Karl öfvertog befälet öfver de förbundna
preussisk-österrikiska arméerna, trädde vid hans
sida såsom generalstabschef. Den något djerfva, men
snillrikt utkastade planen för fälttåget mot Österrike
1866 var äfvenledes M:s verk, och han fick sjelf leda
utförandet af densamma. Kort före 1866 års krig blef
han general af infanteriet. Under de närmast efter
detta krig följande åren vidtog M. alla åtgärder, som
erfordrades för att hastigt uppbåda, samla och efter
den redan 1868 uppgjorda fälttågsplanen föra Tysklands
förenade stridskrafter i det segerrika kriget mot
Frankrike 1870–71. Ledningen af hela kriget var M:s
sak. Under kriget med Frankrike erhöll han (1870)
greflig värdighet och utnämndes d. 16 Juni 1871,
då den segrande armén höll sitt intåg i Berlin, till
generalfältmarskalk. Tyst och anspråkslös, utrustad
med ett godt hufvud och en skarp, t. o. m. profetisk
blick, förenar M. med grundliga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfak/0117.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free