- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
223-224

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Moltke, Hellmuth Karl Bernhard von - Moltkenborg, danskt fideikommiss (»stamhus») på Fyen, Svendborgs amt - Molto, Ital., musikt., mycket, t. ex. allegro molto, mycket fort, o. s. v. - Molukkerna (Kryddöarna) är i vidsträckt mening namnet på sydöstra delen af den ostindiska arkipelagen - Molukk-krabbor, molukk-kräftor, Limulus (se d. o.) - Molva, zool. Se Birke-långa - Molybden, kem., ett metalliskt grundämne, som af Scheele 1778 upptäcktes och af Hjelm 1782 framställdes i fritt tillstånd

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kunskaper den beslutsamhet och den kraft i vilja
och handling, utan hvilka en stor härförare icke
kan tänkas, men hvilka egenskaper förenade just äro
egnade att dana en sådan. Såsom chef för generalstaben
har han af denna gjort en utmärkt elitkår, och såsom
medlem af preussiska »herrenhaus» (sedan 1878) och
tyska riksdagen har han genom sina endast vid ytterst
vigtiga tillfällen hållna tal vetat att tillgodose
krigsmaktens intressen. – M. har utgifvit Der
russisch-türkische feldzug in der europäischen Türkei
1828 und 1829
(1845; 2:dra uppl. 1877), Briefe über
zustände und begebenheiten in der Türkei aus den
jahren 1835–39
(1841; 3:dje uppl. 1877), Briefe aus
Russland
(förtroliga bref till hans hustru, indiskret
meddelade först i danska tidningen »Dagens Nyheder»
och 1877 publicerade i Tyskland), hvarjämte han till
stor del skrifvit den af preussiska generalstaben
utgifna förträffliga skildringen af Der italienische
feldzug von 1859
och haft sin hand med i de storartade
generalstabsberättelserna öfver 1864, 1866 och
1870–71 års fälttåg. – Statyer af M. hafva rests
i Parchim (1876) och Köln (1881). Jfr W. Müller:
»Generalfeldmarschall Graf M.» (1878). C. O. N.

Moltkenborg, danskt fideikommiss (»stamhus») på Fyen,
Svendborgs amt, upprättades 1793 för yngre sonen
af grefve A. G. Moltke (se Moltke 2), geheimerådet
Gebhard Moltke, hvilken 1843 fick tillstånd att
kalla sig Moltke-Hvitfeldt. M. omfattar herregårdarna
Glorup, Kygaard och Anhof samt består af tillsammans
831 tunnor hartkorn, hvaraf 608 äro fästegods, och
ett kapital af 1,017,000 kr. Sedan 1876 innehafves
M. af grefve Leon Moltke-Hvitfeldt, f. 1829, sedan
1859 Danmarks sändebud i Paris. E. Ebg.

Molto, Ital., musikt., mycket, t. ex. allegro molto,
mycket fort, o. s. v.

Molukkerna (Kryddöarna) är i vidsträckt mening namnet
på sydöstra delen af den ostindiska arkipelagen
mellan Celebes i v. och Papuaöarna samt Nya Guinea
i ö., Timor i s. och Stilla hafvet i n., mellan 2°
43’ n. och 8° 23’ s. br. samt 124° 22’ och 134°
55’ ö. lgd (fr. Greenw.). Hela arealen uppgår till
72,088 qvkm. Inom den rika ösamlingen särskiljer
man en nordlig grupp, omfattande Djilolo l.
Halmahera, den största af alla öarna, Morotai, Små
M
. l. Ternateöarna, Batjan, Obi och Sulaöarna, en
mera central, bestående af Amboina- och Bandaöarna,
samt ett sydligt bälte, Kei-, Aru-, Sydost- och
Sydvestöarna, hvilka lämpligast kunna betraktas
som en fortsättning af Små Sundaöarna. I politiskt
hänseende ingå M. i Nederländernas kolonialvälde och
äro numera fördelade på två residentskap, Ternate och
Amboina. Det förra sträcker sig öfver Djilologruppen
(jämte Papuaöarna och vestra delen af Nya Guinea) och
styres under nederländsk öfverhöghet af sultanerna af
Ternate, Tidore och Batjan, hvaremot det sistnämnda är
omedelbar nederländsk besittning. De flesta öarna äro
höglända och bergiga, många hysa verksamma vulkaner
och hemsökas ej sällan af jordbäfningar. Klimatet
mildras af hafsvindarna och är i allmänhet sundt. I
sin flora bära M. de allmänna ostindiska dragen, både hvad yppighet
och artrikedom angår, men kunna dock icke täfla
med de större öarna vesterut. Åt ö. märkes tydligt
en öfvergång till australiska växtformer. Till
sädesodling lämpar sig jordmånen icke så väl,
men detta ersättes genom den rika förekomsten af
sagopalmen, hvilken lemnar infödingarna det vigtigaste
födoämnet. Kryddnejlike- och muskotnötträden hafva
dock skänkt M. deras största betydelse, och de
hafva der sitt egentliga hemvist. Denna källa till
rikedom begagnades så afundsjukt af holländarna,
att de under flere århundraden inskränkte dessa
träds odling till de smärre och lätt öfvervakade
öarna Amboina och Banda, men systematiskt utrotade
dem öfverallt annanstädes. Handeln med dessa
kryddor är ännu regeringsmonopol, men odlingen är
frigifven och infödingarnas tvångsarbete upphäfdt
sedan 1860-talet. På däggdjur äro M. mycket fattiga,
men fogel- och insektverlden äro väl representerade,
och hafvet är mycket fiskrikt. Mineralriket lemnar
intet af betydenhet. – Befolkningen anslås till
omkr. 600,000 pers. Hufvudmassan utgöres af alfurer
(se d. o.), tillhörande den malajiska folkfamiljen,
med en tillsats i ö. af papuanegrer. En stor del är
protestantiska kristna, och ingenstädes i Ostindien
hafva holländarna bättre sörjt för missions-
och skolväsende. De hvite utgöra vid pass 2,000,
kineserna, som idka handel på några kustplatser,
hälften så många. – M. upptäcktes af portugiserna år
1512, men fråntogos dem i början af 17:de årh. af
holländarna, hvilka der anlade flere fasta platser
och alltsedan varit deras herskare. Med ändringen
af det ekonomiska systemet, framförallt slafveriets
upphäfvande, har koloniens bidrag till nederländska
statskassan ansenligt minskats. S. A. L.

Molukk-krabbor, molukk-kräftor, Limulus (se d. o.).

Molva, zool. Se Birke-långa.

Molybden, kem., ett metalliskt grundämne, som af
Scheele 1778 upptäcktes och af Hjelm 1782 framställdes
i fritt tillstånd. Namnet togs af Grek. molybdaina,
blymalm, särskildt blyglans, med hvilket mineral
de gamle förvexlade molybdenglans. Molybden
förekommer jämförelsevis sparsamt i naturen, dels
och hufvudsakligen i förening med svafvel såsom
molybdenglans (se d. o.), dels äfven i förening med
syre såsom molybdensyrade salter, t. ex. wulfenit
(blysalt af molybdensyra). Metallen molybden, som ur
oxiderna kan vid hög temperatur reduceras med vätgas
eller cyankalium, är silfverhvit och ganska hård
samt har egentliga vigten 8,6. Molybden tillhör de
negativa metallerna. Dess atomvigt, som är 96, tecknas
Mo. I sina föreningar visar den ett mycket vexlande
atomvärde. Företrädesvis uppträder den som sexatomig,
t. ex. i molybden-syran. Mo O3, och ansluter sig
närmast till volfram och krom. Molybdensyran bildar
ett hvitt kristalliniskt pulver, som med baser ger
salter l. molybdat. En lösning af molybdensyrans
ammoniumsalt i salpetersyra ger med fosforsyra en
intensivt gul fällning af ammoniumsaltet till en
egendomlig, kondenserad molybdenfosforsyra, hvilket
af Svanberg och Struve upptäckta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfak/0118.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free