- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
235-236

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Monandria ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(Grek. monasterion) Bukova på Peristeris sluttning,
ligger på samma plats som forntidens Herakleia
Lynkestis.


Monbijou [månsbisjou]. Se Bijou.

Monboddo, James Burnett, lord M., f. 1714 i Monboddo i
grefskapet Kincardine i Skotland, studerade i Aberdeen
och Groningen samt intog sedermera ända till sin död,
1799, en af de främsta platserna bland Edinburghs
jurister och lärde. Sin egentliga betydelse vann
han genom sina naturfilosofiska och lingvistiska
arbeten, Origin and progress of language (1773) och
Ancient metaphysics (1779), hvilka i vetenskaplig
metod och nya rationella synpunkter voro minst ett
halft århundrade före sin tid. För denna, som icke
förstod att uppskatta hans snille, voro hans på
studier af de vilda folkslagen stödda åsigter om
språkets och samhällets uppkomst, liksom äfven hans
allmänna utgångspunkt att studera menniskan som ett
annat djur, excentriska och orimliga paradoxer. Till
denna uppfattning bidrog äfven att han sorgfälligt
undvek sin tids pretentiösa och svulstiga stil. För
oss kan han deremot gälla som en af darwinismens och
den rationella antropologiens tidigaste föregångare.
H. A.

Monbuttu (enligt Junker riktigare Mangbattu),
ett centralafrikanskt folk, bosatt emellan 3° och 4° n. br.,
28° och 29° ö. lgd (från Greenw.). Dess
närmaste grannar äro i ö. och v. njamnjamstammar,
i n. bongofolket (a-banga); söderut ligger emellan
M. och Kongoflodens nordöstliga knä en stor, alldeles
okänd landsträcka. M. är oss ganska väl bekant genom
Schweinfurths resor och vistelse några månader (1870)
hos dess konung Munza. Enligt hans skildring är
M. ett af Afrikas intressantaste folk, ljusare till
kroppsfärgen och i intellektuelt hänseende långt
mer begåfvadt än alla sina grannar vidt omkring,
tappert och för trofasthet i förbindelser ansedt och
fruktadt långt uppåt Nildalen. Hela dess samhällsskick
bär också en i dessa trakter ovanlig prägel af
ordning, fasthet och ett visst slags kultur, men
genom lätja, sedeslöshet och kannibalism står det i
moraliskt afseende allra nederst på den etnografiska
skalan. Deras land, rikt vattnadt af Uelle (eller
Makua?) och dess bifloder, prisas som ett eden,
för sin rika, ständiga grönska, sina jättelika träd
och sin utomordentliga fruktbarhet. Oljepalmen,
bananen, maniok (kassava), sockerrör, tobak,
flere potatesarter och andra nyttiga växtslag
trifvas så godt som utan all odling. Af majs och
andra sädesslag odlas derför ytterst obetydligt,
och inga husdjur hållas utom en halftam svinart
(Potamochoerus). Födan består, utom af jagtbytet
(elefanter, bufflar, antiloper m. m.), hufvudsakligen
af bananer och menniskokött. Polygamien är
oinskränkt, eller rättare sagdt, då qvinnan intager
en särdeles sjelfständig ställning, könsumgänget
bindes icke af några skrankor, och qvinnornas
oblyghet förvånar äfven afrikaner, i synnerhet
vid jämförelsen med njamnjamqvinnornas stränga,
kyska väsende. – Fr. Müller vill på språkliga
grunder föra M. tillsammans med njamnjam till sin
s. k. Nuba-Fula-grupp af afrikanska folk; men då
Schweinfurth bestämdt förnekar allt språkligt samband
emellan M. och njamnjam, är detta tillsvidare
blott en lös hypotes. Senare underrättelser om
M. hafva lemnats af W. J. Junker, hvilken 1881–86
gjorde vidsträckta resor i östra Centralafrika.
H. A.

Moncey [mångsä], Bon Adrien Jeannot de, marskalk af
Frankrike, hertig af Conegliano, f. 1754, utmärkte
sig 1793 i östra Pyrenéerna såsom bataljonschef
och blef till belöning 1794 befordrad till
divisionsgeneral. Vid armén i vestra Pyrenéerna
skar han derefter nya lagrar och vann under slutet
af 1794 och början af 1795 så stora fördelar öfver
spaniorerna, att spanska regeringen fann sig
föranlåten att begära fred. M. bistod Napoleon vid
statskuppen d. 18 Brumaire år VIII (d. 9 Nov. 1799),
gick 1800 med 20,000 man öfver S:t Gotthard och
deltog i slaget vid Marengo (d. 14 Juni). Då han
i början af 1801 genom falska underrättelser icke
begagnade tillfället att afskära en österrikisk
afdelning vid Adige, miste han för en tid sitt
befäl. 1804 blef han marskalk och 1805 hertig
af Conegliano. Efter att flere år hafva varit
inspektör för gendarmeriet deltog M. sedan 1808 i
kriget i Spanien. Såsom motståndare till Napoleons
krigiska planer, förblef han 1812–13 utan befäl,
men deltog 1814 såsom »major-general» vid Paris’
nationalgarde i slaget utanför hufvudstaden (d. 30
Mars). Under restaurationen utnämndes M. 1814 till
generalinspektör för gendarmeriet och till pär. Han
förlorade dessa värdigheter jämte marskalkstafven, då
han vägrade öfvertaga ordförandeskapet i kommissionen
öfver marskalk Ney, men återfick dem 1816-17. År
1823 stod han i spetsen för 4:de armékåren af den
i Spanien inryckande armén. Efter julirevolutionen
(1830) blef M. guvernör i invalidhotellet. Död 1842.
C. O. N.

Monckhoven, Désiré van, belgisk fotograf och
fysiker, f. 1834 i Gent, d. derst. 1882, vann ett
ryktbart namn på såväl det optisk-fotografiska som
det kemisk-fotografiska området. Han uppfann en
dialytisk förstoringsapparat, som var den bästa
för sin tid, och han införde i fotografien de
s. k. »torra plåtarna», som kunna sägas beteckna
fotografiens vigtigaste framsteg under senare
tider och fått allmän användning. Sjelf anlade
han på sin egendom i Gent en ännu efter hans död
arbetande fabrik för beredning af den för dessa
plåtar använda gelatin-emulsionen. En annan af honom
anlagd fabrik tillverkar pigmenttrycks-material
enligt metoder, som hans vidlyftiga studier äfven
på detta område utbildat. Såsom fysiker är M. känd
dels som uppfinnare af nya instrument, t. ex. de
s. k. »end on»-spektralrören och spektralrören
för observationer af ultravioletta strålar, dels
såsom fysisk experimentator (undersökningar öfver
gasspektra af olika ordning). Bland M:s skrifter må
nämnas Traité general de photographie (1855; 5:te
uppl. 1865) och Photographische optik (1866). K. B.

Moncontour [mångkångtour], ort i franska
depart. Vienne, 45 km. n. v. om Poitiers. Den 3
Okt. 1569 blefvo hugenotterna under Coligny

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfak/0124.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free