- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
249-250

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Monies ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Monimiaceae Lindl., bot., en liten familj af tropiska
träd och buskar (kl. Dioecia L.), hvilka utmärka sig
genom sin utomordentligt starka, aromatiska lukt,
i synnerhet af barken och de motsittande, stipellösa
bladen, ur hvilkas vinklar de skildkönade blommorna
utväxa. Ståndarna äro talrika. Fruktämnena äro flere,
och hvarje frukt är en enfröig nöt, genom sin arom
erinrande om muskotnöten. Monimiacéerna ställas ock i
systemet nära Myristiceae (Muskot-träden). Man träffar
de flesta arterna af denna familj i Syd-Amerikas
urskogar, och endast få arter tillhöra öarna i Indiska
oceanen, Java och Australien. I Chile användes barken
af en monimiacé, Boldoa chilensis Juss., såsom
läkemedel i magsjukdomar, och de ätliga, saftiga
frukterna äro en läckerhet. Flere andra af familjens
medlemmar begagnas på liknande sätt. Tambourissa
quadrifida
Sonner. å Madagaskar är rik på mjölksaft,
som lemnar kautsjuk. O. T. S.

Monism (af Grek. monos, en, en enda), namn på den
metafysiska åskådning, som gentemot dualismen söker
härleda allt ur en enda enhetlig princip, vare sig
denna är af idealistisk eller materialistisk art.

Moniteur universel [-tör ynivärsä’ll], en
fransk tidning, som i nära 70 år var regeringens
officiella organ, började utgifvas d. 24 Nov. 1789
af Ch. J. Panckoucke och bar dubbeltiteln »Gazette
nationale ou le M. universel» till d. 1 Jan. 1811,
då det nuvarande namnet fastställdes. Den var från
början anlagd på att fullständigt och exakt återgifva
nationalförsamlingens debatter samt den yttre och
inre politikens tilldragelser, utan att bifoga
reflexioner. I sammanställandet och färgläggningen
af fakta tog emellertid tidningen intryck af de
successivt rådande partiernas ledare. Dock vardt den
först i Dec. 1799 styrelsens erkända språkrör. Den
fortfor att vara det till Jan. 1869, då »Journal
officiel» trädde i dess ställe. Sedan dess fortlefver
M. såsom konservativt organ. I dess literära afdelning
hafva bl. a. La Harpe, Sainte-Beuve och Th. Gautier
arbetat. På M:s sidor afspeglas Frankrikes hela nyare
historia. Sedan 1815 utgåfvos årligen öfversigter
(tables) öfver innehållet, hvarjämte en särskild
sådan för åren 1789–1800 finnes utarbetad. M. är
den enda tidning, som blifvit upplagd å nyo. »La
réimpression de Fancien M.» (32 bd, 1840–45) omfattar
arg. 1789–1799.

Monitor, sjöv., namn på ett slags pansarfartyg,
(se d. o.), som först användes i den nord-amerikanska
marinen och sedan infördes äfven i andra mariner,
bland dem den svenska. Det första fartyget af detta
slag konstruerades af John Ericsson. Det blef färdigt
i Mars 1862 och fick namnet Monitor (Lat. o. Eng.:
»en som tillrättavisar»). Om den betydelse detta
krigsfartyg hade för utgången af det då pågående
nord-amerikanska inbördeskriget se Ericsson, sp. 648
o. 649. – Monitorernas yttre form skiljer sig högst
väsentligt från andra fartygs. Fartygskroppens undre
del, sträckande sig från kölplåten upp till ungefär
1 m. under vattenlinien, utgöres af en på vanligt
sätt formad, fastän väl fyllig fartygsbotten. Öfver
denna undre del och byggd i samband med densamma,
befinnes en öfre del, som fortsätter uppåt till en
höjd öfver vattnet af ungefär endast 0,5 m. Denna öfre
del öfverskjuter den undre i bredd med ungefär 1 m. på
hvarje sida utefter hela längden förifrån till något
akterom midskepps. Längst akterut, der ifrågavarande
öfverdel, ofvanifrån sedd, har en relingsform nära
lika med den för-ut, öfverskjuter öfverdelen den undre
så mycket, att både propeller och roder, uppifrån
betraktade, äro skyddade af densamma. Rundtom
hela fartyget är öfverdelen på sidorna omgifven
af ett pansarbälte; äfven öfverdelens öfre yta,
sjelfva däcket, är pansradt, fastän med tunnare
plåt. Ofvanpå däcket, närmare midskepps och något
förligt, finnes ett vridbart torn, nedtill omgifvet
af en glacis, beklädd med plåt liksom däcket. Öfver
tornet och hvilande på den fasta tornaxeln finnes
styrhuset. Detta är fast, och dess cylindriska vägg
är, liksom tornets, byggd af pansarplåt. Skorstenen är
närmast öfver däck skyddad af pansar. Luftvexlingen
i alla rum under däck åstadkommes medelst fläktar,
placerade i tornkammaren (rummet under tornet),
hvarest äfven finnas de smärre ångmaskiner, som äro
behöfliga för fläktarnas drifvande och för tornets
vridande. – De svenska monitorerna äro alla byggda af
Motala mekaniska verkstads aktiebolag. Den förste,
»John Ericsson», levererades 1865; derefter följde
»Thordön» 1866, »Tirfing» 1867 samt den fjerde och
sista, »Loke», 1871. De tre förstnämnda äro hvarandra
fullkomligt lika. »Loke» är deremot något större
och har tjockare tornpansar än de öfriga. För »John
Ericsson», »Thordön» och »Tirfing» är största längden
i vattnet 60,86 m., största bredden på pansaret 13,81
m. och på spant 11,48 m., djupgåendet i medeltal 3,42
m., relingens höjd öfver vattnet midskepps 0,35 m.,
sidopansarets djup under vattnet midskepps 1,53 m.,
deplacementet 1,503 kub.m. Sidopansaret, bestående
af 5 plåtlag, har en sammanlagd tjocklek af 125
mm.; däckspansaret, bestående af 2 plåtlag, har en
sammanlagd tjocklek af 24,7 mm. Tornväggen, bestående
af 12 plåtlag, har en sammanlagd tjocklek af 261,27
mm. Maskineriet, af 380 indicerade hästkrafter,
verkar på en propeller och gifver fartyget en
hastighet af 6,5–7 knop. Besättningsstyrkan är 80
man. För »Loke» är största längden i vattnet 62,55
m., största bredden på pansaret 13,82 m. och på spant
11,49 m., medeldjupgåendet 3,5 m. och deplacementet
1,595 kub.m. Maskineriets effekt är omkr. 430
indicerade hästkrafter, fartygets hastighet 7,5
knop och besättningsstyrkan 80 man. Bestyckningen
är lika å alla fyra monitorerna, näml. tvänne
24 centimeters refflade bakladdningskanoner,
hvardera vägande omkr. 14 1/2 ton, samt tvänne
kulsprutor. J. G. B.

Monitör (af Lat. monitor,
uppsyningsman), i skolor med vexelundervisning
(se d. o.) sådan lärjunge, som omedelbart åtnjutit
lärarens undervisning och sjelf är satt till att
undervisa ett visst antal af sina medlärjungar. I
flottans skeppsgosseskola och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfak/0131.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free