- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
251-252

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Monies ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

underbefälsskolors förberedande klass kallas underlärarna
monitörer.

Moniuszko [måniu’sjkå], Stanislaw, polsk tonsättare,
f. 1819, d. 1872, studerade 1837–39 under
Rungenhagen i Berlin, blef först privatlärare och
organist i Vilna, derpå (1858) operakapellmästare,
senare konservatorieprofessor i Varsjav. Han skref
nationella operor (Halka, Rokitschana, Beata m. fl.),
musik till »Hamlet», sånger, kantater, pianostycken,
en harmonilära och en »Hausliederbuch». A. L.

Monk, George, hertig af Albemarle, engelsk general,
f. 1608, utbildade sig 1629–38 i nederländsk
krigstjenst samt ådagalade redan under de 1641
begynnande oroligheterna på Irland de egenskaper,
som sedermera kännetecknade honom: flegmatisk
kallblodighet, hemlighetsfull och beräknande
sjelfviskhet samt förmåga att göra sig omtyckt
af soldaterna. Under striden emellan Karl I och
parlamentet ställde M. sig på konungens sida, blef
d. 25 Jan. 1644 Fairfax’ fånge vid Nantwich och hölls
inspärrad i Tower till Nov. 1646. Efter att hafva
hyllat det segrande presbyterianska partiet sändes
hända till Irland i ändamål att der drifva nämnda
partis sak till seger, men måste i Juli 1649 uppgifva
försöket, under skarpt klander från parlamentets
sida. 1650 var han Cromwells underbefälhafvare i
slaget vid Dunbar, fullföljde derefter på kort tid
Skotlands kufvande och hade 1653 en betydande del i
engelska flottans framgångar mot holländarna. Från
1654 var M. åter befälhafvare i Skotland och såsom
sådan ett vigtigt stöd för Cromwell, men efter dennes
död (1658) och militärdespotismens öfverhandtagande
genom general Lambert (1659) trädde han i spetsen för
dem, som ville återställa parlamentets myndighet och
en civil regeringsmakt. På nyåret 1660 öfverskred
han med sina trupper Skotlands gräns, ankom d. 3
Febr., utan att röna motstånd af det splittrade
militärpartiet, till London, inledde derifrån i midten
af Mars underhandlingar med Karl II (denne vistades då
i Belgien) och lät ett »fritt» parlament sammanträda
(d. 25 Apr.), hvarefter Karl d. 8 Maj utropades till
konung. M. belönades rikligen, bl. a. med högsta
befälet öfver armén och hertigtitel. 1666 anförde
han jämte prins Rupert tappert engelska flottan mot
holländarna, och då desse 1667 seglade uppför Thames,
skyndade han, ehuru sjuk, till Chatham för att hindra
deras ytterligare framträngande. Död d. 3 Dec. 1669. –
Guizot gjorde M:s lif till föremål för särskilda
studier och arbeten.

Monmouth [må’nmöth]. 1. Grefskap i vestra England,
omgifvet af grefskapen Glamorgan, Brecknock,
Hereford och Gloucester, i s. ö. och s. begränsadt
af Severns mynning. Areal 1,481 qvkm. Floden Wye
med sin biflod Monnow bildar den östra och Rumney
den vestra gränsen; midt igenom grefskapet flyter
Usk. M. företer en omvexlande natur, i v. mera bergig
(Sugar loaf l. Pen-y-Fal, 595 m.), i s. slättland,
som genom dammar måste skyddas för
öfversvämningar. Af hela arealen äro omkr. 66 proc. odlad
jord. Vidsträckta stenkols- och
jernmalmslager. De förra intaga en yta af
omkr. 36,500 har och lemnade 1881 vid 124 grufvor
5,4 mill. ton. S. å. funnos 51 masugnar, vid hvilka
smältes 527,000 ton tackjern. Dessutom tillverkas
mycket förtent jernbleck. Innevånarnas antal 1881
var 211,267. M. hörde förr till Wales, men skildes
derifrån 1535. – 2. (Wales Mynwy.) Hufvudstad i
nämnda grefskap, vid Monnows förening med Wye och
flere jernvägslinier. 6,111 innev. (1881). Staden är
af mycket gammalt ursprung. Under namnet Blestium var
den en romersk station. Obetydliga ruiner qvarstå af
ett slott, der Henrik V föddes, och som ursprungligen
var en angelsachsisk fästning.

Monmouth [må’nmöth], James, hertig af M., engelsk
tronkräfvare, föddes i Rotterdam 1649 och var son af
den landsflyktige konung Karl II:s älskarinna Lucie
Walters. Dennas tidigare älskare, öfverste Robert
Sidney, en broder till Algernon Sidney, var sannolikt
M:s fader. Karl II betraktade honom emellertid alltid
såsom sin son, tog honom efter restaurationen till
engelska hofvet (1662), gaf honom hertigtitel 1663 och
förmälde honom med den rika skotska arftagerskan Anne
Scott, earlens of Buccleuch dotter. M. hade intagande
yttre egenskaper, men var lättfärdig, viljesvag
och af ringa begåfning. Han blef mycket populär
och erhöll under 1670-talet flere maktpåliggande
militära befäl. Men då han under samma tid allt
ifrigare ifrågasattes till tronföljare af dem,
som ville utesluta konungens broder, den katolske
hertigen af York, från tronen, rönte han flere bevis
på konungens afgjorda obenägenhet för denna plan och
flydde slutligen till Nederländerna, någon tid efter
det den s. k. Ryehouse-konspirationen blifvit upptäckt
(1683). Efter hertigens af York tronbestigning
såsom Jakob II (1685) skred M., i förbindelse med
den biltoge earlen of Argyle, till ett öppet försök
att störta honom. Medan Argyle företog en expedition
till Skotland, hvilken misslyckades, landsteg M. d. 11
Juni (g. st.) 1685 på Englands sydkust, uppträdde som
protestantismens beskyddare och antog konungatitel
samt vann anhang i vestra England. Men d. 6 Juli
upprefs hans styrka vid Sedgemoor af de kungliga
trupperna. Han vardt sjelf gripen och afrättades
d. 15 Juli 1685 i London.

Monnier [månnie]. 1. Henri Bonaventure M., fransk
tecknare och skriftställare, f. i Paris 1799, d. 1877,
ingick på 1820-talet vid målaren Girodets atelier
och gjorde sig omtyckt som karrikaturtecknare. Han
hade redan illustrerat Béranger och Lafontaine, då
han 1830 utgaf det arbete, som egentligen grundlade
hans rykte, Scènes populaires dessinées à la plume,
hvarest han i text och pennritningar skapade sådana
folkliga typer som Joseph Prudhomme (den grotteskt
högtidlige skrifläraren) och madame Gibou (den naivt
pratsjuka portvakterskan). På denna serie följde
bl. a. Scènes de la ville et de la campagne (1841),
Les bourgeois de Paris (1854), hvarest den lägre
medelklassens seder, vanor och språk äro återgifna
med fotografisk trohet, och Mémoires de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfak/0132.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free