- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
279-280

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Montalivet ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

herderomanen El pastor de Filida (1582; bästa
uppl. 1792), skrifven på vacker prosa med inströdda
dikter i fornspanska versmått.

Montan, Erik Vilhelm, historiker, publicist,
föddes i Arboga d. 14 Sept. 1838 och blef 1856
student i Upsala, der han 1868 aflade filos.
kandidatexamen och 1869 promoverades till filos.
doktor (primus). Sistnämnda år kallades han till
docent i statskunskap och tjenstgjorde derjämte,
till 1875, tidtals (under mellanterminerna) såsom
e. o. kanslist i Ecklesiastikdepartementet. Samtidigt
egnade M. sig med mycket nit åt studentkårens
angelägenheter och förde vid flere vigtiga tillfällen
dess talan. Särskildt må påpekas hans Tal till
Karl XV:s minne
(1872), i studenternas namn vid
universitetets minnesfest öfver nämnde konung, samt
hans anföranden vid studentmötet 1875. Efter att
1875–76 hafva upprätthållit adjunkturen i historia och
statskunskap vid Upsala universitet öfverflyttade
han småningom sin verksamhet till hufvudstaden. Vid
1876 och 1877 års riksdagar var han anställd såsom
sekreterare i konstitutionsutskottet, och sedan
1878 skref han i »Stockholms dagblad» regelmässigt
under riksdagarna artiklar i konstitutionella,
undervisnings- och kyrkofrågor. Han afslog 1884 anbud
att öfvertaga redaktörskapet för »Aftonbladet», men
inträdde i den d. 1 April s. å. nybildade styrelsen
för denna tidning. Redan d. 1 Okt. s. å. lemnade
han denna plats och öfvertog såsom hufvudredaktör,
efter V. Walldén, ledningen af »Stockholms dagblad»,
sedan denne åt ett konsortium öfverlåtit större
delen af sina aktier i tidningen. 1882 erhöll
M. professors namn, heder och värdighet. – Såsom
historisk författare har M. framträdt med Bidrag till
Gustaf III:s historia, särskildt i konstitutionelt
hänseende
(1869, doktorsspecimen) samt med åtskilliga
tidskriftsuppsatser, behandlande företrädesvis den
gustavianska tiden. Han har vidare utgifvit »Sveriges
ridderskaps och adels riksdags-protokoll från och med
år 1719» (1875–84; omfattande tiden 1719–34), enligt
uppdrag af Riddarhus-direktionen, samt »Historiska
anteckningar och bref från åren 1771–1805 af Johan
von Engeström» (1877), »Dagboksanteckningar förda
vid Gustaf III:s hof af Friherre Gustaf Johan
Ehrensvärd» (1:sta bd 1877, 2:dra uppl. 1878; 2:dra
bd 1878) samt »Minnen och bref af Olof Wallqvist»
(1878).

Montana, territorium i Nord-Amerikas Förenta stater,
begränsadt i n. af Britiska Columbia, i ö. af Dakota,
i s. af Wyoming och Idaho samt i v. af Idaho. Areal
378,331 qvkm. Med afseende på sin naturbeskaffenhet
består M. af två skarpt skilda områden: ett slättland
i ö., ungefär 2/3 af det hela, samt ett bergland i
v. Det förra är en enformig mot ö. sluttande slätt (af
1,200–600 m. höjd), fullständigt skoglös utom längs de
få strömmarna och på några smärre höjder, som
afbryta enformigheten. Den bergiga delen af M. består af
en följd bergskedjor och dalar, som nästan likformigt
gå i riktningen n.v.–s.ö. Bergen vexla i höjd från
2,000 till 3,000 m. Missouri, Mississippis biflod,
och Clark’s Fork, en biflod till Columbia,
äro landets hufvudfloder. Åkerbruket är nästan
öfverallt beroende af det vatten floderna kunna
afgifva (endast längst i v. faller tillräckligt
med regn) och kommer derför alltid att vara
inskränkt till ett mindre område af staten (högst
8 proc.). 1880 upptog den odlade jorden mindre
än 0,5 proc. af hela arealen. Mineralproduktionen
afkastar omkr. 8 mill. doll. årligen, mest silfver
och guld. Innevånarnas antal 1880 uppgick till
39,159 pers., deraf 1,765 kineser, 1,663 indianer och
3,436 negrer. Dessutom funnos omkr. 21,500 indianer
i stammar – de största äro sioux, kråkindianer,
svartfötter, Gros Ventre, Assineboine och Pend’
d’Oreille – på »reservations», som upptaga mer än
1/3 af territoriet. Författningen är likartad med
de andra territoriernas. Guvernören, sekreteraren
och de 3 domarena i högsta domstolen utnämnas
af unionens president; öfriga ämbetsmän och
medlemmarna i den lagstiftande församlingen väljas
af folket. Hufvudstad är Helena, 3,624 innev. (1880),
vid Norra Pacific-banan, som går igenom territoriet. –
M:s område ingick i Louisianaköpet (1803), utgjorde
derefter successivt en del af territorierna Louisiana,
Missouri, Nebraska och Dakota samt blef 1864 eget
territorium.

Montanelli, Giuseppe, italiensk politiker,
skriftställare, f. i Toscana 1813, blef 1840 juris
professor i Pisa och snart en af ledarna för det
revolutionära partiet i Toscana samt deltog 1848 i
kampen mot österrikarna. Storhertig Leopold satte
d. 27 Okt. 1848 M. och Guerrazzi i spetsen för en
ny ministèr, och efter storhertigens flykt undan den
växande folkyran (Febr. 1849) utsagos M., Guerrazzi
och förre justitieministern Mazzoni att fungera
såsom ett regeringstriumvirat. Sedan Guerrazzi
erhållit diktatorisk myndighet (Mars s. å.), hade
M. på sin lott att för den toskanska revolutionen
vinna sympatier i Paris. Efter reaktionens snart
inträffade seger i Toscana kvarstannade han i Paris,
men återvände 1859 till hemlandet och kämpade i den
nationella kampen såsom frivillig, med bibehållande
af sina republikanska tänkesätt. 1862 invaldes
han uti italienska parlamentet. Han dog s. å. M:s
märkligaste literära arbete är Memorie sull’ Italia e
specialmente sulla Toscana 1814–50
(1853–55). Såsom
skönliterär skriftställare skref han bl. a. för fru
Ristori tragedien Camma (1857) och öfversatte för
samma konstnärinna Legouvés »Médée» (1856).

Montanister, anhängare af en kristen sekt, som har
sitt namn efter frygern Montanus. Denne uppträdde
omkr. 150 e. Kr. först i Ardaban i Mysien och kort
derefter i det närbelägna Pepusa i Frygien (Mindre
Asien) som reformator af den, enligt hans mening,
i sedligt afseende förderfvade kyrkan. Till detta
värf ansåg han sig icke blott hafva blifvit af
Gud omedelbart kallad, utan föregaf äfven, att den
af Kristus utlofvade parakleten (hugsvalaren; jfr
Joh. Ev. 16: 12, 13) i honom tagit sin boning, och att
i och med hans framträdande Guds rike skulle uppnå
sin högsta utveckling. Gamla test. hade näml. varit
Guds rikes barndom; genom Kristus och hans apostlar
hade det inträdt i ynglingaåldern. Men med Montanus
vore dess

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfak/0146.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free