Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Montalivet ... - Montblanc, Alpernas högsta berg - Montbrison, stad i franska depart. Loire - Montcassel. Se Cassel - Mont-Cenis, bergmassa på gränsen emellan franska depart. Savoie och italienska prov. Turin - Montcontour. Se Moncontour - Mont-de-Marsan, hufvudstad i franska depart. Landes - Mont Dore, högsta delen af Frankrikes vulkaniska centralmassa i Auvergne - Montebello. 1. By med omkr. 2,000 innev. uti italienska prov. Pavia - Montebello. 2. (Mombello), stort slott uti italienska prov. Milano (kretsen Monza) - Montebello. 3. Köping uti italienska prov. Vicenza - Montebello, hertig af. Se Lannes - Monte Carlo. Se Monaco - Monte Cassino, benediktinkloster i den italienska provinsen Caserta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som vanligen benämnes efter floden Lisaine (se d. o.).
Montblanc [mångbla’ng; »hvita berget»], Alpernas
högsta berg, 4,810 m., ligger på gränsen emellan
franska depart. Haute-Savoie och italienska
prov. Turin, på vattenskilnaden emellan Rhônes och
Pos flodområde. Med sin omgifning bildar det ett
särskildt massiv i form af en trapez af 50 km. längd
och i medeltal 15 km. bredd samt begränsas i n. v. af
Chamonix-dalen och Col de Balme (2,204 m.), i s. ö. af
Col de Seigne (2,532 m.), Allée Blanche och Val
de Ferret. Massivet består af en kärna af protogin
(ett slags granit, sammansatt af fältspat, glimmer
och talk), omgifven af gneis och glimmerskiffer. Af
de särskilda bergstopparna, hvilka äro än afrundade
(s. k. dômes), än spetsiga (aiguilles), må nämnas
följande i ordning söderifrån: Aiguille de Tré-la-Tête
l. Petit Montblanc (3,932 m.), Montblanc l. Bosse du
Dromadaire (4,810 m.), Dôme du Goûter (4,331 m.),
Mont Maudit (4,471 m.), Aiguille du Géant (4,010 m.),
Grandes Jorasses (4,206 m.), Aig. de Charmoz (3,442
m.), Aig. Verte (4,127 m.) och Aig. d’Argentière
(3,901 m.). Kammhöjden nedgår endast vid yttersta
ändarna under 3,300 m., och öfver densamma föra
besvärliga, ofta farliga stigar, såsom Col du
Géant (3,362 m.), Gol de Miage (3,376 m.) och Col
d’Argentière (3,520 m.). Omkr. 30 glacierer finnas,
af hvilka de största äro: Glacier de Saleinoz i n.,
Glacier d’Argentière, Gl. du Géant, Gl. de Leschaux
och Gl. de Talèfre, hvilka tre förena sig och bilda
Mer de Glace, samt Gl. des Bossons, alla på vestra
sidan, Glacier de Miage i s. samt Gl. de la Brenva
och Gl. des Grandes-Jorasses i ö. Deras vatten flyter
genom Arve, Trient, Dranse och Isère till Rhône, genom
Dora Baltea till Po. – Sedan föraren J. Balmat först
ensam (1786), derefter tillsammans med naturforskaren
H. B. de Saussure m. fl. (1787) bestigit berget,
företagas bergsstigningar nu rätt ofta, äfven af
damer. Såsom nattkvarter för de bergbestigare, som
utgå från Chamonix, tjenar ett litet värdshus vid
Grands Mulets, en ö i Glacier des Bossons, hvarifrån
högsta spetsen (Le monarque) nås på 6–8 timmar. Äfven
utgå turisterna ofta från Courmayeur (Cormaggiore)
vid Dora Baltea samt färdas då öfver Col du Géant
och på sidan af Mont Maudit. Från den snöhöljda
toppen erbjuder sig en hänförande utsigt öfver delar
af Italien, Frankrike och Schweiz. I v. kan man se
ända till Lyon, i n. till Schwarzwald.
Montbrison [mångbriså’ng], stad i franska
depart. Loire, vid Loires biflod Vizezy och jernvägen
till S:t Etienne, 35 km. från denna stad. Omkr. 6,000
innev. M. är en osund stad med smala gator och har i
allmänhet ett tarfligt yttre. Vid flodstranden finnas
tre gamla kalla mineralkällor. M. var förr hufvudstad
i landskapet Forez och till 1852 i depart. Loire.
Montcassel [mångkasä’ll]. Se Cassel.
<b>Mont-Cenis</ > [mång-söni], bergmassa på gränsen emellan
franska depart. Savoie och italienska prov. Turin,
emellan Arcs och Dora Riparias dalar, bildar gräns
emellan de Kottiska och de Grajiska alperna och består af en 8 km. lång,
vågformig högslätt, öfver hvilken går en sedan de
äldsta tider bekant alpväg. Napoleon I lät 1802–10
anlägga en utmärkt konstväg, med en passhöjd af
2,098 m. Efter öppnandet af Mont-Cenis-tunneln-(på
jernvägslinien Lyon-Chambéry-Turin), hvilken
genombryter Col de Fréjus 24 km. s. v. om
passhöjden, har trafiken på Mont-Cenis-vägen nästan
upphört. Tunneln borrades 1857–70 och öppnades
för trafik 1871 efter att hafva kostat närmare 75
mill. francs. Längden utgör 12,233 m., bredden 8
m. och höjden 6 m. Dess norra mynning, vid Modane,
ligger 1,202 m. och dess södra, vid Bardonecchia,
1,324 m. öfver hafvet.
Montcontour [mångkångtour]. Se Moncontour.
Mont-de-Marsan [mång dö marsa’ng], hufvudstad i
franska depart. Landes, vid Adours biflod Midouze och
jernvägen emellan Bagnères de-Bigorre och Bordeaux.
Omkr. 8,000 innev.
Mont Dore [mång dår], högsta delen af Frankrikes
vulkaniska centralmassa i Auvergne (se Dore 1). I
en målerisk dal af detta berg, nära Dordognes källa,
ligger på 1,046 m. höjd badorten Bains de M., med 8
alkaliska helsokällor af 15–45,5° C. värme, besökta
af omkr. 5,000 kurgäster årligen.
Montebello. 1. By med omkr. 2,000 innev. uti
italienska prov. Pavia, 8 km. ö. om Voghera, vid
vägen till Piacenza, i ett smalt pass emellan Po och
ett utsprång af Apenninerna. Der hade general Lannes
med 8,000 fransmän d. 9 Juni 1800 tagit ställning med
front åt v., då han öfverfölls af 12,000 österrikare
under Ott och trängdes tillbaka. Kåren Victors
ankomst afgjorde slaget till fransmännens fördel.
1804 fick Lannes titeln hertig af M. I närheten
af M. utkämpades d. 20 Maj 1859 en strid emellan
20,000 österrikare under Stadion och den knappt 7,000
man starka franska divisionen Forey. Österrikarna
splittrade sina krafter; fransmännen mötte med anfall
och gingo såsom segrare ur striden. Slaget uppkallas
äfven efter den närbelägna orten Casteggio. –
2. (Mombello), stort slott uti italienska prov. Milano
(kretsen Monza), der Bonaparte 1797 en tid hade
sitt högqvarter och de underhandlingar fördes, som
ledde till freden i Campo Formio. – 3. Köping uti
italienska prov. Vicenza vid Aldego och jernvägen
Vicenza–Verona. 3,630 innev. (1881). I Nov. 1796
hade fransmännen under Masséna och Augereau der
en strid med österrikarna under Alvinczy. 1805
kämpade Masséna der mot ärkehertig Karl.
1. C. O. N.
Montebello, hertig af. Se Lannes.
Monte Carlo. Se Monaco.
Monte Cassino, benediktinkloster i den italienska
provinsen Caserta, grundlagdt år 529 af den
hel. Benedikt af Nursia (se denne). Det ligger på
ett tämligen högt, enstaka berg (af samma namn)
öfver Terra di Lavoro och företer nedifrån snarare
bilden af ett stort befäst medeltidsslott än af ett
kloster. Från den närbelägna staden Cassino (l. San
Germano), med omkr. 5,000 innev, och flere ruiner
af den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
