- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
287-288

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Montecuccoli, Raimondo - Montefalco (Montefalconius). Se Montfaucon, B. de - Montefiascone, stad uti italienska prov. Rom, nära Lago di Bolsena - Montefiore, Sir Moses - Monte Gargano. Se Gargano - Monte Gibello, italienskt namn på Etna - Montégut, Émile - Montélimar, stad i franska depart. Drôme - Montelius, Gustaf Oscar Augustin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förena sig med prins Vilhelm af Oranien. Under 1674
års misslyckade fälttåg fördes högsta befälet af
kurfursten Fredrik Vilhelm af Brandenburg, men det
öfvertogs åter 1675 af M., som å nyo utförde ett af
dessa konstlade manöverfälttåg utan strid och utan
afgörande följder. På grund af sjuklighet nedlade han
sedermera befälet och egnade sin återstående lifstid
åt statsgöromål och åt vetenskaperna, särskildt
dem, som rörde kriget. M. erhöll 1679 riksfurstlig
värdighet och af kon. af Neapel hertigdömet Melfi. Han
afled i Linz d. 16 Okt. 1680. Största uppmärksamheten
bland hans skrifter förtjenar Memorie della guerra
ed instruzione d’un generale
(1703). Hans »Opere
complete» utgåfvos 1807–08 i 2 bd. Jfr C. Campori:
»Raimondo Montecuccoli, la sua famiglia e i suoi
tempi» (1876). C. O. N.

Montefalco (Montefalconius). Se Montfaucon, B. de.

Montefiascone, stad uti italienska prov. Rom, nära
Lago di Bolsena. 3,360 innev. (1881). Biskopssäte. Det
der odlade muskatellvinet är bekant under namnet »Est,
est, est» (se d. o.).

Montefiore, Sir Moses, engelsk filantrop, verldskunnig
för det storartade bistånd han skänkte sina betryckta
trosförvandter, judarna, i skilda land, var son
af en köpman i London och föddes d. 24 Okt. 1784 i
Livorno, under det att föräldrarna vistades der på en
resa. Han etablerade sig som vexelmäklare i London och
gifte sig 1812 med Judith Cohen, hvars syster Hannah
en tid derefter blef gift med rothschildska husets
grundläggare i England, Nathan Rothschild. Vid sidan
af sin egentliga affär, från hvilken han 1840 med stor
vinst drog sig tillbaka, egnade M. sin verksamhet åt
grundandet af de första stora britiska assuransbolagen
och det första kontinentalgasbolaget. 1837, då han
var sheriff i London, utnämndes han till knight och
1846 till baronet. 1835–74 var M. president i »Board
of deputies of british jews», hvilken korporation hade
att bevaka judarnas intressen i England. Under loppet
af åren 1827–75 besökte M. sju gånger Palestina,
vidtagande utomordentliga åtgärder till förbättring af
judarnas belägenhet derstädes. 1846 och 1872 reste
han i liknande ändamål till Ryssland, 1863 till
Marokko och 1867 till Rumänien. Öfverallt mottogo
herskarna med mycken aktning hans framställningar om
skydd för judarna mot förföljelser, äfven sultanen
i Konstantinopel, der M. 1840 gjorde ett besök
med anledning af den stora judeförföljelse, som
s. å. egt rum i Damaskus. Deremot misslyckades
1858 ett försök af M. att hos Pius IX personligen
utverka återlemnandet af judegossen Mortara, hvilken
blifvit bortröfvad och kristnad – en på sin tid
mycket omtalad händelse. Vid sidan deraf må nämnas,
att M. i början af 1860-talet med stor värme tog sig
an de af druserna förföljde kristne i Syrien. Då
M. d. 24 Okt. 1884 fyllde sitt hundrade år, höllos
flerstädes i den civiliserade verlden högtidligheter
till den ädle menniskovännens ära, och han mottog
mer än 40,000 lyckönskningsbref och telegram. M. dog
i Ramsgate d. 28 Juli 1885. L. L.

Monte Gargano. Se Gargano.

Monte Gibello [djibello], italienskt namn på Etna.

Montégut [mångtegy], Émile. fransk skriftställare,
f. 1826, började 1847 i »Revue des deux mondes»
meddela uppsatser om amerikanska och engelska
författare, öfvertog 1857 efter G. Planche
värfvet att i nämnda tidskrift behandla de
literära företeelserna för dagen och öfvergick
1862 till »Moniteur universel». M. har visat mycken
begåfning såsom kritiker. Han utgaf 1858 ett urval
af sina artiklar under titeln Libres opinions
morales et historiques.
Dessutom har han författat
resebeskrifningar m. m. samt öfversatt arbeten af
Emerson, Macaulay och Shakspeare.

Montélimar [mångtelimar], stad i franska
depart. Drôme, vid jernvägen mellan Lyon och
Marseille, ej långt från Rhône. Omkr. 10,000
innev. Vinodling.

Montelius, Gustaf Oscar Augustin, fornforskare och
kulturhistoriker, född i Stockholm d. 9 Sept. 1843,
blef student i Upsala 1861 och filos. kandidat 1868
samt promoverades till filos. doktor 1869. Redan 1863
började han såsom biträde åt riksantiqvarien arbeta i
Statens historiska museum och förordnades 1868 till
e. o. amanuens vid Vitt. hist. o. ant. akademien,
vid hvilken han utnämndes 1871 till andra och
1880 till första amanuens, samt af hvilken han
1877 blef ledamot. M. är sedan 1874 sekreterare i
Svenska fornminnesföreningen, har tagit verksam del
i stiftandet (1873) och utbildandet af Antropologiska
sällskapet i Stockholm samt är dessutom ledamot af ett
trettiotal in- och utländska lärda samfund. Efter sin
anställning vid Statens hist. museum har han hvarje
år i olika delar af landet företagit forskningsresor,
hvarvid han undersökt ett stort antal minnesmärken
från den förhistoriska tiden. Derjämte har han under
flere utländska resor tagit kännedom om nästan alla
mera vigtiga arkeologiska samlingar i Europa. För
detta ändamål besökte han under flere resor åren
1869–85 alla europeiska land utom Grekland och
Turkiet. En del af dessa resor har han företagit
såsom Letterstedtsk stipendiat. M. har deltagit i de
internationella arkeologiska kongresserna i Köpenhamn
1869, Bologna 1871, Stockholm 1874 och Budapest
1876 samt i andra arkeologiska möten i Tyskland och
Frankrike. – M. utgaf 1869 Från jernåldern (h. 1 och
2; delvis på engelska, under titeln »Remains from the
iron age of Scandinavia»). Kort derefter påbörjade
han Sveriges forntid, ett försök till framställning
af den svenska fornforskningens resultat (af texten
utkom 1:sta häftet, »Stenåldern», 1874; atlasen, med
särskild titel Svenska fornsaker, utgafs fullständigt
1872–74; i fransk uppl. »Antiquités suédoises»
1873–75). En mera kortfattad framställning af
Lifvet i Sverige under hednatiden utgaf M. 1873
(2:dra uppf. 1878; af förf. omarbetade franska och
tyska öfvers. häraf äro »La Suède préhistorique»,
1874, och »Die kultur Schwedens in vorchristlicher
zeit», 1885). I den af M. författade 1:sta delen af
(illustrerad) »Sveriges historia från äldsta tid till
våra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfak/0150.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free