Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Morlaker ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Mormoner kallas vanligen anhängarna till den af
Joseph Smith i Nord-Amerika 1830 stiftade sekt,
som sjelf benämner sig »De yttersta dagarnas helige»
eller, fullständigt, The church of Jesus Christ of the
latter-day-saints. Det förra namnet hafva de efter sin
religions-urkund, Mormons bok, det senare på grund af
en föregifven uppenbarelse till stiftaren. – J. Smith
föddes 1805 i staten Vermont i Nord-Amerika. Fadern
var en kringresande handelsman, och sonen försökte sig
i åtskilliga yrken, bl. a. som skattgräfvare. Redan
omkr. 1820 försäkrade han sig hafva fått en
uppenbarelse att alla dåvarande religioner voro
falska. Tre år derefter fick han på samma sätt
upplysning om att han vore utsedd till ett stort
värf, och att på ett visst uppgifvet ställe funnes
nedgräfd i jorden en urkund, skrifven på guldplåtar
på det s. k. »förbättrade egyptiska språket», samt att
derbredvid låge två i silfverbågar innefattade stenar,
urim och thummim, medelst hvilka skriften kunde
tydas. Först 1827 öfverlemnades dock till honom af en
ängel urkunden och stenarna, hvarefter han öfversatte
den förra och 1830 utgaf denna öfversättning
under titeln The book of Mormon (Mormons bok). Den
innehåller en historia om Amerikas urinnevånare,
eller huru vid förbistringen i Babel Jared och hans
vänner öfverflyttade till Amerika, och huru 600 år
f. Kr. en ytterligare invandring följde genom juden
Lehi från Jerusalem samt dennes söner (bland dem
Laman och Nefi) och andra anförvandter. Efter Nefi,
som på metallplåtar nedskref Guds uppenbarelser
till slägten och dennas öden, kallades folket
nefiter. Kristus kom efter sin uppståndelse äfven
till Amerika och predikade för nefiterna evangelium,
hvarefter de lefde lyckliga till omkr. 320 e. Kr.,
då genom lamaniterna söndringar uppstodo, som likväl
stillades af hjelten Mormon. Straxt derefter blefvo
emellertid nefiterna alldeles utrotade af lamaniterna,
från hvilka de nuvarande indianerna härstamma. Endast
Mormons son Moroni blef öfrig. Han fortsatte sitt
folks historia till år 400, hvarefter han förseglade
och nedgräfde plåtarna i jorden. Visserligen påstod
en enka i New York, att alltsammans var bedrägeri,
i det att Mormons bok helt enkelt var en af hennes
aflidne man, f. d. presten Spaulding (d. 1816), i
lifstiden författad roman i bibelstil. En afskrift af
denna hade tagits af Sidney Rigdon, som 1828 slutit
sig till Smith, hvarigenom skriften således kommit
i dennes händer. Men då Spauldings manuskript vid
anställd efterforskning befanns spårlöst försvunnet,
lät icke Smith genom dessa afslöjanden hejda sig på
sin profetiska bana, i synnerhet som han, enligt egen
utsago, 1829 blifvit af Johannes Döparen invigd till
det aronitiska och kort derefter af apostlarna Petrus,
Jakob och Johannes till det högre, melchisedekska
prestadömet. Sålunda invigd, konstituerade han 1830 i
Fayette i staten New York sin nya kyrka. Denna räknade
då endast 6 medlemmar, men tillväxte hastigt, så att
Smith snart kunde bygga ett tempel i Kirtland i Ohio
och påbörja ett dylikt i Nauvoo i Illinois. Der fick
han ock 1843 uppenbarelse, att månggiftet, som i Mormons bok
varit strängeligen förbjudet, numera vore tillåtet,
ehuru saken i början borde hållas hemlig. En tidning
i Nauvoo började dock snart omtala hemligheten och
blotta andra brister hos sekten. Och då Smith till
straff lät nedrifva tryckeriet, gaf detta anledning
till förföljelse, hvarunder han och hans broder
Hyrum insattes i fängelset i Carthago i Illinois,
der de af en uppretad folkhop d. 27 Juni 1844 blefvo
ihjelskjutna. Brigham Young valdes då af sekten
till hufvudman, och under hans ledning utvandrade
mormonerna, sedan de 1846 fördrifvits från Nauvoo,
till Saltsjödalen (Salt-Lake), der de 1849 grundade
»staten Deseret» i territoriet Utah och byggde
Saltlake City, eller »Nya Jerusalem». 1851 erkändes
Young som guvernör öfver distriktet, hvilket 1853
införlifvades i territoriet Utah. Sedan månggiftet
1853 offentligt proklamerats som en gudomlig
anordning, enär en qvinna endast genom att »beseglas»
vid en man (med stöd af patriarkernas exempel, Es. 4:
1, och Herren Kristus sjelf, som likaledes skulle
vid sig hafva beseglat Marta, Maria m. fl.) kunde
vinna saligheten, blef förhållandet till Förenta
staterna mycket spändt. 1857 måste regeringen i
Washington till Utah afskicka en guvernör, åtföljd af
trupper, alldenstund Young förklarat sitt distrikt
för sjelfständigt. I denna tvist måste Young gifva
vika, men herskade så mycket mer oinskränkt i det
inre genom ett slags poliskår, de s. k. daniterna
(»hämdens änglar», »mordänglar»). Dessa beskylldes
att 1857 hafva, under anförande af mormonbiskopen
Lee, mördat 120 förbitågande utvandrare. 20
år derefter blef Lee derför hängd. Äfven Young
invecklades i rättegången, men hans 1877 timade
död afbröt undersökningen. Till hans efterträdare
utsågs John Taylor. 1875 förbjöd unionsregeringen
månggiftet, men har ännu ej kunnat sätta denna lag
i full verkställighet. – I Amerika, der mormonismen
betraktas som en skamfläck för Unionen, gör denna
sekt jämförelsevis mindre framsteg än i Europa och
i synnerhet i Skandinavien, der anhängarna 1880 af
mormonerna sjelfva uppskattades till 5,205. I Utah
funnos s. å. omkr. 112,000. Mormonismens författning
är teokratisk. I spetsen för denna teokrati står en
profet eller president, som får direkta uppenbarelser
af Gud, hvilka för öfrigt kunna komma äfven andra
af sektens medlemmar till del. Dessutom finnes ett
mäktigt prestadöme, som indelas i det lägre, det
aronitiska (biskopar, prester, lärare och diakoner),
och det högre, det melchisedekska (apostlar, 70
patriarker eller evangelister, öfversteprester och
äldste). Presterskapet indelas derjämte i särskilda
kollegier (s. k. quorums). – Mormonernas lärobyggnad,
på hvilken i synnerhet Sidney Rigdon och Orson Pratt
öfvat inflytande, är i korthet följande. Det gifves en
mängd gudar, ehuru man dock skall tillbedja endast en
Gud, som tänkes ega kroppslighet och menniskogestalt
och derför icke kan vara allestädesnärvarande. Äfven
Kristus och den hel. ande få gudsnamnet sig tillagdt
samt äro till karakter och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
