- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
387-388

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mosjaisk, stad i ryska guvern. Moskva - Mosjö (Mosås), socken i Örebro län - Mosjöen, köping vid Vefsenfjorden, Nordlands amt, Norge - Moské (Fr. mosquée, Sp. mezquita, Arab. mésdjid, »knäböjningsplats»), det vesteuropeiska namnet på byggnader för den islamitiska gudstjenstens förrättande - Moskiter. Se Stickmyggor - Moskitokusten. Se Mosquitokusten - Moskovad. Se Maskovad - Moskoviter, egentl. innevånare i staden eller storfurstendömet Moskva - Moskva. 1. Guvernement i det inre Ryssland, i det forna storfurstendömet Moskva (se Stor-Ryssland) - Moskva. 2. Fordom hufvudstad i ryska riket, kejsarnas kröningsstad och före Petersburgs anläggning (1703) deras enda residensstad

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Mosjalsk, stad i ryska guvern. Moskva, 110
km. v. om Moskva, vid jernvägen mellan Vjasma och
Moskva. Omkr. 4,000 innev. Något v. om M. ligger byn
Borodino (se d. o.).

Mosjö (Mosås) socken i Örebro lan. Örebro härad. Areal
3,528 har. 1,263 innev. (1885). M. bildar med Täby
ett konsistorielt pastorat af 2:dra kl., Strengnäs
stift, Örebro kontrakt.

Mosjöen, köping vid Vefsenfjorden, Nordlands amt,
Norge. 1,166 innev. (1885). O. A. Ö.

Moské (Fr. mosquée, Sp. mezquita, Arab. mésdjid,
»knäböjningsplats»), det vesteuropeiska namnet
på byggnader för den islamitiska gudstjänstens
förrättande. (Med mésdjid beteckna muhammedanerna
numera den lilla moskén, der ingen särskild
fredagsgudstjenst med »predikan» hålles. Den vanliga
stora moskén heter djâmi, urspr. mésdjid-el-djâmi,
»samlingsmoskén».) Såsom gudstjensthus motsvara
moskéerna kristenhetens kyrkor, men de hafva ej såsom
dessa erhållit någon fast, regelbundet återkommande
grundform. Många moskéer i fordom kristna land hafva
ursprungligen varit kristna kyrkor. Det förnämsta
exemplet är den berömda Sofia-moskén i Konstantinopel,
anlagd år 532 af kejsar Justinianus, ett af den
bysantinska konstens härligaste verk. För en stor
del moskéer hafva de kristna kyrkorna för öfrigt
mer eller mindre direkt varit förebilder. Detta är
fallet med den egendomliga moskén (numera katedralen)
i Cordova, med dess 19 (ursprungligen 11) skepp, och
med den 7-skeppiga El-Aksa-moskén i Jerusalem. Oftare
har mönstret hemtats från de bysantinska, centralt
anordnade kyrkorna, der grundplanen har formen af
ett likarmadt kors med utfyllda vinklar, således
i det närmaste qvadratisk, med en framför det hela
lagd förhall. En eller flere kupoler angifva utåt de
märkligaste delarna. Detta slags byggnader förekomma
i det europeiska Turkiet och Mindre Asien. En annan
grundform af mera rent orientaliskt ursprung (och för
hvilken det österländska boningshuset måhända varit
bestämmande) visar en af kolonn- eller pelarehallar
omgifven gård. Kolonnräckornas antal och hallarnas
djup pläga vara olika på olika sidor. Så omgifves
t. ex. gården till Amru-moskén i Kairo af resp. 1,
4, 6, 3 kolonnader. I den 6-radiga befinner sig
den egentliga bönhallen. – Den förnämsta platsen
i en moské är bönnischen, mihrab (se d. o.), som
angifver riktningen mot Mekka, kibla (se d. o.). Till
inredningen höra för öfrigt en predikstol, mimbar
(se d. o.), samt en estrad för uppläsningen af koran,
dakke, motsvarande den gammalkristria kyrkans
amboner. En brunn för de religiösa tvagningarna
bör äfven finnas, likasom en graf öfver moskéns
anläggare ofta är förbunden med densamma. Det inre
erhåller för öfrigt sin dekoration genom sniderier,
inläggningar, kakelbeläggning o. dyl., men framförallt
genom praktfulla väfnader. Moskéernas yttre visar
i regeln tunga, slutna, odekorerade massor, der på
sin höjd de monumentala portalnischerna. när sådana
finnas, hafva en arkitektonisk hållning. Massornas
tyngd lättas något genom den tinnkrans. som uppåt
ofta af slutar omgifningsinuren, genom de öfver densamma
uppstigande kupolerna och de smärta minareterna
(se d. o.). Arkitekturens detaljer, de yttre såväl
som de inre, liksom ornamentiken visa en hög grad af
omvexling, beroende på den tid eller det land, hvari
den ifrågavarande byggnaden uppstått. Den islamitiska
konsten har här med en förvånande frihet och på ett
i allmänhet mycket sjelfständigt sätt tillgodogjort
sig motiv, hemtade från olika håll, från antikens,
bysantinismens, den äldre persiska och den indiska
konstens formförråd. Upk.

Moskiter [hårdt k]. Se Stickmyggor.

Moskitokusten. Se Mosquitokusten.

Moskovad. Se Maskovad.

Moskoviter, egentl. innevånare i staden eller
storfurstendömet Moskva; sedermera, när storfurstarna
i Moskva utbredt sitt välde öfver Ryssland, benämning
på ryssarna i allmänhet.

Moskva [ryskt utt. maskva]. 1. Guvernement i
det inre Ryssland, i det forna storfurstendömet
Moskva (se Stor-Ryssland), begränsas i v. af
guvern. Smolensk, i n. af Tver, i n. ö. af Vladimir,
i ö. af Rjazan, i s. af Tula och Kaluga. Areal
33,302 qvkm. Omkr. 2,140,000 innev., nästan alla
stor-ryssar. Guvern. består af en af obetydliga
höjder afbruten slätt samt vattnas i n. af Volga
och dess biflod Sestra, i s. af Oka med dess biflod
Moskva, hvilken upprinner i guvern. Smolensk och
faller ut i Oka vid Kolomna efter ett lopp af 445
km. midt igenom guvern. Moskva; den är segelbar
från hufvudstaden. Åtskilliga kärrtrakter finnas,
särskildt i n., som ännu äro bevuxna med stora skogar,
oaktadt den oerhörda förbrukningen af ved. Jorden
är ej synnerligen bördig, men skötes bättre än i de
flesta andra trakter af Ryssland. Trädgårdsskötsel
idkas i stor utsträckning i vissa distrikt. Industrien
och handeln äro högt utvecklade, och värdet af
industrialstren uppgår till 1/5 af hela europeiska
Rysslands tillverkning. Synnerligen liflig är
textilindustrien. – 2. Fordom hufvudstad i ryska
riket, kejsarnas kröningsstad och före Petersburgs
anläggning (1703) deras enda residensstad, ligger
under 55° 45’ 20" n. br. samt 37° 34’ ö. lgd
fr. Greenw, i rikets centrum på ömse sidor om floden
Moskva vid dess förening med Jausa, 685 km. från
Petersburg medelst landsvägen, 650 km. medelst
den 1851 öppnade jernvägen. Enligt den allmänna
föreställningen är M. liksom det gamla Rom bygdt på 7
kullar, och dess terräng är ock i verkligheten ganska
kuperad, vexlande i höjd emellan 170 och 300 m. Den
nuv. staden mäter i längd från n. till s. 11 km.,
från s. v. till n. ö. 15 km. samt upptager en areal af
83 qvkm. (med förstäderna öfver 100 qvkm.). Stadens
hufvuddelar äro, uppräknade i åldersföljd, Kremlj,
Kitaigorod, Bjelijgorod och Zemljanijgorod, hvilka
stadsdelar förr voro skilda från hvarandra genom
murar; der utomkring sträcker sig en bred gördel
af förstäder (slobodij). Dessa gamla historiska
namn hafva nu nästan kommit ur bruk; enligt en nyare
indelning består M. af 17 tjasti l. stadsdelar. Staden
har ett i hög grad pittoreskt utseende, särskildt på
grund af sina många

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfak/0200.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free