- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
389-390

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Moskva. 2. Fordom hufvudstad i ryska riket, kejsarnas kröningsstad och före Petersburgs anläggning (1703) deras enda residensstad

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kyrkor, kloster och torn af karakteristisk arkitektur,
samt de många trädgårdar och dammar, som ligga
spridda bland husmassorna. Kremlj, som för M. har
ungefär samma betydelse som fordom Akropolis för Athen
eller Capitolium för Rom, är en gammal fästning af
nästan triangulär form på en kulle vid Moskvas norra
strand, upptager en yta af omkr. 40 har och omgifves
af en hög stenmur, försedd med 18 torn, deraf ett
öfver hvar och en af murens 5 portar, af hvilka den
förnämsta är Spasskija vorota (Frälsarens port),
som alla måste passera med blottadt hufvud. Kremlj
innehåller endast offentliga byggnader, bl. a. det
1849 nybyggda kejserliga palatset, den 1701–03 byggda
arsenalen, tsarernas båda skattkammare (Granovitaja
palata,
facettpalatset, och Orusjejnaja palata,
rustkammaren), nu offentliga museer med oskattbara
samlingar (kronor, troner, drägter, möbler, vagnar),
synodalbyggnaden med värdefullt bibliotek samt några
kloster och kyrkor. Af de sistnämnda utmärka sig
företrädesvis tsarernas kröningskyrka, Uspenskij
sobór
(Maria himmelsfärds katedral), ursprungligen
byggd af trä 1326, ombyggd af sten 1475–79 af
Fioraventi i lombardisk-veneziansk stil, med en
mängd reliker och andra dyrbarheter. Archangelskij
sobór
(Ärkeängeln Mikaels katedral), ursprungligen
byggd 1333, ombyggd 1505, förr (till 1696)
tsarernas grafkapell, Blagovjesjtjenskij sobór
(Bebådelsekyrkan), byggd 1483–89, tsarernas
enskilda kapell. Voznesenskij-klostret (från 1393) är
enketsarinnornas och prinsessornas begrafningsort. I
Kremlj står äfven Ivan Velikijs 82 m. (till korset 100
m.) höga klocktorn (uppfördt i lombardisk-bysantinsk
stil år 1600 af Boris Godunov), vid hvars fot står
jätteklockan Tsarj-kolokol (se Kolokol). Den
andra, något större stadsdelen, Kitaigorod
(»kinesstaden»), belägen ö. om Kremlj och skild
derifrån genom Röda torget (der en kolossal minnesstod
är rest åt de båda patrioterna slagtaren Minin och
furst Posjarski), omgifves, liksom Kremlj, af en mur
och är M:s förnämsta handelsqvarter. Der ligga några
ämbetsverk, börsen, den ofantliga basaren Gostinij
dvor
(»köpmangården»), bestående af flere stenhus,
med mer än 1,800 salubodar, den fantastiska, 1554
byggda Pokrovskaja tserkovj (»förbönskyrkan»),
vanligen kallad Vasilij Blagonnoj, som väcker alla
främlingars förvåning genom sina många lökformiga
kupoler, alla af olika storlek och form. Vid ingången
till Kitaigorod står den hel. jungfruns af Iberien
kapell, med en undergörande madonnabild, en 1648
gjord kopia af en tafla från klostret på Athos. Den
tredje stadsdelen, Bjelijgorod (»Hvita staden»),
var fordom äfven omsluten af en stenmur, men denna
är nu förvandlad till en rad bulevarder, hvilka bilda
den första gatugördeln kring M:s centrum. Bjelijgorod
omgifver Kremlj och Kitaigorod i v., n. och n. ö. och
är betydligt större än dessa. Med sina stora öppna
platser, breda gator, vackra hus och palats utgör
Bjelijgorod den elegantaste delen af M. och har i sitt
affärslif en mer europeisk karakter än Kitaigorod. Der
ligga bl. a. universitetet, den 1838–81 till minne
af 1812 års krig uppförda Återlösarens kyrka, åtskilliga teatrar, det
stora barnhuset, det offentliga museet samt
det stora exercishuset. Zemljanijgorod
(»jordvalls-staden», så kallad efter en fordom
omgifvande jordvall, som nu är utlagd till en bred
esplanad, Sadovaja), omgifver alla tre ofvannämnda
stadsdelarna samt innefattar derjämte Zamoskvorjetsje
på högra stranden af floden M. Ehuru denna stadsdel
är tre gånger så stor som Bjelijgorod. har den knappt
dubbelt så många innevånare, emedan trädgårdar upptaga
stor plats. I granskapet af jernvägsstationerna (i
n. ö.) är trafiken synnerligen liflig; andra delar
äro industricentra. Zamoskvorjetsje bebos mest af
gamla köpmansslägter.

M., »Rysslands heliga moder», har ansetts som en af
de rikaste, praktfullaste och originellaste städer,
i hvilken nästan alla Europas och Asiens folk, nästan
alla religioner och byggnadsstilar äro representerade,
och hvilken äfven i kontrasten emellan de tätt
befolkade stadsdelarna och de obebyggda fälten bär
en halft europeisk, halft asiatisk karakter. Efter
branden 1812, som förstörde 2/3 af staden, har
dennas utseende förändrat sig mycket till sin
fördel, ehuru restaureringen merendels fortgått i
den gamla stilen och gaturegleringar mycket litet
ifrågakommit. Gatorna äro i allmänhet mycket breda,
men sällan raka, husen vanligen låga. M. anses hafva
omkr. 750,000 innev., af hvilka de allra fleste
äro stor-ryssar (endast omkr. 6,000 äro främlingar)
och tillhöra den grekisk-ortodoxa kyrkan eller äro
raskolniker (lutheraner och katoliker uppgå till
endast 8–9 tusen). Dödlighetsprocenten är ganska
stor (nära 40 pr mille) och öfverstiger vanligen
nativitetsprocenten. Epidemier hemsöka ofta staden.

M. är säte för en metropolit, en generalguvernör,
en civilguvernör, generalkommandot för 8:de
militärdistriktet, ett evangelisk-lutherskt
och ett evang.-reformert konsistorium. Staden
har många undervisningsanstalter och lärda
sällskap. Universitetet, grundadt 1755, är det
äldsta och mest besökta i Ryssland (1887 omkr. 3,500
studerande) och har ett bibliotek (omkr. 200,000
bd), andra rika samlingar samt astronomiskt
observatorium. I M. finnas vidare ett förträffligt
högre tekniskt läroverk, landtbruksinstitut
(i förstaden Petrovskoje), teologisk akademi, en
handelsakademi, Lazarevska institutet för österländska
språk, ett musikkonservatorium, ett fritt universitet
för qvinnor, 4 andra högre läroanstalter för qvinlig
ungdom, 7 gymnasier för gossar och 3 för flickor, 3
kadettskolor samt ett stort antal lägre läroanstalter,
offentliga såväl som privata. Det oaktadt äro
dessa otillräckliga för befolkningen. Bland de
lärda sällskapen må nämnas: Naturforskaresällskapet,
Sällskapet för Rysslands historia och fornlemningar,
Ryska literaturvännerna, Arkeologiska sällskapet
och Naturvetenskapernas vänner. Främsta platsen
bland M:s museer intager det s. k. Offentliga museet,
hvilket innehåller ett bibliotek på omkr. 300,000 bd
och 5,000 manuskript, tafvelgalleri, myntkabinett,
gipsafgjutningar af antika skulpturverk. Andra mera
framstående

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfak/0201.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free