- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
393-394

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mosler ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Mosler, Karl Friedrich, tysk läkare, f. 1831, blef
med. doktor 1853, e. o. professor i medicin i Giessen
1858 och ord. professor i samma ämne i Greifswald
1864. Bland hans arbeten märkas Pathologie und
therapie der leukämie
(1862), Krankhetien der milz
(i Ziemssens »Handbuch») och Ueber lungenchirurgie
(1883).

Mo-snäppan. Se Småsnäppor.

Mosquito-kusten [måskitå] l. Reserva Mosquito,
östra kuststräckan af central-amerikanska republiken
Nicaragua, emellan floderna Sisin i n. och Rama i s.,
med omkr. 65 km. bredd. Den är osund och derför glest
befolkad, af oblandade indianer samt mosquitos,
eller s. k. svarta kariber (se Kariber). Under
nominelt skydd af Storbritannien hade M. en halft
oberoende ställning från 1655 till 1850. Efter en
diplomatisk tvist med Förenta staterna afträdde
England det 1860 till Nicaragua. Landet styres dock af
en af infödingarna vald höfding, biträdd af ett råd,
som sammanträder i Bluefields, områdets hufvudstad.

Mosquitos [måskitås]. Se föreg. art. och
Stickmyggor.

Moss, stad i Smålenencs amt, Norge, på
Kristiania-fjordens östra sida, vid den
lilla Mosse-elfvcns utlopp i det smala
sund (Mossesundet), som skiljer Jelön från
fastlandet. 6,906 innev. (1886). Utmärkt hamn
och liflig sjöfart. Export af trävaror. Genom
Smålenenes-banan står staden i förbindelse med
de öfriga städerna på Kristiania-fjordens östra
sida. Det förr betydliga jernverket (anlagdt 1704)
och det dermed förenade kanongjuteriet (anlagdt 1758)
äro nu nedlagda. M. blef stad 1720. Der ingicks d. 14
Aug. 1814 en konvention med Sverige, hvarvid den
nyvalde norske konungen Kristian Fredrik förband sig
att sammankalla ett storting, som skulle underhandla
med Sverige. O. A. Ö.

Moss-agat. Se Mokka-sten.

Mossamedes, sydligaste guvernementet i portugisiska
kolonien Angola, med hufvudorten (presidio)
M., i en rik trakt vid Rio das Mortes’ utlopp
i Mossamedes-viken. Orten anlades 1840 och har
omkr. 3,000 innev.

Mossdjur, Bryozoa, zool., små, till största delen
i hafvet lefvande djur, som äro förenade till en
mossliknande eller barkformig, liten, gemensam
polypstock. De särskilda djuren hafva med cilier
försedda tentakler samt ega tarmkanal och en enkel
nervknut. Mossdjuren närma sig i kroppsform och
lefnadssätt till de polypgrupper, som begränsats
under namnen sertularier och campanularier, så att
man länge förenade dem under dessa djurgrupper. Men
närvaron af tarmkanal med mun- och analöppning
samt af ett nervsystem, om än mycket outveckladt,
skiljer mossdjuren från kavitetsdjuren (Coelenterata),
till hvilka polyperna höra. Mossdjurens plats i det
zoologiska systemet är dock omtvistad. Många arter,
fördelade på en mängd ordningar, äro beskrifna;
men under allmänhetens ögon kommer knappast någon
annan af dem än möjligen Flustra membranacea L.,
som med sin genombrutna, gallerverkliknande kalkstam
stundom träffas såsom en beklädnad å nedersta delarna
af den alg, som är bekant
under namnet »Caragheen-mossa» (Sphaerococcus crispus).
O. T. S.

Mosse (Isl. mosi, D. mose, T. moor l. moos), lågland,
merendels sank mark, som till större eller mindre djup
utgöres af mossa eller torf. De flesta mossar hafva
förr utgjort sjöar eller instängda vattensamlingar,
som småningom igenväxt, vanligen från kanterna
inåt. I midten af flere mossar finner man ännu en
ringa återstod af den forna större vattensamlingen
i en liten sjö, oftast ganska djup, en s. k. tjärn
(kärn), hvilken genom mossvegetationens fortfarande
växt årligen minskas i omfång. Hos en del mossar,
de s. k. högmossarna, är ytan kullrig, högre vid
midten än vid kanterna, så att man stående vid
ena sidan icke kan se den motsatta. Sådana äro,
utom på andra ställen, flerestädes iakttagna på
Dalsland. Växtligheten har vid dem varit större
inom de centrala delarna, troligen till följd af
större vattenrikedom, och der fortsatt, sedan den
redan upphört eller afstannat i de yttre. Eljest ega
mossarna i allmänhet tämligen plan yta, eller de äro
t. o. m. något lägre midtpå än kring utkanterna. Det
öfversta lagret i många mossar är af ljusare färg och
består af alls icke eller högst obetydligt förmultnad
mossa, som kallas mosstorf (se d. o.), hvitmossa
eller rödmossa. Genomtränger man detta mosstäcke –
hos högmossarna vanligen mycket mäktigt –, träffas
derunder nästan alltid en brun eller svartbrun. af
multnade möss- och andra växtdelar bestående torf,
dytorf
eller torfdy. Dennes underlog, eller
mossens l)otten, utgöres vanligen af lera, grus
eller sand. Afståndet från ytan till bottnen kallas
mossens djup och vexlar i olika mossar från några få
till flere tiotal fot. Ej sällan ligger på bottnen
först ett tjockare eller tunnare lager lös gyttja
eller snäckgyttja. I flere mossar finner man ofta en
mängd stammar och på rot stående stubbar af ek, tall,
gran, björk, asp m. fl. trädslag, mer eller mindre
djupt inneslutna i torfmossen. Mossar finnas till
stort antal kringspridda inom nästan alla delar af
Sverige. Äfven i Finland äro de allmänna. Somliga
äro skogbeväxta, andra torrlagda och odlade, men
de allra flesta äro antingen kala eller bära en
svag gräs- och buskvegetation. Mossmarker finnas,
som mäta tiotals kilometer i utsträckning.
E. E.

Mossley [-li], stad i engelska grefskapet Lancaster,
vid London–North-western railway och Merseys
biflod Tame, 16 km. ö. n. ö. om Manchester. 13,372
innev. (1881). Bomullsindustri.

Mosso, Ital., musikt., rörligt.

Mosso, Angelo, italiensk fysiolog, f. 1840,
studerade först under Moleschott och sedan i
Leipzig under Ludwig samt blef 1876 professor
i farmakodynamik i Turin och 1880 professor i
fysiologi derstädes. De vigtigaste af hans många
skrifter äro Über die bewegungen der speiserohre
(Moleschotts »Untersuchungen», 1872), Von einigen
neuen eigenschaften der gefässwand
(Ludwigs »Arbeiten»,
1874), Die diagnostik des pulses (1879), Über den
kreislauf des blutes im menschlichen gehirne
(1881),
La respirazione periodica e la respirazione superflua
e di lusso
(1885) och Sulla paura (s. å.).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfak/0203.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free