- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
397-398

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mostaganem ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1550). Men detta göres alldeles
godtyckligt, ty autentiska målningar
af denne konstnär finnas ej i behåll.
C. R. N.

Mostaganem (Arab. Most-ar-Rhenim), stad i Algeriet,
prov. Oran, nära Chelifs mynning, 76 km. ö. om
Oran. Omkr. 13,000 innev. Dålig redd. Remontdepot
och mycket besökta hästmarknader.

Mostar, hufvudstad i Herzegovina, på ömse sidor
om Narenta, öfver hvilken går en gammal stenbro,
som sannolikt är af romerskt ursprung och som
gifvit anledning till stadens namn (Serb. Most
star,
»gamla bron»). 10,848 innev. (1879), mest
muhammedaner. Tillverkning af blanka vapen, särskildt
förträffliga damascenersvärd. Vinodling.

Mosterö, ö i Söndre Bergenhus amt, Norge. Areal 12
qvkm. 600 innev. (1875). På ön, vid Mosterhavn,
ligger Norges äldsta kyrka, en oansenlig byggnad
af sten, uppförd af Olof Tryggvesson (995–1000).
O. A. Ö.

Mosul (Mossul), hufvudstad i ett vilajet med
samma namn i asiatiska Turkiet, på högra stranden
af Tigris, midt emot ruinerna af Ninives gamla
konungapalats, omgifves af en gammal förfallen mur,
som mot flodsidan skyddar för öfversvämningar. Staden
har ett tarfligt utseende; endast få äldre byggnader
qvarstå, bland dem den stora moskén, fordom en åt
Paulus helgad kyrka. En stor del af rummet innanför
murarna upptages af kyrkogårdar. Basarerna äro
få och illa försedda. Industrien är obetydlig i
jämförelse med hvad den var förr, då staden dref så
stor tillverkning af musslin, att detta fabrikat
fick namn efter staden. Äfven handeln har råkat
på förfall. Innevånarnas antal anses uppgå till
25–30 tusen, judar, kristna (kaldeiska kristna,
syriska katoliker och jakobiter) och muhammedaner,
hvilka äro talrikast. Katolska missionärer, i
synnerhet dominikaner, hafva i århundraden verkat
i M. samt anlagt skolor och tryckerier. Språket
är en arabisk dialekt. – På det nuv. M:s plats låg
antagligen en förstad till det gamla Ninive. Man har,
sannolikt med orätt, identifierat M. med Mespila,
som Xenofon omtalar i »Anabasis». Namnet M. härledes
af Arab. el-mausil (»föreningsplats»). Sitt största
välstånd hade staden i början af kalifatets förfall.

Moszkowski, Moritz, tysk pianist och tonsättare,
f. i Breslau 1854, utbildades vid Sterns och Kullaks
konservatorier och började 1873 att konsertera
(i Berlin, Paris, Varsjav o. s, v.). Som kompositör
hyllar han den nytyska riktningen. Mest känd är hans
pianomusik (Spanische tänze m. m.); hans symfoniska
dikt Jeanne d’Arc har väckt uppseende. M. har
äfven skrifvit visor och stycken för violin.
A. L.

Mosås, socken i Örebro län. Se Mosjö.

Motacilla. Se Ärle-slägtet.

Motaker (Grek. mothakes l. mothones) kallades i det
forna Sparta sådana söner af heloter (se d. o.),
hvilka, ehuru till sin härkomst ofria, räknades såsom
fria och uppfostrades tillsammans med sina doriska
herrars söner. Gonom ett slags adoption kunde de
t. o. m. erhålla fullständig medborgarerätt. I de
flesta fall torde dessa motaker hafva varit söner af spartiater
med helotqvinnor. Ur deras klass framgingo några
af Spartas mest betydande män, såsom Gylippos,
Kallikratidas och (enligt en uppgift) Lysandros.
A. M. A.

Motala, uppstad i Östergötlands län, är beläget å
norra stranden af en vik af Vettern, Varviken,
der Göta kanal och Motala ström utgå. Kyrkan är
gemensam för staden och landsförsamlingen. Vid 1880
års slut var de bebyggda tomternas antal 193 och
det sammanlagda taxeringsvärdet 1,277,100 kr.,
deraf 6,000 kr. för jordar. Innevånarnas antal
utgjorde vid 1885 års slut 2,225 personer (år 1875:
1,808 i M. köping). Stadens handelsflotta bestod år
1884 af 2 segelfartyg om 230 tons samt 4 ångfartyg
om 560 tons och 110 hästkrafter. Handlandenas antal
s. å. var 49, med 56 biträden, och handtverkarnas 33,
med 83 arbetare. För staden finnes ej uppgifven någon
fabriksverksamhet, hvilken deremot i stor omfattning
bedrifves i stadens närmaste granskap vid Motala
mekaniska verkstad (se d. o.). Staden har genom sitt
läge nära Göta kanal liflig ångbåtsförbindelse med
Stockholm, Jönköping och Göteborg samt andra hamnar
vid Vettern och Vänern. Vid staden är jernvägsstation
å linien Hallsberg–Mjölby (som förenar Vestra och
Östra stambanan), med ett afstånd af 69 km. från
Hallsberg och 27 km. från Mjölby. Af bankinrättningar
finnas ett afdelningskontor för Norrköpings enskilda
bank, en folkbank och den sedan år 1860 verksamma
sparbanken. Något allmänt läroverk har staden ännu
icke, men väl ett större enskildt. Från tryckerier
i staden utgifvas »Motalaposten» (3 ggr i veckan)
och »Motala tidning» (2 ggr). Vid 1885 års slut
uppgingo stadens bokförda tillgångar till 215,334
kr. och skulder till 138,211 kr. I ecklesiastikt
hänseende bildar M. landsförsamling med staden ett
regalt pastorat af 1:sta kl., Linköpings stift, Aska
kontrakt. För riksdagsmannaval är staden förenad med
städerna Vadstena, Skeninge, Söderköping och Grenna. –
M. blef 1823 köping samt erhöll enligt k. br. d. 3
Okt. 1878 med något utvidgadt område stadsrättigheter
d. 1 April 1881.
K. S.

Motala landsförsamling i Östergötlands län, Aska
härad. Areal (med inräkning af staden Motalas område)
9,084 har. 7,421 innev. (1885). M. bildar med staden
ett regalt pastorat af 1:sta kl., Linköpings stift,
Aska kontrakt.

Motala mekaniska verkstad, den största industriella
anläggning i Sverige, belägen emellan Motala ström i
s. och Göta kanal i n., midt emot Motala verkstads
jernvägsstation på Hallsberg-Motala-Mjölby-banan,
1 km. från Motala stad. Den började anläggas
våren 1823 af Göta kanalbolag under inseende af
engelsmannen Daniel Fraser. Under de första åren
utfördes egentligen endast arbeten för kanalens och
verkstadens eget behof, men med kungligt tillstånd
utvidgades snart verksamheten, och arbeten utfördes
till flottans artilleriverkstad i Stockholm, till
Vanäs (Karlsborgs) fästningsbyggnad m. m. De dittills
(1827) uppförda byggnaderna (bestående af ett större
maskinhus, i hvilket maskinerna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfak/0205.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free