Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mostaganem ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
drefvos med vatten, en snickare- och
svarfvareverkstad för modellers förfärdigande, en
gjuteribygnad, med 2 kupolugnar och 3 mindre ugnar
för metallgjutningar jämte blåsmaskiner, smedja och
2 härdar, samt arbetarebostäder) befunnos snart för
små för de ingående beställningarna, hvarför inom
kort tillkommo nytt gjuteri, cylinderblåsmaskin,
modell- och materialförråd, en andra
maskinverkstad, hammarsmedja och uppsättningsverkstad,
valsverk för plåt- och fasonjern, puddlingsverk
och grofsmedja (de båda senare 1842–43), ny fil-
och maskinuppsättningsverkstad (1852), lysgasverk
(1856). 1857–58 byggdes tvänne större skjul för
fartygsuppsättning, 1864 började tillverkningen
af räls och hjulband (hopvällda), 1874 byggdes
hjul- och kanonbandsvalsverk, torfgasverk och
martinsugnar, hvarjämte verkstaden genom en
svängbro öfver kanalen sattes i förbindelse med
Hallsberg-Motala-Mjölby-banan, 1876 verkstad för
tillverkning af jernvägshjul, 1878 lokomotivverkstad,
och 1887 ombyggdes medium- och finvalsverken samt
uppsattes ett universalvalsverk. Sedan arbetena
med kanalanläggningen voro slutade, var verkstaden
obehöflig för kanalbolaget, hvarför detta med
K. M:ts bifall 1840 sålde den för 300,000 rdr till
Motala mekaniska verkstads bolag, representeradt
af 12 aktier. Detta bolag förändrades 1867 till
aktiebolag. Styrelsen består af en ordförande och
4 ledamöter. – Vid verkstaden har under årens lopp
tillverkats en mängd olika föremål, bland hvilka må
nämnas maskiner för landthushållning, arbetsmaskiner,
ångmaskiner af olika slag, färjor, broar,
slussportar, krigs- och handelsfartyg, mudderverk,
lokomotiv, ångpannor, jernvägshjul, plåt, fasonjern,
räls, hjul- och kanonband, smiden m. m. Det första
ångfartyget, som byggdes, var det till k. postverket
levererade »Motala», hvilket fullbordades 1831 och
försågs med en 60 hästkrafters maskin, likaledes
den första vid M. byggda. Första jernfartyget var
det 1842 byggda »Scandia». 1844 levererades den
första propellerångbåten (en 5 hästars båt för ryske
kejsaren). Lokomotivtillverkningen började 1861. Då
kanalens dimensioner ej medgifva större fartyg att
passera densamma och den dessutom är länge stängd af
is, ämnade man vid Mem anlägga ett värf, men detta
förslag öfvergafs och i stället inköptes 1838 i
Norrköping tvänne tomter, der det s. k. Motala varf
anlades 1841. Der och vid Lindholmen (se d. o.) nära
Göteborg hafva alla de hos bolaget beställda större
fartygen blifvit byggda. 1867 inköptes Nyköpings
varf och mekaniska verkstad (såld å nyo 1882), der
allt arbete snart nedlades. 1873 dels inköptes, dels
arrenderades torfmossar i Bredviks socken vid vestra
stranden af Vettern, hvarifrån torfven föres till
verkstaden. 1875 blef bolaget egare äfven till de
nyanlagda Bångbroverken, hvarifrån Motala valsverk
sedan erhållit större delen af sitt tackjern samt
sina bessemergöten, och 1884 förvärfvades Oskarshamns
mekaniska verkstad.
Tillverkningsvärdet för år samt antalet af på en
gång vid verkstäderna anställde tjenstemän
och arbetare hafva naturligtvis varit mycket
olika. Största personalen hittills har varit
omkr. 1,300 man (filialerna ej inberäknade)
och största tillverkningsvärdet (det för 1874)
4,74 mill. kr., hvaraf ungefär hälften vid
valsverket. Ordinarie arbetstiden är numera i
verkstäderna 10 timmar utom i valsverket, der det
fortfarande arbetas på 12 timmars skift. Större delen
af tjenstemännen och arbetarna bebor mot billig
hyra bolaget tillhöriga lägenheter. Verkstaden
har läkare och sjukhus samt egen fattigvård.
1846 inrättades en sjuk- och begrafningskassa,
och sedan dess hafva ytterligare sådana kassor
bildats såväl inom de särskilda verkstäderna
som inom arbetareföreningen. En 1840 af bolaget
inrättad sparbank, som 1868 öfvertogs af arbetarna
sjelfva, är sedan 1880 filial till Linköpings
läns sparbank. 1842 anställdes vid verkstaden
särskild prestman, hvilken, jämte förrättandet af
gudstjensten, hade att meddela undervisning åt
barnen vid verkstaden. Predikantbefattningen
är sedan ett tiotal år tillbaka vakant, och
skolbarnens undervisning bestrides af 4 skollärare
och 4 lärarinnor. Ett bolaget tillhörigt bibliotek
disponeras af arbetareföreningen. Ledamöter inom denna
förening hafva bildat en musikkår och en sångförening.
Motala ström, en bland södra Sveriges större floder,
utgör afloppet för sjön Vettern till Östersjön.
Elfven flyter vid Motala ur Vettern och har under
större delen af sitt lopp genom Östergötlands
vackraste bygder östlig hufvudriktning, derunder
bildande de ansenliga sjöarna Boren (73 m. öfver
hafvet), Norrbysjön (65 m.) och Roxen (32,6 m.),
hvarefter den vänder mot norr, genomflyter Glan
(21 m.) och återtager sin förra riktning samt
utmynnar efter fallen i Norrköping i fjärden Pampus
af Bråviken. Flodens hela fall utgör omkr. 88
m. Längden är 100 km. Bredden är vanligen 50–60
m. Dess betydligaste tillflöden äro Stångån, som,
kommande från nordöstra Småland, utfaller i Roxen
n. om Linköping, samt Finspångsån, hvilken utfaller i
Glan. Floden, som om gifves af tämligen höga stränder,
hvilka i allmänhet äro högre på norra sidan än på den
södra, har vanligen grundt vatten med steniga forsar,
hvadan den icke kan användas till trafikled. Deremot
har dess vattenkraft erhållit ganska stor användning
i industriens tjenst, i det att den begagnas för
drifvaiide af icke blott en mängd qvarnar och sågverk,
utan äfven flere fabriker, de flesta af de senare
belägna i Norrköping. På sträckorna från Vettern till
Boren samt från Boren till Roxen åtföljes floden
i nästan omedelbart granskap af Göta kanal. På
tre ställen, vid Motala, Norsholm och Fiskeby
(nära Norrköping), korsas floden af jernvägar.
A. G.
Motanabbi. Se Mutenebbi.
Motanfall, krigsv., kallas den rörelse, genom hvilken
den försvarande från sin afvärjande ställning öfvergår
till anfall. Se Försvar.
Motbevis, jur., bevis, som har till uppgift att
förringa verkan af ett redan fördt bevis. Den part,
hvars yrkande beror af ett visst faktiskt förhållandes
tillvaro, måste, om han skall få dom till sin fördel,
öfvertyga domaren om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
