- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
409-410

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Motståndsetalon l. motståndslikare, fys., är en metalltråd, hvars ledningsmotstånd är lika med motståndsenheten (se Ledningsmotstånd) - Motståndslikare, fys. Se föreg. art. - Motståndslåda, fys. Se Multipel-etalon - Motståndsrullar, fys. Motståndsetaloner (se d. o.) angifva endast den grundenhet, med hvilken motstånd mot den elektriska strömmen mätas - Motståndsstapel, fys. Se Multipel-etalon - Motsägelsegrundsatsen, log. Se Tankelagarna - Mott, mottfjärilar, Pyralidæ, zool., utgöra den grupp af småfjärilarna, som står högst och närmast »mätarna» bland nattfjärilarna - Mottagningspost, krigsv., kallas vid en fältvakt en till ett underbefäl och 6 man (undantagsvis mera) förstärkt post - Mottez, Victor Louis - Motto (Ital.; qvickt infall, tänkespråk, lösen), yttrande af en författare, anbringadt såsom valspråk på en boks titelblad - Motu proprio, Lat., af egen drift - Motus, Lat., rörelse; musikt., stämmornas rörelse i förhållande till hvarandra - Motverkan, mek. Då en kraft verkar på en punkt af en kropp, uppstår vid denna punkt en kraft, motverkan, som är lika stor med den förra, men riktad motsatt densamma

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

upplindas i en spiral omkring den inre väggen af en
ihålig cylindrisk ring af tunnt mässingsbleck,
hvilande på en isolerande fot. Upplindningen
göres bifilarisk, d. v. s. att tråden, sedan
hans längd blifvit bestämd, lägges dubbel och
upplindningen börjas med bukten (midten) af
tråden. Denna upplindning hindrar uppkomsten af
extraströmmar i tråden. För att lätt kunna insättas
i en strömkrets äro etalonens trådändar sammanlödda
med två korta och tjocka kopparstafvar, hvilkas
motstånd mot strömmen är så litet i förhållande
till etalontrådens, att man ej behöfver fästa något
afseende dervid. Kopparstafvarnas vid etalontråden
fastlödda ändar äro fästa vid en ebonitring inne
i paraffinmassan. De andra ändarna äro omböjda
och stå ned i små qvicksilfverkoppar, hvilka vid
etalonens användande insättas i strömkretsen. Den
temperatur, vid hvilken trådens motstånd är noga
lika med en ohm, är angifven på etalonens isolerade
fot. Instrumentets cylindriska, i midten öppna
form och dess tunna mässingsväggar befordra dess
hastiga uppvärmning eller afkylning i vatten till
den bestämda temperaturen. Ofvan beskrifna etalon
är förfärdigad af British association. Det finnes
äfven siemens-etaloner förfärdigade efter samma
grunder. A. Bi-n.

Motståndslikare, fys. Se föreg. art.

Motståndslåda, fys. Se Multipel-etalon.

Motståndsrullar, fys. Motståndsetaloner (se
d. o.) angifva endast den grundenhet, med
hvilken motstånd mot den elektriska strömmen
mätas. För verkliga mätningar behöfver man
följaktligen mätinstrument, som innehålla ett
lämpligt antal multipler af densamma; detta behof
fylla motståndsrullarna. Motståndsrullarna bestå,
likasom motståndsetalonen, af en tråd (vanligen af
nysilfver), hvars motstånd är lika med en eller
flere motståndsenheter. Tråden, som är omgifven af
ett isolerande omhölje, upplindas på trärullar
bifilariskt i täta hvarf. Trärullarna förses med
siffror, som angifva det antal motståndsenheter de
innehålla; vanligen utsättes äfven den temperatur,
vid hvilken detta noggrant är förhållandet.
A. Bi-n.

Motståndsstapel, fys. Se Multipel-etalon.

Motsägelsegrundsatsen (principium contradictionis),
log. Se Tankelagarna.

Mott, mottfjärilar, Pyralidae, zool., utgöra den
grupp af småfjärilarna (Microlepidoptera), som
står högst och närmast »mätarna» (Geometrae) bland
nattfjärilarna, den grupp, som ställes sist bland
Macrolepidoptera. Antennerna äro borst- eller trådlika
(hos hannarna ofta kamlika). Palperna äro vanligen
mycket stora och sprötlikt framsträckta. Oftast finnes
tydligt utbildad sugtunga. Framvingarna äro aflångt
triangulära, icke ursvängda i framkanten. Under hvila
bilda de en triangel, som bakåt takformigt täcker den
smala bakkroppen, hvilken med sin spets framskjuter
utanför vingarna. Benen äro vanligen ganska långa
och bakbenen väpnade med starka sporrar eller
taggar. Larverna hafva 14–16 fotpar och spolformig
kropp, hvars yta ofta är glänsande, men knottrig eller
besatt med glesa hår. Dess larver uppehålla sig dels
i sammanspunna blad, dels i växters märg, dels
i hvarjehanda animaliska ämnen samt i dam och
smuts. Mest bekant är »fläsk-» eller »fettmotten»,
Pyralis l. Aglossa pinguinalis, hvars larv håller
till i feta ämnen, men äfven i smuts och dam. Det
har händt, att denna larv blifvit med fläsk eller
smör nedsväljd af menniskor, i hvilkas mage den
lefvat någon tid samt förorsakat koliksmärtor
och sedermera uppkräkts. Jfr Piparemotten.
O. T. S.

Mottagningspost, krigsv., kallas vid en fältvakt
en till ett underbefäl och 6 man (undantagsvis
mera) förstärkt post, som utställes vid en väg
och har till åliggande att mottaga alla, som vilja
begifva sig ut eller in genom postlinien, och att
undersöka om de få passera, eller om de skola sändas
tillbaka till fältvakten, gripas eller afvisas.
C. O. N.

Mottez [måtä’s], Victor Louis, fransk målare, f. 1809,
lärjunge af École des beaux-arts och Picot, blef
berömd genom de redan delvis förstörda målningarna
på guldgrund i förhallen till kyrkan S:t Germain
l’Auxerrois, utförda i
prerafaelitisk stil. För öfrigt har han målat
en freskobild af S. Martin i kyrkan S. Sulpice samt
i olja ett par bilder, Uppståndelsen och De
bägge Mariorna.


Motto (Ital.; qvickt infall, tänkespråk, lösen),
yttrande af en författare, anbringadt såsom valspråk
på en boks titelblad eller på insända täflingsarbeten
(i st. f. den täflandes namn) eller såsom
öfverskrift till ett roman-kapitel o. s. v., för att antyda
innehållet eller den allmänna syftningen.

Motu proprio, Lat., af egen drift; sjelfmant. I
den påfliga kurialstilen betecknar uttrycket, att
en påflig förordning eller dom icke under någon
förevändning får lemnas utan afseende, hvarför
det äfven blifvit liktydigt med påflig dom eller
förordning.

Motus, Lat., rörelse; musikt., stämmornas rörelse i
förhållande till hvarandra, hvilken, om af två stämmor
båda stiga eller båda falla, kallas m. rectus l. lika
rörelse
(mera oegentligt parallelrörelse, emedan
stämmorna ingalunda behöfva gå parallelt, i samma
intervall), om den ena stiger och den andra faller,
m. contrarius l. motrörelse, samt om den ena ligger
still och den andra stiger eller faller, m. obliquus
l. sidorörelse. A. L.

Motverkan, mek. Då en kraft verkar på en punkt af en
kropp, uppstår vid denna punkt en kraft, motverkan,
som är lika stor med den förra, men riktad motsatt
densamma. Likheten mellan verkan och motverkan, eller
mellan aktion och reaktion, uppställdes af Newton
såsom ett axiom i mekaniken, och för denna vetenskap,
likasom för fysiken och astronomien, är den af stor
betydelse. Hvilar t. ex. en kropp på ett underlag,
utöfvar han en tryckning på detta. I hvarje punkt
eller ytelement, der beröring eger rum, uppstår ett
nedåt riktadt tryck och ett uppåt riktadt mottryck,
hvilka båda måste vara lika stora. Inom statiken
gäller sålunda den allmänna regeln att tryck och
mottryck äro lika stora samt motsatt riktade, och
lösningen af flertalet af statikens problem beror
härpå. – Tänker man sig åter, att en magnet verkar
på en


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfak/0211.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free