- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
413-414

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Moucheron. 1. Frederik de M. - Moucheron. 2. Isaak de M. - Mouhijärvi, socken i Åbo län - Mouillerade språkljud, Fr. sons mouillés, fonet. - Mouillering kallas den ombildning en konsonant undergår derigenom att till dess hufvudartikulation under vissa omständigheter kommer en samtidig prepalatal biartikulation - Moulins, hufvudstad i franska depart. Allier och fordom i hertigdömet Bourbonnais - Mouna. Se Mauna - Mounet-Sully, Jean - Mounier, Jean Joseph

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Lingelbach. Vid 20 år företog han en utländsk resa,
uppehöll sig derunder i Paris och Antwerpen,
men vistades sedan mestadels i Amsterdam. Hans
arbeten finnas flerestädes, såsom i Amsterdam,
Paris, Köpenhamn (3 stycken) och Stockholm,
hvars nationalmuseum har ett flodlandskap med hans
signatur. – 2. Isaak de M., holländsk landskapsmålare,
f. i Amsterdam 1670, d. derst. 1744, den föregåendes
son och lärjunge, fullföljde sina studier i
Rom. Efter sin hemkomst utförde han en mängd rätt
stora landskap, i hvilka de Wit, Verkolje o. a. ofta
utförde staffagefigurerna. Derjämte sysselsattes
han i Amsterdam som dekorationsmålare. I Köpenhamns
k. tafvelsamling finnes en Italiensk hamn af hans
hand. C. R. N.

Mouhijärvi, socken i Åbo län, Tyrvis domsaga och
härad, Finland, bildar med Suodenniemi kapell ett
konsistorielt pastorat af 3:dje kl., Åbo ärkestift,
Tyrvis prosteri. Areal 580 qvkm. Innev. 5,785
(1883), finsktalande. – Mouhijärvi, hvars första
kyrka uppfördes i slutet af 1500-talet, afsöndrades
från Karkku socken till egen kyrkoförsamling 1639.
A. G. F.

Mouillerade språkljud [mujerade, muljerade],
Fr. sons mouillés (af mouillir, uppmjuka),
fonet., kallas sådana konsonanter, som utom sitt
egentliga bildningsläge, hufvudartikulationen,
hafva en prepalatal biartikulation (accessorisk
artikulation), i det att främre delen af tungryggen
höjer sig upp mot hårda gommen, tillnärmelsevis
uti i-läget. Denna biartikulation förbindes på
olika sätt med hufvudartikulationen. Emedan tungans
och läpparnas rörelser äro oberoende af hvarandra,
bildas mouillerade labialer, sådana som R. pjatj, fem,
mjaso, kött, vjara, tro, på det sätt att samtidigt
med läppläget tungan intager i-läge (således
naturligtvis icke p + j efter hvarandra). Vid
bildningen af mouillerade tungljud deremot uppkommer
ett kompromissläge, så att t. ex. mouillerade
postdentaler, tj, dj, sj, lj, njo. s. v. skilja sig
från vanliga t, d o. s. v. derigenom att tungryggen
bakom spetsen höjes och ljuden blifva i någon mån
dorsala. Mouillerade mediopalataler, kj, gj,
ngj
o. s. v., bildas längre fram, d. v. s. bildas
prepalatalt, genom tungryggens höjning mot hårda
gommen. Mera kända exempel på mouillerade ljud äro
Ital., Sp. och Port. n och l i t. ex. Ital. campagna,
battaglia,
Sp. español, llanos, (deremot är
Fr. »l mouillée» numera blott vanligt j) samt
Fr. ng i t. ex. enseigner. Mouillerade dentaler
och mediopalataler (d. v. s. prepalataler) finnas i
flere skandinaviska folkmål, t. ex. Österbottniska,
herjedalska, Norges nordanfjällska mål,
skånska och jutska. Supradentala ljud lämpa
sig till följd af sin bildning mindre för
mouillering, men mouillerade supradentaler
förekomma dock. Synnerligen rika på mouillerade
ljud äro de slaviska språken. Mouilleringen uppstår
ursprungligen framför en prepalatal (främre) vokal,
i det vokalens läge anteciperas, d. v. s. tungan
intager vokalens ställning, medan den föregående
konsonanten ännu varar. Senare kan den mouillerande
vokalen försvinna, så att af densamma ej qvarstår
annat spår än mouilleringen i
föregående konsonant. Under sådana förhållanden kunna
de mouillerade ljuden betraktas som sammansatta
konsonanter, med dubbelt bildningsläge. Vanligen
uppträder mellan den mouillerade
konsonanten och följande vokal en i-glidning,
d. v. s. prepalatalställningen skjuter utanför (varar
ett ögonblick längre än) konsonantens hufvudläge. En
i-glidning kan uppträda äfven vid den mouillerade
konsonantens början, mellan denna och föregående
vokal. Mouilleringen är i språkhistorien en ytterst
vigtig företeelse. Mouillerade tungljud öfvergå ofta
senare till palatala affrikator (som i sin ordning
vidare ombildas). Mouilleringen rycker bakåt och
afficierar äfven föregående konsonanter samt verkar
eventuelt i-omljud af föregående stafvelses vokal
(i t. ex. germanska och slaviska språk). Mouillerade
konsonanter kallas äfven palataliserade,
joterade, förmjukade
eller mjuka. Jfr Kontaktsläge.
Lll.

Mouillering [mujering, muljering; se föreg.
art.] kallas den ombildning en konsonant undergår
derigenom att till dess hufvudartikulation under
vissa omständigheter kommer en samtidig prepalatal
biartikulation. Lll.

Moulins [-lä’ng], hufvudstad i franska depart.
Allier och fordom i hertigdömet Bourbonnais, ligger
vid Paris–Lyon–Medelhafsbanan m. fl. jernvägar,
på högra stranden af Allier, öfver hvilken
går en präktig, nära 300 m. lång bro. 20,446
innev. (1881). Biskopssäte. Domkyrkan, Notre-Dame,
grundad 1468, fullbordades först på 1860-talet. Lycée
(i hvars kapell finnes en vacker mausolé öfver
marskalken hertig Henrik af Montmorency, som
Richelieu 1632 lät afrätta i Toulouse), prest- och
lärareseminarium, bibliotek af omkr. 25,000 bd, ett
för Bourbonnais’ historia vigtigt arkiv, arkeologiskt
och naturvetenskapligt museum m. m. Af hertigarnas
af Bourbonnais gamla slott finnes endast ett torn
qvar. Industrien är obetydlig med undantag af
tillverkningen af jerntrådslinor och barium-sulfat.

Mouna [mauna]. Se Mauna.

Mounet-Sully [moune-sylli], Jean, fransk skådespelare,
f. 1841, »sociétaire» vid Théâtre français sedan
1874, har med stor framgång uppburit älskare-
och hjelteroller såväl inom den klassiska
repertoaren som i V. Hugos, Sardous, Borniers
m. fl. historisk-romantiska dramer. Till M:s
triumfer hör Hamlet (1886, i Meurices och Dumas
d. ä:s bearbetning), i hvilken rol M. emellertid
lägger hufvudvigten på det i yttre mening effektfulla.

Mounier [mounie], Jean Joseph, fransk politiker,
advokat, f. 1758, d. 1806, föreslog den ryktbara
20 Juni 1789 såsom medlem af tredje ståndet
bland états généraux, att församlingen ej
skulle åtskiljas, innan hon gifvit Frankrike en
konstitutionel författning. M. fick derpå en plats
i författningskomitén. Då församlingen förkastade
tvåkammarsystemet och konungens absoluta veto, slöt
han sig till monarkisterna, och då det bestämdes,
att nationalförsamlingen skulle förläggas till
Paris, nedlade han d. 8 Okt, 1789 sitt mandat och
for utomlands. Han upprättade en mycket besökt
uppfostringsanstalt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfak/0213.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free