- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
425-426

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Muflonen, Ovis musimon, zool., hör till familjen getdjur - Múfti (Arab., »som afgifver ett utlåtande»; se Fetva) är namnet på en i hvarje större muhammedansk stad anställd ämbetsman - Mugg (D. muk, T. mauke), veterinärv., en sjukdom i huden och underliggande bindväf å benen hos hästar och nötkreatur - Muggendorf, köping i bajerska regeringsområdet Oberfranken - Mugil, zool. Se Multe-slägtet - Muhammed l. Mohammed, religionsstiftaren, föddes i Mekka omkr. 570 e. Kr.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

nedåt och inåt. Deras längd är, mätt efter
böjningen, 65 cm. Af alla vilda får har muflonen
den undersätsigaste kroppen. Håret är kort och
ligger slätt, är på vintern utomordentligt tätt och
förlänges på bröstet till en kort man. Färgen är om
sommaren rödbrun, med mörkare rygglinie, om vintern
kastanjebrun. Undre kroppsdelarna äro hvita. Djuret
lefver i hjordar af 50 till 100 stycken, utgör för
sitt välsmakande kött ett högt skattadt villebråd
och jagas ifrigt. Det möter icke någon svårighet att
tämja muflonen, hvilken kan förmås att para sig med
tama fåret och med detta alstra en fruktsam afföda.
C. R. S.

Múfti (Arab., »som afgifver ett utlåtande»; se
Fetva) är namnet på en i hvarje större muhammedansk
stad anställd ämbetsman, som på anhållan af hvilken
medborgare som hälst är skyldig att rörande alla
teologiska, moraliska, civilrättsliga och kriminala
spörsmål afgifva sitt utlåtande. Ursprungligen bilda
mufti, såsom »lagtolkarnas» kår, den andra stora
klassen af úlema (se d. o.) och ega rang framför
den till tredje klassen hörande »lagskiparnas»
kår, kadi (se d. o.). Men numera är en stads mufti
öfverallt utom i Konstantinopel underordnad i rang,
men ej beroende af dess kadi. – Konstantinopels
mufti, hvilken såsom sådan bär titeln múfti-ul-enam
(»menniskoslägtets mufti»; i Vesterlandet vanligen
kallad stormufti), är deremot under sin vanliga
titel af sjejch-ul-islam (se d. o.) innehafvare af
rikets högsta värdighet. Alla öfriga mufti hafva
sinsemellan samma rang, betalas af de rättssökande
och bekläda sitt ämbete för lifstid, hvilket icke
hindrar, att de till- och afsättas efter »stormuftins»
godtycke. – I Egypten har deremot muftin bibehållit
sin rang framför kadin, men hans ämbete är der blott
en hederspost, och han eger icke rättighet att för
sina utlåtanden mottaga någon betalning. H. A.

Mugg (D. muk, T. mauke), veterinärv., en sjukdom i
huden och underliggande bindväf å benen hos hästar
och nötkreatur. Sjukdomen visar sig deri att de
nedre delarna af bakbenen ansvälla och att sår samt
tvärgående sprickor uppkomma i huden, i synnerhet
på bakre ytan af kotan och skenbenet. Understundom
inträder brand i smärre hudstycken, hvilka då affalla
(s. k. muggbrand), eller inträder en för-tjockning
af huden och bindväfven derunder. Bland nötkreatur
uppkommer mugg vanligast hos sådana djur, som
fodras rikligt med drank och måste, af brist på
strö, ligga med bakbenen i den flytande spillningen
(s. k. drankmugg). Behandlingen skall bestå uti att
hålla benen väl rena, gifva djuren torrt, rent läge,
låta hästarna dagligen få röra sig i det fria på torr
mark samt att dagligen pensla såren med en blandning
af renad karbolsyra i vatten (5 : 100). Vid drankmugg
minskar eller upphör man med utfodringen af drank,
eller blandas den dagligen med släckt kalk. – Det
slag af mugg hos hästar, som man kallar skyddsmugg,
är ett kopputslag, hvilket uppkommer genom smitta från
koppsjuka eller vaccinerade menniskor eller från kor,
som hafva koppor på jufret. Genom ympning af materia
från såren hos hästar, som hafva skyddsmugg, på menniskor eller på
jufret hos kor uppkomma koppor på ympställena.
C. A. L.

Muggendorf, köping i bajerska regeringsområdet
Oberfranken, vid Remitz’ biflod Wiesent, i det
s. k. Frankiska Schweiz. Omkr. 500 innev. Kallvattens-
och vasslekuranstalt. Ryktbara droppstensgrottor
i trakten.

Mugil, zool. Se Multe-slägtet.

Muhammed l. Mohammed (oriktiga äro formerna
Mahomed, Mehemed o. dyl.; af Arab. muhammad, ett
partic. pass. intens., som betyder »högtlofvad»),
religionsstiftaren, föddes i Mekka omkr. 570
e. Kr. (enligt den vanliga beräkningen d. 20 April
571, men för hela hans lif före flykten till Medina,
622, är kronologien ganska osäker). Han var son af
Abd-allah af Hasjims till kureisjiternas stam hörande
slägt, och hans fullständiga namn var derför,
efter sonen Kasims födelse: M. Abu-l-Kasim Ibn
Abd-allah
. Sedan Abd-allah dött (kort före eller
efter M:s födelse) och lemnat sin familj i stor
fattigdom, blef M., som vid 6 års ålder förlorat
äfven sin moder, Amina, upptagen af Abu-Talib, en af
hans nio farbröder. Han egnade sedan denne trofaste
beskyddare en barnslig vördnad och tillgifvenhet. Som
gosse försörjde han sig med att valla får, och det
är ovisst om han någonsin, som det påstås, medföljt
Abu-Talib på handelsresor till Syrien. I sitt 25:te
år trädde han i tjenst hos en rik köpmans enka,
Chadidsja, och som kameldrifvare, icke som ledare,
medföljde han hennes handelskaravaner åt alla håll
(då möjligen äfven till Syrien). Men denna torftiga
lefnadsställning förändrades snart genom hans
giftermål med den betydligt äldre Chadidsja. Med
henne hade han två söner och fyra döttrar. Sönerna
afledo vid späd ålder, och för att lindra Abu-Talibs
bekymmer af en talrik familj upptog han dennes
yngste son, Ali. M. lefde nu som rik köpman. Men
efter någon tid började han egna sig åt religiösa
betraktelser, uppfyllde ifrigt alla af fädernas
tro föreskrifna fastor och böner samt kunde ofta
under den heliga fastemånaden Ramadan draga sig
undan för flere dagar till det ensliga berget Hira
i närheten af Mekka. På detta sätt förbereddes den
verldshistoriskt betydelsefulla vändning i hans lif,
som vanligen anses infalla i hans 40:de år.

Redan före M:s tid hade bland de arabiska stammarna,
till en del genom judisk eller kristen inverkan,
vissa religiösa rörelser yppats. Det var icke
ovanligt att höra ansedda män ifra för en renare
tro och gudsdyrkan än fädernas lära, hvilken,
ursprungligen en stjernkult, under tidernas lopp
utvecklats till en med vidskepliga ceremonier och
fetischer utsmyckad afgudadyrkan. Kristendomen hade
(omkr. 600) trängt ganska djupt in i Arabien dels i
norr från Syrien, dels i Jemen från Abessinien. Dock
måste man antaga, att omvändelsen både bland de
bofaste och än mer bland de kringvandrande araberna
varit tämligen ytlig. Mer inflytelserika voro på
denna tid judarna, hvilka haft en betydande makt i
Jemen ända till abessinernas inträngande (i början
af 6:te årh.) och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfak/0219.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free