Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Muisca ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1862), Sermons out of church (1875) och diktsamlingen
Thirty years poems (1881), förutom en mängd
berättelser för barn och ungdom. Miss M. gifte sig
1865 med bokhandlaren G. L. Craik.
Mulseryd, socken i Jönköpings län, Mo härad. Areal
11,522 har. 979 innev. (1885). Annex till Bottnaryd,
Skara stift, Redvägs kontrakt.
Mullstek, sjöv. Se Stek.
Mulsum, Lat. (af mulsus, honingssöt), vinmjöd,
sammankokt af honing, vin och vatten. Det var i bruk
hos de gamle romarna såsom frukostdryck.
Multan (Mooltan). 1. Division i prov. Pandjab,
kejsaredömet Indien, indelas i de 4 distrikten M.,
Jhang, Montgomery och Muzaffargar samt har en areal
af 52,564 qvkm. 1,712,394 innev. (1881). – 2. Distrikt
i ofvannämnda »division», emellan floderna Satledj
och Tjinab. Areal 15,229 qvkm. 551,964 innev. (1881). –
3. Hufvudstad i ofvannämnda distrikt, omkr. 7 km. från
Tjinabs nuv. bädd samt vid Sindh–Pandjab–Delhi-jernvägen.
68,674 innev. (1881). Liflig handel med
bomull, indigo, socker och ull. M. var förr starkt
befäst, men fästningsverken förstördes 1849 dels
af engelsmännen, dels genom en öfversvämning af
Ravi, som förr flöt fram der. M. intogs flere gånger
af muhammedanska eröfrare samt utgjorde 1818–49 en
del af sikhernas rike.
Multebär. Se Hjortron.
Múltesim. Se Iltisam.
Multe-slägtet, Mugil Artedi, zool., ett till
fam. Mugilidae hörande slägte bland de taggfeniga
fiskarna. Kroppen är något långsträckt och hoptryckt,
med tämligen stora fjäll. Munnen är liten, utan
tänder, men med ett par rader borst. Omkr. 60–70
arter äro kända från alla tempererade och varma
haf. Vid Skandinaviens kuster hafva anträffats
tre arter, af hvilka samtliga äro sällsynta vid
svenska kusten, men en är inhemsk vid sydvestra
kusten af Norge, nämligen tjockläppade multen,
M. chelo G. Cuv., utmärkt genom tjock och stor
öfverläpp med vårtlika hudknölar samt en djup fåra i
gommen. Färgen är på ryggen svartgrå, nedåt sidorna
gråbrunaktig, med långsgående mörkblå band, och
på buksidan hvit. Längden går till något öfver 60
cm. Denna art är vid norska kusten ej så sällsynt
från Bergen till Kristianiafjorden och har äfven
många gånger anträffats vid kusterna af Bohus län
och i Öresund. Vid Storbritanniens kuster är den
tämligen allmän. De båda öfriga arterna äro mycket
sällsynta. Den ena, tunnläppade multen, M. capito
G. Cuv., är i Skandinavien funnen i Norge blott
en gång, den andra, guldmulten, M. auratus Risso,
blott en gång i Bohus län samt en gång vid danska
kusten i Kattegatt. Båda utmärka sig genom tunnare
öfverläpp, den sistnämnda bl. a. genom en guldgul
fläck på gällocket. Egentligen tillhöra dessa fiskar
spanska kusterna och Medelhafvet. De gå gerna upp
i flodmynningar och trifvas väl äfven i sötvatten,
der de skola blifva bättre till smaken än i hafvet,
samt äro i Medelhafvet och
i Spanien och Frankrike föremål för ett ej obetydligt
fiske. De voro kända och omtyckta äfven af de gamle
romarna. R. L.
Multipel (af Lat. muliplus, mångfaldig), matem.,
mångfald. Ex.: 2a är multipel af a och 24 multipel
af 6. – Multipelintegral kallas en integral,
der flere variabler förekomma, i afseende på
hvilka integrationer successivt böra utföras,
t. ex. [integral][integral][integral]xyz dx dy dz. – Multipelpunkt till en
kroklinie kallas en sådan punkt, hvarigenom två
eller flere grenar af kurvan passera. Cirkeln och de
öfriga koniska sektionerna hafva inga multipelpunkter;
deremot förekommer en sådan t. ex. hos Pascals snäcka,
G. E.
Multipel-etalon, fys. För att beqvämt kunna
uppmäta mångfalder af den elektriska motståndsenheten
(se Ledningsmotstånd) använder man motståndsrullar
(se d. o.) förenade till satser på lämpligt sätt. En
dylik sats kallas en multipel-etalon, och rullarna
i densamma äro så valda, att de i likhet med vigterna
i en vigtsats motsvara 1, 2, 2, 5, 10, 20, 20, 50,
100 o. s. v. enheter, på det att man må lätt och
hastigt kunna i en strömkrets inskjuta det motstånd
man för tillfället önskar. Multipel-etaloner erhålla
olika namn, beroende på huru deras motståndsrullar
äro sammanställda. De vanligaste formerna kallas
motståndslåda och motståndsstapel. Motståndslådan
(se fig.) består af en trälåda, på hvilkens af
ebonit förfärdigade lock tjocka metallstycken (a,
b, c, d o. s. v.) äro fästa. Dessa metallstycken äro
isolerade från hvarandra, men försedda med halfkoniska
urskärningar, mellan hvilka metallpropparna zz kunna
inpassas, så att metallisk ledning uppstår mellan
dem. Lådan innehåller en sats motståndsrullar,
hvilkas trådändar äro sammanlödda med hvar sitt
par af styckena a och b, c och d o. s. v., så
att mellan a och b t. ex. en rulle med 1 ohms
motstånd är insatt, mellan b och c en rulle med
2 ohms motstånd o. s. v. En elektrisk ström, som
genom klämskrufven K kommer till metallstycket a,
går, om alla propparna äro isatta, endast genom
metallstycken och proppar, hvilkas motstånd är så
ringa, att det i vanliga fall kan försummas. Men
om en propp är borttagen, går strömmen genom
motsvarande motståndsrulle, alldenstund denna gör
betydligt mindre motstånd än luften och eboniten,
hvilka skilja metallstyckena från hvarandra. Genom att
borttaga en propp inskjuter man således ett bestämdt
motstånd i strömkretsen, och genom ett lämpligt val
af de proppar, som borttagas, kan man tydligen med den
här aftecknade motståndslådan uppmäta alla mångfalder
af enheten t. o. m. 100. Det finnes motståndslådor,
med hvilka flere tusen enheter kunna mätas, och på
de senast konstruerade motståndslådorna äro äfven
motståndsrullar, motsvarande delar af enheten,
insatta. Vid motståndslådors användande är det
ytterst vigtigt, att propparna fast inskrufvas och
hafva metalliskt rena ytor. – En motståndsstapel
kan förfärdigas på följande sätt. I en på en
träplatta stående träcylinder insvarfvas en rad
af fördjupningar. I dessa fördjupningar upplindas
silkesomspunna nysilfvertrådar, hvilkas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
