- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
447-448

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Multiplikand ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

motstånd utgöra 1, 2, 2, 5, 10 o. s. v. enheter. Hvarje
fördjupning kommer således att innehålla en
motståndsrulle. Den ena trådänden af hvarje rulle
sammanlödes med en ände af den i den närmast öfre
fördjupningen, den andra med en ände af tråden i
den närmast undre. Den öfversta och den understa
rullens fria trådändar fastlödas vid hvar sin
klämskruf. De mellan fördjupningarna qvarvarande
delarna af träcylindern beslås på sina yttre
kanter med mässingsringar, hvilka genom rörliga
mässingsklaffar kunna sättas i ledande förbindelse
med hvarandra. Äro alla klaffarna nedfällda, går
strömmen, då han inledes genom klämskrufvarna, nästan
uteslutande genom mässingsringar och klaffar, hvilkas
motstånd mot strömmen är så ringa, att det i vanliga
fall kan försummas. Men uppslås en klaff, afbrytes
på detta ställe förbindelsen mellan mässingsringarna,
så att strömmen måste gå genom motsvarande trådrulle,
hvars motstånd således inskjutes i

illustration placeholder
Multipel-etalon (motståndslådan).


strömkretsen. Genom lämplig ställning på klaffarna kan
man tydligen efter behag i en strömkrets inskjuta
hvarje helt antal motståndsenheter, som ej öfverstiger
stapelns hela motstånd. För att undvika förvillande
kontakt-motstånd måste man vid stapelns användande
tillse, att kontaktställena mellan klaffar och
ringar äro metalliskt rena och att klaffarna
alltid trycka hårdt mot ringarna. Skall man med
en multipel-etalon uppmäta motståndet i t. ex. en
metalltråd, insätter man först tråden jämte en
gal vanometer i en strömkrets och iakttager
galvanometerns utslag. Derefter insätter man i samma
strömkrets i st. f. metalltråden, som borttages,
en multipel-etalon och inskjuter med dess tillhjelp
allt större och större motstånd i strömkretsen, tills
galvanometern ger samma utslag som förut, i hvilket
ögonblick – om elektricitetskällan ej ändrat sig –
det medelst multipel-etalonen inskjutna motståndet
är lika med trådens sökta motstånd. Svårigheten att
hålla elektricitetskällan konstant
gör dock denna metod, som kallas
»substitutionsmetoden», mindre pålitlig, hvarför man
hällre använder Wheatstone’s brygga (se d. o.) vid
uppmätningar af motstånd. A. Bi-n.

Multiplikand. Se nästa art. 1.

Multiplikation (Lat. multiplicatio,
mångfaldigande). 1. Matem., den operation, hvarigenom
produkten af två eller flere storheter (faktorer)
bestämmes. Multiplikationen kan vara blott »tecknad»,
t. ex. (a +- b) (c + d), eller verkligen utförd
så långt ske kan, t. ex. ac + bc + ad + bd,
om frågan är att multiplicera de två storheterna
a + b och c + d. – Den ursprungliga betydelsen af
multiplikationen (hvarigenom denna bildar ett af de
fyra räknesätten i hela tal) är att finna ett tal,
som är en gifven mångfald af ett gifvet tal. Den
gifna mångfalden kallas multiplikator, det gifna
talet multiplikand. Multiplikatorn är då alltid ett
obenämndt tal, under det multiplikanden äfven kan
vara ett benämndt tal. Som
multiplikationstecken nyttjas ett X eller en punkt mellan
faktorerna. Då fråga är om multiplikation af uttryck
med flere termer, användas parenteser omkring hvarje
faktor (se ofvan). – Multiplikationstabell kallas en
qvadratiskt anordnad tabell med två ingångar, hvilka
båda innehålla de 9 (eller 10) första hela talen,
och ur hvilken man omedelbart erhåller produkten
af tvänne tal, hvilka som hälst, så snart intetdera
öfverstiger 9 (eller 10). Tabellen skulle naturligtvis
utan svårighet kunna utsträckas till att omfatta
två tal, hvilka som hälst. Inom decimalsystemet är
en sådan utsträckning alldeles öfverflödig; deremot
är det t. ex. i duodecimalsystemet nödvändigt att
medtaga åtminstone de 11 första talen. – Den förste
författare, hos hvilken multiplikationstabellen
förekommer, är, såvidt kändt, Nikomachos (i 2:dra
årh. e. Kr.), hvilken också uttryckligen gör
anspråk på att hafva konstruerat den. Sedermera
upptog den romerske filosofen och matematikern
A. M. T. S. Boëthius tabellen i sin

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfak/0230.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free