- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
489-490

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Muratori ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

misslyckande i Petersburg bemäktigade han
sig staden Vassilov och utropade storfursten
Konstantin till kejsare, men föll d. 15 Jan. 1826 i
regeringstruppernas händer och hängdes i Petersburg
d. 25 Juli s. å.

Murbeck, Peter, berömd folkpredikant, född d. 25
April 1708 i Karlskrona, blef 1723 student i Lund,
prestvigdes 1731 och tjenstgjorde derefter vid
tyska och svenska församlingarna i Malmö samt
i Helsingborg och Häslunda. Allestädes, der han
uppträdde, verkade han med brinnande nit och ifver,
särskildt för barnundervisningen, men bestraffade
äfven skoningslöst de gängse synderna. Många blefvo
derigenom hans vänner, andra hans bittra fiender, så
att både godt och ondt rykte flitigt utspriddes om
honom. Sålunda börjades 1737, ehuru utan påföljd,
vid Malmö rådhusrätt en långvarig rättegång
mot honom för brott mot konventikelplakatet. År
1740 inberättades till domkapitlet i Lund, att
M. hyste åtskilliga pietistiska åsigter i likhet
med kyrkoherden i Fridlefstad K. v. Bergen, med
hvilken M. under sin tjenstgöring i Häslunda plägade
flitigt umgänge. Till svar derpå in gaf M. till
domkapitlet sin berömda trosbekännelse och blef med
anledning deraf inkallad för nämnda myndighet samt
efter undergånget förhör d. 21 April 1741 tills
vidare suspenderad från presterlig tjenstgöring,
emedan han bl. a. låtit två lik begrafvas utan
att kasta jord på dem och vid sockenbud begagnat
vanligt groft bröd i stället för oblater, samt
emedan han, enligt domkapitlets förmenande,
i de till prestämbetet hörande stycken icke så
förkofrat sig som vederbort, utan vid åtskilliga
tillfällen brukat »mörka och svåra» utlåtelser, af
hvilka framgått, att han »in dogmaticis» behöfde
undervisning. Tillika blef han instämd inför
häradsrätt och för olofliga sammankomster dömd att
bota 200 d:r smt, hvilken dom dock upphäfdes af
hofrätten. Först 1746 blef suspensionen upphäfd
af K. M:t, sedan Justitierevisionen påvisat,
att domkapitlet »nog hårdt» förfarit med M., då
somliga af de honom påbördade felen vore ogrundade
och de öfriga icke härrört af vare sig uppsåt eller
ondska. S. å. blef M. svensk predikant vid finska
församlingen i Stockholm och 1747 hjelpprest hos
den bekante E. Tollstadius i Jakobs församling
derstädes. Från denna tidpunkt härleder sig hans
ännu bestående verk Murbecks inrättning för fattiga
flickor
. 1750 utnämndes M. till komminister i Hedvig
Eleonora församling och låg der från 1757 i häftig
fejd med den då till kyrkoherde i samma församling
utnämnde A. K. Rutström, som var tillgifven
herrnhutismen. 1761 tillträdde M. Fridlefstads och
Rödeby pastorat i Bleking, hvarifrån han kallats
till fjerde profpredikant, och verkade der med
sitt vanliga nit och allvar till sin död, d. 8
Dec. 1766. – Senare utkommo i flere upplagor hans
ofvannämnda inlaga till konsistoriet i Lund, kallad
P. Murbecks trosbekännelse (tr. första gången 1770),
samt samlingar af predikningar af M. och delar af
Peter Murbecks catechetiska arbete (1:sta delen,
Förklaring öfver Guds hel. lag, senast 1871). –
En broder till M. var Lorens Muhrbeck (f. 1700,
d. 1769), hvilken från 1743 till sin död var
amiralitetssuperintendent i Karlskrona, och en
son till denne var Karl Fredrik Muhrbeck (f. 1737,
d. 1795 såsom utnämnd biskop i Visby stift), hvilkens
bibliotek, uppgående till 3,000 volymer, af tvänne
arfvingar skänktes till Vesterås gymnasium, der
den ene af dem, prosten Joh. Gottmarck, var lektor.
K. H.

Murbecks inrättning för fattiga flickor, belägen i
Stockholm (S:t Paulsgatan N:o 17), har till ändamål
»att uppfostra fattiga flickor i gudsfruktan
och rena seder samt förskaffa dem erforderlig
undervisning och färdighet i sådana göromål, att
de, vid sin afgång från inrättningen, må kunna
blifva nyttiga medlemmar af den tjenande klassen
i samhället». Stiftelsen är uppkallad efter sin
upphofsman, P. Murbeck (se föreg, art.), som 1747
öfverenskom med sex liktänkande menniskovänner att
medelst milda gåfvor lindra nöden bland den fattigare
befolkningen i hufvudstaden. Två år senare, då den
sammanskjutna fonden utgjorde 4,700 daler kmt, hyrdes
inom Hedvig Eleonora församling en mindre lägenhet,
hvarest några hjelplösa och sjuka personer erhöllo
fri bostad och omvårdnad. Andra olyckliga fingo
tillfälliga understöd i penningar. 1756 inköptes
ett boningshus inom samma församling, och anstalten
utvidgades med en skola för fattiga flickor, hvilka
skulle åtnjuta »fri undervisning i kristendom och
nödiga slöjder». Föräldralösa barn skulle derjämte
hafva fritt underhåll. Då Murbeck 1761 tillträdde
kyrkoherdebefattningen i Fridlefstads och Rödeby
församlingar, flyttades stiftelsen till Bleking,
men förlades å nyo, vid stiftarens död, 1766, till
hufvudstaden och Maria Magdalena församling, der den
1822 erhöll en rymlig och ändamålsenlig bostad i sin
nuvarande fastighet vid S:t Paulsgatan. – Enligt de
sedan 1850 gällande stadgarna afser stiftelsen numera
uteslutande fattiga flickors uppfostran. För att
blifva intagen i inrättningen erfordras i allmänhet,
att barnet är födt af äkta säng samt fader- och
moderlöst, att det tillhör hufvudstadens kommun samt
är minst sex och högst tio år gammalt. Stiftelsen
lemnar kostnadsfritt bostad, beklädnad, kost,
läkarevård och undervisning. De yngre barnen erhålla
sin bokliga undervisning i församlingens folkskola,
men de äldre stå uteslutande under anstaltens
ledning och undervisas inom inrättningen i vanliga
skolämnen jämte handarbeten m. m. samt vänjas
framförallt att samvetsgrant förrätta alla uti ett
vanligt hem förekommande tjenstesysslor. De lemna
anstalten, sedan de blifvit konfirmerade och, genom
stiftelsens försorg, erhållit lämplig anställning. Vid
sin afflyttning från inrättningen erhålla de en
fullständig utstyrsel. Stiftelsens angelägenheter
vårdas af en direktion, som kompletterar sig sjelf
och skall bestå af minst tio manliga och minst fem
qvinliga ledamöter. År 1885 uppgingo utgifterna för
inrättningen till 13,721 kr. (hvaraf 2,508 kr. till
lifräntor och pensioner) och inkomsterna till 14,367
kr. (häri inberäknadt årsafgifter och gåfvomedel med
1,664 kr.). Stiftelsens samtliga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfak/0251.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free