- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
537-538

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Muspratt ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vers skrifven dikt om verldens undergång. Ehuru
hållen i kristlig anda, är dikten genomkorsad
af hednisk-germanska föreställningar. Den utgafs
f. f. g. 1832 af J. A. Schmeller.

Muspratt [mö’sprätt], James Sheridan, engelsk
kemist, f. 1821, son af upphofsmannen till den
engelska sodafabrikationen och förste tillverkaren
af mineralgödningsämnen efter Liebigs idéer, James
M
. (f. 1793), inlade förtjenster på den tekniska
kemiens område, särskildt genom sitt encyklopediska
verk Dictioary of chemistry (1853), hvaraf en 4:de
tysk bearbetning, af Stohmann, Kerl m. fl., är under
utgifning med titel »M:s theoretische, praktische
und analytische chemie in anwendung auf künste und
gewerbe» (1885 o. f.). M. dog 1871.

Musschenbroek [mö’ssenbrouk], Petrus van, nederländsk
fysiker, f. 1692 i Leiden, d. derst. 1761, gjorde 1717
i London Newtons bekantskap och var sedermera jämte ’s
Gravesande den förnämste anhängaren i Nederländerna
af den genom Newton gifna nya riktningen inom
naturvetenskapen. M. beklädde efter hand flere
lärostolar i olika ämnen (filosofi, matematik,
medicin, astronomi) vid nederländska högskolor (sedan
1740 i sin födelsestad). Flere hedrande kallelser från
utlandet, bland andra en från Köpenhamns universitet
(1732), afböjde han. Hans största betydelse ligger
i hans experiment öfver den magnetiska kraften,
hårrörsfenomenen och luftens egenskaper. Märklig är
hans användning af den s. k. grafiska framställningen
af observationer. Han kallades till medlem af de
förnämsta naturvetenskapliga samfund, bland dem
svenska Vetenskapsakademien. Af hans skrifter må
nämnas det efter hans död utgifna verket Introductio
ad philosophiam naturalem
(1762), den fullständigaste
sammanfattningen af do utbyten, som vid den tiden
vunnits på de fysikaliska vetenskapernas område. – M:s
broder, Jan van M. (f. 1687, d. 1748), samt fader,
Jan Joosten van M. (f. 1660, d. 1707), och farbroder,
Samuel Joosten van M. (f. 1639, d. 1682), prisades
för sin tillverkning af fysikaliska instrument.

Musscher [mö’sser], Michiel van, holländsk
målare, f. 1645 i Rotterdam, d. 1705 i Amsterdam,
var lärjunge af A. van den Tempel (1661), G. Metsu
(1665) och A. van Ostade (1667). För öfrigt var han
hufvudsakligast verksam i Amsterdam, der han 1688
förvärfvat sig medborgarerätt. Han målade porträtt,
men ibland äfven allegorier.

Musselburgh [mö’sselbörrö], stad i skotska grefskapet
Edinburgh, vid Esks utlopp i Firth of Forth, 8
km. ö. om Edinburgh, dit jernväg går från M. 7,866
innev. (1881).

Musseldjur. Se Musslor.

Musselhvalf. Se Hvalf, sp. 136.

Musselin. Se Musslin.

Musselkalk, geol., stundom benämning på hvarje
kalksten, i hvilken skal af musslor, snäckor
o. d. ingå i större mängd. Egentligen och riktigast
nyttjas dock denna benämning endast för den mellersta
etagen l. afdelningen af Triassystemet (se d. o.) i
mellersta Europa. B. L-n.

Musselkräftslägtet, Ostracoda, zool., är en af
hufvudordningarna bland kräftdjuren (Crustacea),
som omfattar helt små, från sidorna mer eller mindre
sammantryckta »skalkräftor» (Entomostraca, se
Kräftdjur), hvilkas kropp är fullständigt omsluten
af ett 2-valvligt skal. Fotparen äro sju, hvilka
göra tjenst såsom känselspröt, käkar, kryp- och
simfötter. Bakkroppen är föga utvecklad. Dessa små
djur lefva dels i sött, dels i salt vatten. De genomgå
flere (ända till 9) utvecklingsstadier, hvarunder
de särskilda organen småningom framträda. Hos
de i hafvet lefvande blir dock denna utveckling
vanligen mycket förenklad, stundom så, att all
metamorfos bortfaller. De lefva af djurämnen,
i synnerhet af döda vattendjur. Talrika fossila
skalrester af dessa djur äro kända från nästan
alla fossilförande formationer. Hit hör bland många
andra slägtet Cypris Müll., hvars antenner å första
fotparet äro besatta med långa borst. Detta slägte
är rikt på arter, hvilka förekomma i grumligt,
smutsigt vatten, innehållande ruttnande ämnen.
O. T. S.

Mussera (Fr. mousser), fradga sig, skumma, »bornera»
(säges om champagne o. d.).

Mussering, herald. Se Hjelmtäcke.

Musseron (af Fr. mousseron, som dels, i likhet
med champignon, betecknar svamp i allmänhet, dels
särskildt afser den grupp bland skifsvamparna,
som är afsöndrad från det stora slägtet Agaricus
L. under namnet Tricholoma Fr.), bot., svampslägte,
som igenkännes derigenom att sporerna äro hvita och
skifvorna vidväxta foten, men icke nedlöpande på
denna, utan liksom urnupna eller försedda med ett
hak (eller en tand) närmast vid foten. Denna saknar
ring, är köttig och fast förenad med hatten samt
lika beskaffad alltigenom, utan något hårdare yttre
lager. I Sverige finnas 80 väl skilda arter af detta
utmärkta svampslägte, och bland dessa står läckra
musseronen, hofsvampen
(Agaricus Tricholoma gambosus
Fr.), främst i värde som matnyttig svamp. Dess hatt
är tjock och köttig, i början kullrig, sedan mera
platt, ofta betydligt stor (ända till 15 cm. i
tvärlinie), med invikningar i kanten, slutligen
oregelbundet vågig. Kanten är under utvecklingen
flockullig. Färgen vexlar mellan hvit och gulaktig,
med svagt tegelröd anstrykning å invikningarna, vid
kanterna ljusare. Då hatten är äldre, blir den ofta
sprucken och fläckig. Skifvorna äro tunna, smala,
på midten bredast, hvitgula och försedda med en
liten tand vid fästet kring den tjocka, köttiga,
täta och med hatten likfärgade foten. Lukt och
smak erinra starkt om nymalet mjöl. Denna präktiga,
läckra svamp träffas under våren å gräsbevuxna ställen
(t. ex. å »Kaknäsängen» å Djurgården vid Stockholm),
der den bildar s. k. »elfdansar», eller vida, ibland
böjda ringar, hvilka lätt upptäckas genom gräsets
frodigare växt och mörkare gröna färg, beroende på
den qväfverika näring, som af svampens excentriskt
fortväxande mycelium beredes åt de i svampringen
växande gräsen och örterna. I hela verlden är denna
svamp värderad såsom den största läckerhet. Uti
Italien säljes den torkad under namnet spinaroli,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:29:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfak/0275.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free