- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
541-542

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Muspratt ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

de hafva kroppen omsluten af en i två sidoblad
delad mantel, från hvilken i regeln afsöndras två
något olika (höger- och venster-)skal, bestående
hufvudsakligen af kalk, hvilka äro medelst en muskel
rörliga mot hvarandra genom en ledgång eller ett »lås»
(cardo) och förenade genom ett vid låset (ryggsidan)
befintligt ligament. Innanför mantelflikarna
finnas vanligen å hvarje sida två kärlrika
gälblad. Musslornas organisation företer flere
egenheter. Något egentligt hufvud finnes icke (deraf
namnet acephala, »hufvudlösa»). Mellan mantelflikarna
framtill finnes en tandlös munöppning med två
hudflikar (öfver- och underläpp). Magsäcken och tarmen
äro omgifna af den relativt stora lefvern, som till
största delen utfyller kroppens hålighet. Under
lefvern ligga fortplantningsorganen. Hjertat och
njurarna befinna sig vid ryggsidan. Nervsystemet
utgöres af en svalgring med två sidoganglier, från
hvilka utgå två par strängar, som stå i förbindelse
med två gangliepar, ett vid den å buksidan mellan
mantelflikarna utsträckbara »foten» och ett i närheten
af tarmöppningen. I kanten af mantelflikarna sitta hos
många musslor glänsande punkter, hvilka anses såsom
ögon. Hörselorgan finnas nära fotens gangliepar, och
känselorgan finnas i form af trådlika förlängningar
från munflikarna och mantelns kanter. Några musslor,
såsom ostronet, sitta under sitt fullt utbildade
tillstånd fast med ena skalet vid klippor eller andra
fasta föremål, ehuru de under utvecklingsperioden
rört sig fritt omkring. Andra, t. ex. Pinna,
fästa sig med tillhjelp af en skägglik hårbildning
(byssus, se d. o.), i de flesta fall för hela
lifvet, undantagsvis endast för någon tid. Insidan
af skalen är glänsande glatt och iriserande samt
utgör s. k. »perlemor». Hos flere musslor bildas af
en eller annan orsak runda upphöjningar af perlemor,
hvilka äro kända under namnet »äkta perlor». De flesta
musslor äro skildkönade. Man har indelat denna klass
af blötdjur i en mängd familjer och slägten, hvilka
kunna sammanföras i två stora grupper: Asiphoniae,
som hafva mantelkanterna fria, icke sammanvuxna
till ett slags rörlika sifoner, och Siphoniata,
som hafva sådana sifoner. Alla musslor lefva i
vatten, de flesta i hafven. Det finnes äfyen en
mängd fossila arter, hvilka här och der aflagrade
i massor gifvit upphof till s. k. musselkalk.
O. T. S.

Mus-slägtet. Se Råttslägtet.

Mustafa (Arab. »utvald»), namn på fyra turkiska
sultaner. – 1. M. I, Muhammed III:s son, följde sin
broder Achmed I på tronen (Nov. 1617) på grund af
dennes förordnande, med anledning af hans son Osmans
minderårighet, hvarigenom för första gången den förut
gällande förstfödslorätten upphäfdes till förmån för
äldste anförvandten. Genom fjorton års fångenskap i
harem förslöad ända till svagsinthet, var han nära att
af idel tanklöshet ådraga sig ett krig med Frankrike,
men störtades efter tre månaders regering genom en
palatsrevolution, som satte den fjortonårige Osman
II på tronen. Sedan denne mördats, i Maj 1622, blef
M. åter sultan, men afsattes 1623 och blef 1639 strypt
på befallning af sin brorson och efterträdare
Murad IV. – 2. M. II, Muhammed IV:s son, följde i
Febr. 1695 sin farbroder Achmed II på tronen. Han var
en duglig och kraftig regent samt hade i början stora
framgångar i den ständiga striden mot de europeiska
granstaterna. Han slog österrikarna vid Lugos
(Sept. 1695), tvang ryssarna att upphäfva belägringen
af Azov (Okt. s. å.) och tillfogade österrikarna
under August den starke af Sachsen ett nytt känbart
nederlag vid Olasch (Aug. 1696). Efter det blodiga
nederlaget vid Zenta (Sept. 1697) måste M. sjelf
fly och tvangs efter fortsatta olyckliga strider
till den ödesdigra freden i Karlovicz (Jan. 1699),
som för alltid bröt Turkiets öfvermakt i sydöstra
Europa (se Karlovicz). I rikets inre förvaltning
understödde M. kraftigt sin utmärkte vesir Husein
Köprili, men efter dennes död var han icke i stånd att
genomföra några reformer mot ulemas och janitsjarernas
motstånd. Afsatt till följd af desses stämplingar
(Aug. 1703), efterträddes han af sin broder Achmed
III och dog i Dec. s. å. – 3. M. III, Achmed III:s
äldste son, följde i Okt. 1757 sin kusin Osman III
i regeringen. Mer än vanligt begåfvad, kunskapsrik
och kraftfull, sökte M. att både utåt och inåt öka
och trygga sitt rikes politiska makt. Början af
hans regering förflöt fredligt under vesiren Ragib
paschas visa ledning. Trots alla Englands intriger
lät M. icke förmå sig att i Sjuåriga kriget kämpa
mot Österrike samt förkastade äfven Preussens förslag
om en off- och defensivallians (Okt. 1762). Deremot
ledde ryssarnas stämplingar i Asien i förening
med Frankrikes uppmaningar till ett långvarigt,
i det stora hela ofördelaktigt krig med Ryssland
(Okt. 1768). I begrepp att af resa för att sjelf
öfvertaga befälet öfver Donauhären, bortrycktes M. af
döden, Sept. 1774, uppriktigt saknad af hela sitt
folk. Den allmänna korruptionen samt omgifningens
falhet och okunnighet hindrade honom att verkställa,
sina planer rörande den inre förvaltningen. Bland
annat hade M. för afsigt att vid första tid af fred
låta genomgräfva näset vid Sues, och han afsände
den bekante baron Thott för att vidtaga förberedande
undersökningar. – 4. M. IV, son af Abdu-l-Hamid I,
blef genom en palatsrevolution insatt i sin störtade
kusin Selim III:s ställe (Maj 1807). Ehuru han vid
första utbrottet af ett uppror, föranstaltadt af Selim
III:s anhängare, genast lät afrätta denne (Juli 1808),
blef han kort derefter afsatt och på befallning af
sin broder, sultan Mahmud II, afrättad i Nov. 1808.
H. A.

Mustahfis, den del af turkiska hären, som motsvarar
hvad i andra land benämnes landstorm.

Mustangen, namn på hästen i syd-amerikanska staten
Paraguay (kanske äfven i allmänhet på förvildade
hästar i Nord-Amerikas Förenta stater).

Mustasaari [-sari], kustsocken i Vasa län,
Korsholms härad och domsaga, Finland, bildar med
Replot kapellförsamling ett imperielt pastorat af
1:sta kl., Åbo ärkestift, Vasa nedre kontrakt. Areal
619 qvkm. 10,852 innev. (1883),

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfak/0277.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free