- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
545-546

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Muspratt ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Mutilation (af Lat. mutilare, stympa), stympning af
lemmar o. dyl.

Mutina, det latinska namnet på Modena.

Mutsedel, en handling, som bergmästaren
på begäran af den, hvilken önskar bearbeta
en mineralfyndighet, utfärdar, och som gifver
innehafvaren deraf rättighet att med arbete belägga
och tillgodogöra sig samma fyndighet. Se Inmuta.
Th. R.

Muttra (Mathura). 1. Distrikt i Indien,
Nordvestprovinserna, n. om distriktet Agra. Areal
3,763 qvkm. 671,690 innev. (1881). Mellersta delen
af M. utgör en af de heligaste platserna i hinduiska
mytologien, i synnerhet trakten kring Gokul och
Brindaban, hvilken kallas Braj-Mandal. Der betade
Krishna och hans broder Balarama sina hjordar, och
en mängd fornminnen bär ännu vittne om traktens
helighet. – 2. Hufvudstad i ofvannämnda distrikt,
på högra stranden af Djamna, omkr. 50 km. ofvanom
Agra. 55,016 innev. (1881). Staden har många gånger
blifvit plundrad af muhammedanska eröfrare. Den är
en bland hinduernas heligaste städer och ett mål för
talrika pilgrimsfärder.

Mutul (Lat. mutulus). I den doriska ordningens
byggnader utgöres kranslisten af en starkt
framspringande hängplatta. Å denna plattas undre sida
äro på regelbundna afstånd, midt öfver hvar och en af
frisens metoper och triglyfer, anbragta små fyrkantiga
skifvor, närmast liknande från takstolen framstickande
brädändar. Dessa skifvor kallas »mutuler», och från
dem nedhänga i regeln de s. k. »dropparna» (guttae)
i tre rader med sex i hvarje rad. Jfr Pelareordning.
Upk.

Muzaffargar, distrikt i kejsaredömet Indien,
Pandjab, divisionen Multan, i vinkeln mellan
Indus och Tjinab. Areal 8,122 qvkm. 338,605
innev. (1881). Hufvudorten M. hade 1881 3,136 innev.

Muzaffarnagar. 1. Distrikt i kejsaredömet Indien,
Nordvestprovinserna, divisionen Mirat, emellan
Ganges i ö. och Djamna i v. Areal 4,289 qvkm. 758,444
innev. (1881). – 2. Hufvudstad i nämnda distrikt, vid
Sind-Pandjab–Delhi-jernvägen. 15,080 innev. (1881).

Muzaffarpur, 1. Distrikt i kejsaredömet
Indien, Bengalen, divisionen Patna. Areal 7,780
qvkm. 2,582,060 innev. (1881). – 2. Hufvudstad
i nämnda distrikt, vid Ganges’ biflod Little
Gandak. 42,460 innev. (1881).

Muziano, Girolamo, italiensk målare af venezianska
skolan, f. 1530 nära Brescia (derför stundom kallad
G. Bressano), d. i Rom 1590, utbildade sig i Venezia
genom studiet af Tizian och flyttade sedan till
Rom. Han hade börjat som landskapsmålare och visade
sig vid 20 års ålder så utmärkt i landskapsfacket, att
han fick tillnamnet »il giovane de’ paesi». Men i Rom
började han studera figurmålning på allvar, kopierade
antikerna och de äldre mästarnas verk, utförde arbeten
i många kyrkor, gaf kartonger till mosaiker samt
målade många porträtt. Ehuru han derunder alldeles
uppgick i imitation af Michelangelo, bevarade han
dock under alla manieristiska förvillelser en fläkt
af Venezias och Brescias kolorit. Slutligen var han med
om att under Gregorius XIII grundlägga Accademia
di San Luca. I Sveriges Nationalmuseum finnes en
tafla, som, dock med tvekan, tillskrifves honom,
nämligen en bröstbild af den hel. Hieronymus.
C. R. N.

Mücke, Karl Heinrich Anton, tysk historiemålare,
f. 1806 i Breslau, studerade från 1824 i Berlins
akademi under Schadow och följde sedan denne,
1826, då han flyttade till Düsseldorf. Det arbete,
som först gjorde M:s namn bekant, var fresker ur
Fredrik Barbarossas historia på slottet Heltorf nära
Düsseldorf (1829–38). En omtyckt tafla af honom är
S. Katarinas lik buret af änglar till Sinai (1836;
i Berlins nationalgalleri). Bland hans öfriga verk
må nämnas S. Elisabet, som utdelar almosor (1841;
i Berlins nationalgalleri) och Den döende Kleopatra
(1873). M. blef 1849 professor i Düsseldorf.

Müffling, Friedrich Karl Ferdinand von, friherre,
preussisk militär, f. 1775, d. 1851, blef 1813
generalqvartermästare för schlesiska armén och
efter de allierades intåg i Paris generalstabschef
först hos den kommenderande generalen Barclay de
Tolly, sedermera vid den armé, som qvarlemnades
vid nedre Rhen under Kleist. Under 1815 års fälttåg
var han befullmäktigad till Wellingtons högqvarter,
var efter den andra inmarschen i Paris guvernör
derstädes i 4 1/2 månad samt stannade derefter till
1818 vid ockupationsarmén under Wellington. 1821 blef
M. chef för preussiska generalstaben, hvilken han gaf
den organisation, som den i väsentliga delar ännu
eger. 1829 hade han i uppdrag att i Konstantinopel
göra Turkiet böjdt för fred med Ryssland och
fick s. å. generalkommandot i Münster. 1838
utnämndes M. till guvernör i Berlin och president
i statsrådet samt erhöll vid afskedstagandet,
1847, generalfältmarskalks värdighet. Under märket
C. v. W. (eis, Weis var ett familjens äldre namn)
utgaf M. på 1810- och 1820-talen flere arbeten rörande
fälttågen 1813–15. Hans memoarer, Aus meinem leben
(1851; 2:dra uppl. 1855), brista i ärlighet. På
det topografiska området var M. särskildt verksam
och sökte utbilda den lehmannska metoden (se
d. o.) genom ett mera minutiöst användande af
åtskilliga konventionella schatteringsstreck, men
denna s. k. müfflingska skala förblef icke länge i
allmännare bruk.

Mügge, Theodor, tysk författare, f. i Berlin
1806, d. derst. 1861, vardt utsatt för flere
polisåtgärder till följd af sina frimodiga
uttalanden i politik. Hans reseskildringar från de
skandinaviska landen röja en ganska skarp uppfattning
af geografiska och etnografiska förhållanden jämte
politisk sakkunskap. Bäst äro Skizzen aus dem Norden
(2 bd, 1844), Schweden im jahre 1843 (2 bd, 1845;
»Sverige 1843–44», 1845), och Nordisches bilderbuch
(1858; 3:dje uppl. 1862). M. skref äfven med mycken
framgång romaner, bl. a. Toussaint (1840), Der voigt
von Sylt
(1851), Afraja (1854; svensk öfvers. 1856),
hvars handling försiggår i norska lappmarken, och
Erich Randal (1856; »Erik Randal», 1856–57), med ämne
från finska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfak/0279.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free