- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
555-556

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mühlbach, Louise ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

allmänhetens intresse för den moderna
språkvetenskapen. Deras vetenskapliga värde står dock
ej i jämnhöjd med framställningens konst. De innehålla
många hugskott och föga grundade teorier samt
bedömdes tämligen omildt af Whitney (i »North american
review»). M. har äfven skrifvit en sanskrit-grammatik
(i tysk öfvers. af Kielhorn och Oppert). Större
betydelse än för den allmänna språkvetenskapen har
M. för den jämförande religionsvetenskapen. Hans
Introduction on the science of religion (1873; urspr.
föreläsningar i Royal institution) finnes öfversatt
på flere språk, äfven på svenska (»Inledning till den
jämförande religionsvetenskapen», 1874). Till detta
arbete slöto sig Lectures on the origin and growth of
religion
(1878; »Religionens ursprung och utveckling»,
1880). M. tolkar de mytologiska gestalterna så, att de
uppkommit genom tydning efter orden af ursprungligen
metaforiskt brukade appellativ. Genom hans lärjungar
(t. ex. Cox) har denna teori, trots det att den
innehåller mycken sanning, blifvit drifven in
absurdum. De mera betydande af M:s i tidskrifter
offentliggjorda afhandlingar och uppsatser, bland
dem flere af vetenskapligt värde, rörande språk,
religion och literatur finnas samlade i 4 band:
Chips from a german workshop (1868–76; på tyska
med titeln Essays, 1869–76). Från och med 1879
utgifver M. för universitetet i Oxford en omfattande
samling af de österländska religionsurkunderna i
engelsk öfversättning: The sacred books of the east
(28:de bandet 1885), och har deri sjelf öfversatt
»Upanishads» (i bd I och XV). Han har för öfrigt
utgifvit en serie af The german classics (1858–64),
Memoirs of Baron Stochmar (1872), Schillers
briefwechsel mit Herzog Friedrich-Christian von
Schleswig-Holstein
(1875) och Basedow, von seinem
urenkel
(1877) samt en känslig, af mystik färgad
teckning: Deutsche liebe (»Tysk kärlek», 1877). –
M. är en af de mest kända samtida personligheterna
på den jämförande språk- och religionsvetenskapens
område. 2. Lll.

Müller, Karl Otfried, tysk klassisk fornkännare,
framstående i synnerhet på det historisk-arkeologiska
området, föddes i Brieg 1797 och blef 1819 professor
i Göttingen. Han anträdde 1839 en studieresa till
Italien och Grekland samt dog 1840 i Athen till
följd af öfveransträngning under forskningar vid
Delfi. Hans förstlingsarbete var en allsidig monografi
öfver Egina, Aegineticorum liber (1817), hvilken
blef urmönstret för hundratals liknande arbeten af
andra, och i hvilken M. redan visar sig kunna ur till
hälften utplånade spår i myt och häfd frammana de
fulla dragen af en folkstams såväl egendomligheter som
samhörighet med andra. Vidare följde två afdelningar
Geschichten hellenischer stämme und städte: Orchomenos
und die minyer
(1820; 2:dra uppl. 1844) och Die dorier
(1824; 2:dra uppl. 1844). Efter en banbrytande skrift,
Prolegomena zu einer wissenschaftlichen mythologie
(1825), i hvilken han framhöll vigten af att mera,
än dittills varit förhållandet, uppmärksamma mytens
historiska underlag och utbredningsgång, samt en
afhandling öfver macedonerna (s. å.) och det af preussiska
vetenskapsakademien prisbelönta arbetet Die etrusker
(1828; ny uppl., bearb. af W. Deecke, 1877) utgaf
M. vidare det innehållsrika verket Handbuch der
archäologie der kunst
(1830; 3:dje uppl., med
tillsatser af Welcker, 1848; en 4:de, oförändrad,
uppl. 1878), det första systematiska arbete i sitt
slag, hvars brukbarhet sedan 1832 ökades genom det
af K. Oesterley tecknade och raderade bildverket
»Denkmäler der alten kunst», för hvilket M. till
sin död ombesörjde urvalet och anordningen. Bland
M:s skrifter må ytterligare nämnas Geschichte der
griechischen litteratur bis auf das zeitalter
Alexanders
(1:sta delen utg. på engelska 1840; det
hela i 2 delar efter manuskriptet 1841; 4:de uppl.,
med bearbetning och komplettering af E. Heitz,
1882–84), i hvilket arbete dock endast poesien
får sin historia utförd för hela den angifna
tiden. M:s konst-arkeologiska arbeten utgåfvos
1872–73 samlade i 5 band (i Calvarys »Philol. und
archäol. bibliothek»). – En broder till M.,
Eduard M., f. 1804, prorektor vid gymnasiet i Liegnitz
1841–53 och direktor derstädes 1853–69, d. 1875, utgaf
flere af M:s arbeten och skref sjelf »Geschichte der
theorie der kunst bei den alten» (2 bd, 1834–37).

Müller, Gebrüder (»Bröderna M.»), benämning på två
berömda stråkqvartettsällskap, hvartdera bestående
af fyra bröder Müller. Det äldre utgjordes
af en hofmusikers i Braunschweig fyra söner:
Karl Friedrich, konsertmästare, f. 1797, d. 1873,
Theodor Heinrich Gustav, symfonidirektor, f. 1799,
d. 1855, August Theodor, kammarmusikus, f. 1802,
d. 1855, och Franz Ferdinand Georg, kapellmästare,
f. 1808, d. 1875. De konserterade tillsammans 1831–55
och besökte, utom Tyskland, äfven Paris, Holland,
Danmark och Ryssland. – Den yngre Müllerska qvartetten
bildades 1855 af fyra söner till ofvannämnde Karl
Friedrich, nämligen: Karl, f. 1829, Hugo, f. 1832,
Bernhard, f. 1825, och Wilhelm, f. 1834. Alla
blefvo anställda som hofmusiker i Meiningen,
flyttade 1866 till Wiesbaden och senare till
Rostock, der Karl blef kapellmästare. Qvartetten
sprängdes 1873 genom Wilhelms utnämning till
hofkapellist och lärare vid högskolan i Berlin.
A. L.

Müller, Carl, Sveriges förste litograf, född
i Tyskland, kom i Dec. 1817 till Stockholm, der
han ingick kompani med sin landsman L. Fehr och
uppsatte det första stentryckeriet i Sverige. Från
detta utgingo några porträtt och andra smärre blad,
tämligen ursprungliga och hufvudsakligen utförda af
Fehr. Bolaget upplöstes omkr. 1820, och M. öfvertog
ensam tryckeriet. Från detsamma utkommo sedan
flere arbeten af betydenhet, såsom F. Verners stora
Stockholmsvyer, densammes »Upsala domkyrka»
(1826–29) samt hans »Stockholms utseende i äldre och nyare
tider» (1829) m. fl. Då emellertid flere medtäflare af
större konstnärlig utbildning uppstodo mot slutet af
1820-talet, egnade M. sig sedan dess hufvudsakligen
åt litografiskt musiktryck och utgaf, sannolikt på
eget förlag, en betydande mängd musikalier. Omkr. 1830

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfak/0284.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free