- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
569-570

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Münchhausen, Hieronimus Karl Friedrich von - Münden, stad i preussiska landdrosteriet Hildesheim - Münnich, Burkhard Christoph von - Münnichhoven, Hendrik - Münster (T., af Lat. monasterium, kloster), urpsrungl. klosterkyrka, sedermera ofta användt i betydelse af katedral eller hufvudkyrka i allmänhet - Münster. 1. Regeringsområde i preussiska provinsen Westfalen - Münster. 2. Hufvudstad i nämnda regeringsområde och i prov. Westfalen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tryckte på dem sin prägel; de äro delvis uråldriga
och hafva likt saga och fabel vandrat från
folk till folk. Raspe hemtade tillägg bl. a. ur
Lukianos. – M. är hjelten i en framstående roman
af K. Immermann. M.-äfventyren hafva gifvit upphof
till flere efterbildningar. De bästa teckningar
till original-berättelserna äro G. Dorés (»Baron
M:s märkvärdiga resor och äfventyr till lands och
vatten», 1875).

Münden, stad i preussiska landdrosteiet Hildesheim
vid Werras och Fuldas förening och jernvägen
Hannover–Kassel. 6,354 innev. (1880). Skogsinstitut. I
närheten finnas qvarnstensbrott och brunkolsverk.

Münnich, Burkhard Christoph von, rysk grefve
(1728) och tysk riksgrefve (1741), rysk härförare
och statsman, föddes 1683 på Neuenhuntorf i
Oldenburg, utbildade sig i sin faders yrke –
vattenbyggnadsfacket – och blef 1701 kapten i
hessen-darmstadtsk tjenst. Såsom major vid en i
engelsk-holländsk sold stående hessen-kasselsk kår
kämpade han 1706 mot fransmännen uti Italien och
anförde derefter samma kår vid Oudenarde (1708)
och Malplaquet (1709), men föll 1712 för en tid
i fransk fångenskap. 1716 blef han öfverste och
1717 generalmajor i tjenst hos August II af Polen
samt antog 1721 en kallelse från Peter I att blifva
rysk generalingeniör och generallöjtnant. Han byggde
1723–32 Ladoga-kanalen, införde vigtiga reformer i det
ryska krigsväsendet och hade sistn. år redan avancerat
till generalfältmarskalk. Ostermann och Biron, hvilka
i honom sågo en rival om den dåvarande kejsarinnans,
Annas, gunst, trodde sig hafva aflägsnat honom,
derigenom att han 1734 skickades att i spetsen
för ryska trupper understödja kurfursten Fredrik
Augusts af Sachsen val till polsk konung. Men
M. icke blott vann detta mål, efter eröfringen af
Danzig, utan fick 1735 äfven öfverbefälet i kriget
mot Turkiet. Han härjade 1736 Krim, intog 1737
Otsjakov (denna fästning måste dock 1738 utrymmas),
eröfrade 1739, efter en seger vid Stavutsjana,
det vigtiga Choczim och hade besatt Moldau, då
Österrikes fredsslut med Turkiet (s. å.) bragte den
ryska hären att stanna. Ej långt efter Annas död
(1740) fängslade M. förmyndaren-regenten Biron
och genomdref hans förvisning till Sibirien, men
stötte sig med regentinnan Anna, den unge kejsar
Ivans moder, genom sina sympatier för Fredrik den
store och blef efter prinsessan Elisabets statskupp
(1741) likasom Ostermann dömd till döden. Likasom
denne fick han visserligen i Jan. 1742 på sjelfva
sjavotten dödsstraffet efterskänkt, men förvisades
till Sibirien. På vägen dit sammanträffade han
med den hemvändande Biron. Först efter Peter III:s
tronbestigning (1762) återkallades M. Han återinsattes
i sin värdighet af generalfältmarskalk och fick
s. å. af Katarina II öfverinseendet öfver hamnar och
kanaler. Död i Petersburg 1767. Katarina II sade om
honom, att han visserligen icke var en Rysslands son,
utan dess fader, och Fredrik II af Preussen kallade
honom »moskoviternas prins Eugène». Namnet »Nordens
Eugène» har ofta tillagts honom. Han skref Ébauche
pour donner une idée de la forme
du gouvernement de l’empire de Russie
(Köpenhamn
1774).

Münnichhoven [-håfen], Hendrik, holländsk
porträttmålare, sannolikt identisk med den »Hendrick
Munniks», som 1627 inskrefs i Utrechts målaregille,
samt med en af Descamps i hans »Voyage pittoresque»
omtalad »Meuninxhoven», antogs 1648 af M. G. De
la Gardie i hans tjenst i Tyskland, arbetade för
honom i flere år och utförde åtskilliga porträtt af
drottningen, pfalzgrefvarna Karl Gustaf och Adolf
Johan, De la Gardie sjelf och hans gemål, en liggande
Venus, en Mars m. m. I Juli 1650 togs M. i drottning
Kristinas tjenst som konterfejare med lika årslön
som Beck, hvilket visar, att hans konst skattades
ganska högt. Denna anställning fortfor, äfven sedan
drottningen lemnat Sverige, åtminstone ännu 1656. Af
handlingarna känner man, att M. arbetat äfven för
Hedvig Eleonora. Märkligt nog har hittills ingen
bild från denna tid kunnat fästas vid M:s namn. Man
känner blott, att J. Falck efter original af honom
1655 graverat bilder af vice kansleren Hieronymus
Radziejowski och J. Silfverstierna. M. afled i
Stockholm 1664. -rn.

Münster (T., af Lat. monasterium, kloster),
ursprungl. klosterkyrka, sedermera ofta användt
i betydelse af katedral eller hufvudkyrka i
allmänhet. Ordet är i denna bemärkelse på väg
att öfvergå från ett nomen appellativum till ett
proprium, i det att det företrädesvis användes om
vissa bestämda kyrkor, t. ex. münstern i Strassburg,
münstern i Ulm, medan det deremot heter dômen i Köln
o. s. v. Det ingår för öfrigt som beståndsdel i många
tyska ortnamn samt motsvaras i samma bemärkelse af
det engelska minster (Westminster) och det franska
moustier l. moutier. Upk.

Münster. 1. Regeringsområde i preussiska
provinsen Westfalen. Areal 7,249 qvkm. 494,219
innev. (1885). Området indelas i 11 kretsar. –
2. Hufvudstad i nämnda regeringsområde och i
prov. Westfalen, vid ett litet tillflöde till Ems
och jernvägen emellan Soest och Emden. Det är en
af de vackraste städerna i Westfalen, med breda
gator och välbyggda hus. 40,434 innev. (1880), mest
katoliker. Af stadens 14 kyrkor må nämnas domkyrkan
(från 12:te–13:de årh.), i en blandad gotisk och
romansk stil, samt Vårfrukyrkan (omkr. 1340),
i gotisk stil, med kolossalt torn. Andra mera
framstående byggnader äro det gotiska rådhuset
(från 14:de årh.), i hvars i oförändradt skick
bevarade, med fredsunderhandlarnas porträtt prydda
sal den westfaliska freden undertecknades d. 14
(24) Okt. 1648, och slottet (bygdt 1767, förr
biskoparnas residens) på det forna citadellets
plats. De forna fästningsverken förvandlades
omkr. 1770 till promenader. M. är säte för
regeringsområdets och Westfalens styrelse, biskop
med domkapitel, 7:de armékårens generalkommando, en
appellationsdomstol m. m. Af det 1786 stiftade, 1818
upphäfda universitetet återstår ännu en akademi med 2
fakulteter (en katolsk-teologisk och en filosofisk)
med omkr. 35 lärare och 300 studerande. Vidare eger
M. gymnasium, realgymnasium, prestseminarium och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfak/0291.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free