Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Myntverk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(se skalan i art. Medalj), vägande 3,5 à 7,7 gram. En
gammal minnesvers uppräknar deras namn på följande
sätt:
Mars och Mercurius
och du, Saturnus,
som inbillar dig vara
lika god med Jupiter,
gör dig Flink och färdig
med Vett och vapen
att strida mot Phoebus,
som illa handlat
mot Publica fide
och låtit sälja Kronan
för en daler silfvermynt.
Derför slutar Hoppet
med Nu och aldrig mer.
Ett nödmynt med det sist
anförda namnet torde dock aldrig hafva blifvit
slaget. Mynttecknet »Kronan» utgafs år 1715, »Publica
fide» 1716, »Vett och vapen» 1717, »Flink och färdig»
samt »Jupiter», »Saturnus», »Phoebus» och »Mars» 1718,
hvarjämte »Mercurius» och »Hoppet» präglades efter
Karl XII:s död 1718 och 1719. Af dessa mynttecken
utgåfvos nära 42 mill. stycken under de ofvannämnda
åren. – Ehuru en k. kung. af d. 11 Dec. 1718
föreskref, att mynttecknen fortfarande skulle vara
gångbara, och »att ingen må fördrista sig att rata
dessa mynttecken eller för den orsakens skull priset
på varorna att stegra», förlorade dock mynttecknen
snart all kredit, hvarför genom en ny kung. af d. 23
April 1719 påbjöds, att »alldenstund mynttecknen
förfallit i så ringa anseende, att de ej utan största
skada vidare kunna brukas för gångbart mynt» de
öfver hela riket skulle infordras och insamlas till
d. 1 Juni s. å. De inlöstes då till halfva värdet,
men så, att för hvarje daler silfvermynt erhölls
2 öre silfvermynt i skiljemynt jämte ett bevis om
resterande 14 öre s:mt på hvarje daler, som »skall
betalas af kronans inkomster, så snart lägenheten
sådant tillåta kan». De utsläpptes igen till ett värde
af 2 öre s:mt (»Kronan» dock endast till 1 öre s:mt),
men indrogos slutligen samtliga 1724, hvarefter de
då ännu utelöpande mynttecknen nedsattes till 1 öre
kopparmynt. – Minnen från dessa nödmynts hårda tider
träffas ännu här och der i vårt land i silfverbägare,
silfveraskar, koppardosor m. fl. föremål, i hvilka
de nämnda mynttecknen (försilfrade eller förgyllda)
äro fastlödda, och å hvilka man läser en inskrift
af följande eller liknande lydelse: »Då Svea land i
krig och örlig (l. i krig fördjupat) låg, Man då på
kopparmynt slik bilder präglat såg.» E. B.
Myntverk benämnes i allmänhet den statens inrättning, hvarest
mynttillverkning eger rum. Sveriges nuvarande myntverk
är beläget i Stockholm, Norges i Kongsberg, Danmarks
i Köpenhamn och Finlands i Helsingfors.
Kungl. myntverket i Stockholm är ett under
Finansdepartementet hörande verk, som har till
åliggande att enligt gällande myntordning tillverka
allt rikets mynt och skiljemynt, att från allmänheten
mottaga guld till utmyntning, att prägla medaljer och
jetoner samt att mot guldmynt eller sedlar utvexla
skiljemynt. Det säges ursprungligen hafva varit
beläget på Kyrkholmen, som på den tiden benämndes Myntholmen
(den plats, der Nationalmuseum nu står). I början
af 1600-talet skall det hafva haft sin plats
på Gråmunkeholmen (Riddarholmen), hvarifrån det
omkr. 1640 flyttades till Helgeandsholmen. Der måste
det genom Karl XI:s resolution af d. 27 Dec. 1673
lemna rum för hofstallet. Det flyttades öfver till
södra sidan om strömmen och inrymdes i det af kronan
inköpta Salviusska huset (nuv. Kanslihuset). 1849
flyttades myntverket derifrån till Kungsholmen,
Handtverkaregatan 5, der det ännu (1887) har sina
lokaler. – Bestyret med myntningen, som i äldre tider
var lemnadt åt enskilda personer eller korporationer,
uppdrogs af Gustaf I åt en särskildt förordnad
myntmästare under Räknekammarens inseende. Då
riksbanken inrättades (1668), fick den tillstånd
att förrätta myntningen genom kronans myntmästare
mot vilkor att underhålla myntverket. Genom 1734 års
instruktion för Kammarkollegium förklarades myntverket
lyda under detta ämbetsverk, förenades 1829 med
Kontrollverket under en gemensam chef (öfverdirektör)
och ställdes under inseende af Bergskollegium. Detta
inseende öfverflyttades 1838 till Statskontoret och
fortfor t. o. m. år 1876, hvarefter Myntverket och
Kontrollverket (se d. o.) organiserades såsom två
sjelfständiga styrelseverk, direkt lydande under
Finansdepartementet samt under chefskap, det förra af
en myntdirektör, det senare af en kontrolldirektör. Nu
gällande instruktion för myntverket är af d. 8
Dec. 1876. Enligt denna utgöres tjenstepersonalen af
myntdirektören och myntkamreraren (bägge utnämnda af
K. M:t) samt myntgravören. Derjämte har vid myntverket
den nyssnämnde kontrolldirektören väsentligen samma
åligganden, som förut tillkommo myntproberaren.
Mynttillverkningen i Stockholm tillgår på
hufvudsakligen följande sätt. För att erhålla den för
guldmynten bestämda legeringen af 9/10 guld och 1/10
koppar nedsmältes en beräknad vigt af den sistnämnda
metallen med en viss vigt finguld-plansar i deglar af
grafit, som rymma 80 à 100 kg. Sedan godset efter ett
par timmars upphettning i dragugn är smält, blandas
det, medelst omröring med en grafitstake, ytterst
omsorgsfullt, hvarefter det utgjutes i kokiller af
tackjern, försedda med spår af 4–8 mm. tjocklek och en
bredd, som är olika för hvarje myntsort. Innan någon
operation å de sålunda erhållna »tenarna» företages,
proberas minst tvänne tenar af smältningen. Tenarna
utvalsas derefter till tunna plåtar, hvilkas tjocklek
noga motsvarar den afsedda myntsorten.
Ur de sålunda förtunnade tenarna utklippas medelst
en punchmaskin runda plattar (myntämnen), hvilka
skola hafva en diameter något mindre än de deraf
förfärdigade myntstyckena. Man erhåller dervid
omkr. 60 proc. plattar; det öfriga är skrot,
som i en följande smältning kastas i degeln. Af
dessa myntplattar är naturligtvis endast en
mindre del så noga öfverensstämmande med de
blifvande myntstyckenas normalvigt, som myntlagen
föreskrifver. De plattar, hvilka äro alltför tunga
eller för lätta, måste alltså frånskiljas. Detta
vigtiga arbete
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Oct 11 01:53:27 2022
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
http://runeberg.org/nfak/0305.html
