- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
603-604

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Myntverk ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

andra felaktigheter, ojämnhet i ögats olika brytande
diametrar eller meridianer, olika synvidd på ögonen,
ackomodationskramp, förändringar i ögats djupare
liggande delar, att det ofta behöfves den mest
samvetsgranna undersökning för att välja passande
glas. Lyckligast vore utan tvifvel, om man, i
st. f. att anse närsynta ögon såsom starka ögon,
betraktade dem som sjuka eller åtminstone såsom
sådana, hvilka när som hälst kunna blifva det, och i
alla händelser såsom behöfvande en omsorgsfull vård.
Rsr.

Myopotamus. Se Sumpbäfvern.

Myosin (af Grek. mys, muskel), ett till
globulin-gruppen hörande ägghviteämne, som finnes
i musklerna, af hvilkas ägghvitekroppar det utgör
hufvudmassan, till en mängd, som uppgifves variera
från 3 till 11 proc. af muskelns vigt. Det kan
erhållas ur finhackadt, med vatten fullständigt
urlakadt kött, genom att man extraherar detta
med en 5–10-procentig salmiaklösning och sedan
utspäder lösningen, då myosinet utfaller i trådiga
flockar. Myosinet är nämligen olösligt i rent vatten,
men lösligt i saltlösningar. Dess lösningar koagulera
vid upphettning till 50°–55° C. Myosin finnes
antagligen ej i den lefvande muskeln; men då denna
dör, inträder uti den saft, hvarmed muskeln under
lifvet är genomdränkt (det s. k. muskelplasmat),
en koagulation, hvarvid myosin bildas. Uppkomsten
af den s. k. dödsstelheten står således i
närmaste sammanhang med bildningen af myosin.
S. J-n.

Myosis, Grek. (af myein, tillsluta), med.,
det motsatta tillståndet till mydriasis
(se d. o.). Pupillen är vid myosis onaturligt
sammandragen. Vissa menniskor hafva normalt mycket
trånga pupiller. Synen lider icke deraf. Eljest är
myosis ett vanligt symtom vid retningstillstånd
i ögats yttre delar, äfven hornhinnan. Vid
inflammationer i regnbågshinnan äro pupillens
sammandragning och orörlighet ett hufvudsakligt
symtom. Äfven aflägsnare orsaker kunna medföra
pupillens sammandragning, t. ex. undertryckt
ledning i nervus sympatiens samt lidanden i hjerna
och ryggmärg. Behandlingen rättar sig efter
orsakerna. – Äfven vissa medikament åstadkomma
pupillens sammandragning; det mest bekanta och
verksammaste är kalabarbönans qvintessens:
eserinet l. fysostigminet. Detta användes ej sällan
i okulistisk praktik (t. ex. vid glaukom, vid vissa
sår i hornhinnan) såsom motgift mot atropinet, vid den
enkla extraktionen af grå starr o. s. v. En biverkan
af eserinet är, att ögats ackomodationsområde
flyttas närmare ögat, d. v. s. patienterna bli mera
närsynta. Verkan af eserinet är hastigare öfvergående
än atropinets. Rsr.

Myosotis Dill. (Grek., af mys, liten råtta, mus,
och us, genit. otos, öra), bot., ett slägte af
vanligtvis mindre, ofta spensliga och något mjukhånga
örter, hörande till nat. fam. Boragineae Adans.,
kl. Pentandria L. Blommorna sitta i utdragna
klasar, som före blomningen äro snäcklikt
inrullade. Blomfodret är vanligen regelbundet
5-flikigt, kronan sambladig, oftast trattlik,
med 5 gula knölar i pipens mynning och 5-deladt
bräm. Märket å det trådlika stiftet är rundadt,
ofvan 2-knöligt.
Frukterna äro släta, fästa fria från stiftet i fodrets
botten. Den mest bekanta arten är M. scorpioides
L. (M. palustris Roth), som växer på fuktiga
ställen, och hvars vackra blå blommor, allmänt kända
under namnet förgät mig ej (T. vergissmeinnicht),
äro använda såsom en symbol eller en tolk af ömmare
känslor. Denna art har större blommor än de öfriga
sex till svenska floran hörande arterna, hvilka växa
på torra ställen och äro mindre uppmärksammade. I
våra trädgårdar odlas ofta en i tufvor växande,
något storblominig art, M. alpestris R., som gerna
användes i buketter. Af flere Myosotis-arter
hafva fordom rötterna (radix auriculae muris)
varit använda mot ögonsjukdomar, hvaraf ock ett
annat svenskt namn, ögonblomma, härleder sig.
O. T. S.

Myosurus L. (Myosuros Dill.; af Grek. mys, liten
råtta, mus, och ura, svans), bot., ett växtslägte
af nat. fam. Ranunculaceae Juss., kl. Polyandria
L., hvilket i Sverige har blott en art, M. minimus
L., »musrumpa», som är en mycket liten, glatt och
enblommig ört, med trådlika blad vid stjelkens
bas. Blomman är helt liten, med 5 gulaktiga kronblad
och ett utdraget, 3–6 cm. långt fruktfäste, som
uppbär en mängd spiralställda, små, enfröiga
karpeller. Formen på fruktsamlingen erinrar om
en råttsvans (deraf namnet). Hela örten är skarp
och var förr officinel under namnet herba cauda
murinae.
O. T. S.

Myotomi (af Grek. mys, muskel, och tome, skärning),
med., kirurgisk operation, som består deri att man
genomskär en muskel, hvilken genom en blifvande
sammandragning och åtföljande förkortning skulle
medföra en skef ställning af den del, hvarpå den
verkar. Vanligen tillgår operationen så, att vid
muskelns ena sida ett helt litet instick göres med
en smal och spetsig knif. Sedermera införes en annan
knif med trubbig spets öfver eller under muskeln,
som derefter i hela sin bredd delas (subkutan
myotomi
). Oftare är det en muskels sena, som väljes
härtill; såret blir härigenom mindre och operationen
lättare att utföra, emedan senan är fastare, mindre
voluminös och mera skild från omgifvande delar. Oftast
företages operationen på hälsenan (tendo Achillis)
för klumpfot, vidare på andra senor, som tillhöra
foten, på den långa skefva halssenan för felaktig
ställning af hufvudet, på knäsenorna vid hopdragning
af knät och öfver hufvud på alla senor eller muskler,
som motsätta sig ett uträtande af en sammandragen
extremitet. Man har för några decennier sedan
utsträckt denna operation till ryggmusklerna för
ryggradssnedhet, till tungans muskler för stamning
m. m., men sådant är nu med allt skäl öfvergifvet. De
båda afskurna ändarna skilja sig åt, man ger delen den
ställning man vill, och läkning inträder snart medelst
en mellansubstans. Muskeln förblifver förlängd.
Rsr.

Myoxus. Se Hasselmössen.

Myr, lågland och flack mark, vissa årstider vanligen
alldeles öfvertäckt af vatten, i allmänhet glest
beväxt med starrväxter, rörvass och andra växter
eller med buskar af furu, björk m. fl. trädslag. Till
skilnad från mossar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:29:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfak/0308.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free