- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
609-610

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Myrberg ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Myriameter, 10,000 meter (= en svensk nymil). –
Myriare [miriar], franskt ytmått = 10,000 ar l. 1
qvadratkilometer.

Myriapoda, tusenfotingar (mångfotingar), zool.,
äro långsträckta leddjur med jämnbred, platt-tryckt
eller cylindrisk kroppsform och hufvudet afdeladt från
den öfriga kroppen, som består af många, tämligen
likformiga segment. Tusenfotingarna hafva 1 par
antenner, 3 par käkar och mångtaliga fotpar. De lefva
på land och andas med trakéer. Dessa djur närma sig å
ena sidan genom kroppsformen till maskarna (Annulata),
men visa äfven en viss likhet med somliga arter af
gråsuggefamiljen (t. ex. Armadillo). De indelas
vanligen i 2 hufvudordningar: 1. Chilognatha,
som merendels hafva cylindrisk eller halfcylindrisk
form, öfre och undre maxillerna sammansmälta samt
2 benpar å de mellersta och bakre kroppsringarna;
2. Chilopoda, som hafva mera sammantryckt eller
kullrigt tillplattad kropp, med långa, mångledade
antenner, starka gripkäkar och blott ett par ben under
hvarje kroppsring. Myriapoderna lefva hälst å något
fuktiga ställen och i mörker, såsom under stenar,
bark o. d., i mörka källare o. s. v. Chilognatherna
lefva af vegetabilisk näring. De rulla sig ringformigt
samman, då de oroas. Chilopoderna lefva af rof,
som de döda genom bett med käkfötterna, hvilka stå
i förening med en giftkörtel. Åtskilliga tropiska
arter kunna vara farliga äfven för menniskan. O. T. S.

Myrica L., bot., ett slägte af lägre buskar, hvilka
föras till en egen nat. fam., Myriceae Rich.;
denna igenkännes deraf att dithörande växter äro
tvåbyggare (kl. Dioecia L.), sällan sambyggare, och
hafva hängena af båda slagen nästan cylindriska och
korta, med tegellagda, enblommiga fjäll. Frukten är
en falsk, enrummig, enfröig stenfrukt, omsluten af
de efter blomningen uppsvällda, köttiga kalkfjällen i
honblomman. Den i Sveriges kärr och vid sjöstränder
förekommande M. Gale L. är en låg buske, blommande
på bar qvist, med spiralställda, fasta blad, som äro
kortskaftade, vigglikt lansettlika, försedda med udd
och vid spetsen lätt, men hvasst sågade, hårbräddade
och under glest småludna. Hanhängena äro mycket större
än honhängena under blomningen. De förra äro ljusgula,
men i spetsen rödbruna; de senare hafva brunröda
hängefjäll och gröna, köttiga små kalkfjäll. Frukterna
äro gulaktiga, sitta i kottelika samlingar och
äro, likasom bladen, hartsprickiga. Derigenom får
hela växten en stark, aromatisk lukt, hvilket
föranledt, att den fordom användts i medicinen
(herba myrti brabantici) mot hudsjukdomar. Buskens
svenska namn är pors, äfven »skogshumle», emedan
densamma förr varit använd i st. f. humle vid
ölbrygd. Ölet blef derigenom mera rusgifvande
(narkotiskt) och förorsakade hufvudvärk. Många
arter hafva användning i andra verldsdelar dels
genom sina välsmakande frukter, dels genom det
vegetabiliska vax, »myrtenvax», som å dem afsöndras
och tillgodogöres för medicinskt och tekniskt ändamål.
O. T. S.

Myricaria Desv., bot., farmak., ett litet slägte af
buskar, hörande till nat. fam. Tamariscineae
S:t Hil., kl. Pentandria (Decandria) L. Den i
Norrland vid elfstränder och å öar i de större
vattendragen förekommande arten M. germanica är en
glatt, meterhög buske med barrlika blad och rödaktiga
blommor i axlika, rikblommiga klasar. Kronbladen
äro 5, ståndarna 10, monadelfiska, hvarannan
längre. Frukten är en tresidig, uppåt afsmalnande
liten kapsel. Barken har en angenämt aromatisk lukt
och sammandragande smak samt har under namnet cortex
tamarisci
förr användts mot underlifslidanden, utslag,
blodhosta m. m. Grenspetsarna hafva begagnats såsom
humlesurrogat i Norge. O. T. S.

Myr-igel (T. ameisenigel), myrigelkott
l. myrpiggsvin. Se Echidna.

Myrikacéer, Myriceae. Se Myrica.

Myringitis, med., inflammation i örats trumhinna
(myrinx, miringa).

Myringoplastik (af Med, Lat. miringa, myrinx,
trumhinna, och Grek. plassein, bilda), med., konsten
att bilda nya örontrumhinnor. Man ha förut sökt
att ersätta en felande trumhinna i örat eller en
defekt af densamma genom små skifvor af kautsjuk
eller bållar af bomull. Men då dessa medfört samma
olägenhet som hvarje annan främmande kropp i örat,
nämligen att förorsaka en större eller mindre retning,
har man på sista tiden sökt genom myringoplastiken
öfverföra lefvande hud från armen l. dyl. på den
defekta trumhinnans plats och få den nya trumhinnan
att der växa fast, alldeles som man bildar nya
läppar och näsor genom s. k. transplantation af
hud. Prof. E. Berthold i Königsberg har såsom det
tjenligaste ämnet för bildandet af sådana trumhinnor
föreslagit den mjuka hinna, som omgifver hönsägget
innanför skalet, och anser sig i flere fall hafva
lyckats få en sådan hinna att växa fast i örat, hvarom
dock ännu berättigade tvifvel torde kunna hysas.
F. B.

Myristica, muskotträd, bot., farmak., är ett slägte af
tropiska träd med spiralställda, skaftade, stipellösa,
opunkterade, helbräddade, läderartade blad. Blommorna
sitta i klasar eller qvastlika vippor eller ock
ensamma, utgående ofvan bladvinkeln; de äro helt små
och skildkönade (kl. Monoecia L.). Hanblommorna hafva
3-flikig kalk och 9–18 monadelfiska ståndare. Frukten
liknar en klotrund eller något äggformig stenfrukt
(»kapselartadt bär»), hvars gula fruktkött är fast
och slutligen torkande. Det öppnar sig med 2 valvler,
hvilka omfatta en nötlik kärna, omgifven af ett
grenigt, högrödt, köttigt fröhylle. Slägtet
är centrum för en egen familj, Myristiceae
R. Br. (utbruten från Laurineae Vent.), som utgöres
af några få tropiska slägten af starkt aromatiska träd
eller buskar, ofta med en röd mjölksaft. Det egentliga
muskotträdet, M. fragrans Houtt. (M. officinalis
L.), ett vackert, 15–20 m. högt, ständigt grönskande
träd med mörkgröna, glänsande blad, växer vildt å
flere af de östliga öarna i Ostindiska arkipelagen
(Molukkerna l. »Kryddöarna») och å vestligaste delen
af Nya Guinea samt är planteradt flerestädes i andra
delar af Ostindien likasom äfven i Brasilien och
Vestindien, men odlingen vill icke

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfak/0311.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free