- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
617-618

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Myrospermum ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

antennerna och kroppsrörelser för öfrigt uttrycka de
sinnesrörelser, och i glad stämning anställa de lekar
och nästan sportmässiga förlustelser. Arbete är dock
deras förnämsta uppgift, och många myror arbeta
lika flitigt om natten som om dagen. Åtskilliga
myror, hvilka bygga jordtufvor, arbeta ifrigast
efter regn, då deras byggnadsmaterial är bäst
handterligt. Myrorna ega förmåga att igenkänna sitt
eget samhälles medlemmar från alla andra, äfven om
dessa äro af samma art. Hvarpå denna förmåga grundar
sig är icke utredt. Främlingar, äfven af samma art,
betraktas som fiender, hvilka ursinnigt angripas,
om de komma in i orätt bo. Det är välbekant, att
arbetarna med största ömhet och sjelfuppoffring vårda
och skydda samhällets larver och puppor, hvilka vid
minsta fara skyndsamt undanskaffas till boets inre
och försvaras af arbetarna med lif och blod. Såväl
ägg som larver och puppor hållas genom slickning och
putsning rena från dam, och larverna matas omedelbart
ur arbetarnas mun med den näring, som de sistnämnde
uppstöta ur kräfvan. Flere mera rörliga larver kunna
dock sjelfva suga föda ur nyss dödade mjuka insekter,
ofta äfven ur andra myrlarver, hvilka tillföras dem
af arbetarna. Puppornas kokonger (der sådana finnas)
öppnas af arbetarna, och pupphuden afdrages genom
förenade ansträngningar af flere arbetare och den
unga, i verlden inträdande myran sjelf. Denna njuter
derefter den noggrannaste omvårdnad, i det benen
uträtas, honors och hannars vingar slätas och glättas,
samt hela kroppen renas genom grundlig slickning. –
Det gifves myror, hvilka bilda bäddar af blad, som
genom en jäsningsprocess utveckla värme, alldeles
såsom »ströbäddar» under drifbänkar. Derigenom
gynnas utvecklingen af små svampar, som myrorna
använda. Myrorna äro sålunda svampodlare. Men det
gifves äfven myror, som äro åkerbrukare, i det de
kring sina bon utså vissa gräsfrön eller åtminstone
endast tillåta vissa, kring boet växande gräsarter
stå qvar, emedan myrorna insamla fröna af dessa
gräs. Man antager, att myrorna möjligen förstå att
»mälta» sådana frön för att ur dem tillgodogöra
sig deras genom mältningen af stärkelsen bildade
sockerhalt. De förstå således bryggerihandteringens
grundprocess. Men de idka äfven boskapsskötsel, i det
de till sina bon hemföra hela hjordar af bladlöss,
som hos dem åtnjuta vård och i gengäld aflemna, under
bestrykning med myrornas antenner, en sockersöt,
af myrorna högt värderad saft. Vissa myrarter gå så
långt i vården af sina »boskapshjordar», bladlössen,
att de bygga »ladugårdar» åt dem genom att å den
växt, der bladlössen uppehålla sig, öfver »hjorden»
bygga af lera eller jord en hvalflik betäckning till
»mjölkkornas» skydd. Utom bladlöss träffas i myrornas
bon flere andra slags smådjur, de flesta hörande till
insekterna (bland dem synnerligast skalbaggar). Många
af dessa synas vara endast tillfälliga gäster, som
icke stå i något förhållande till myrorna, andra
åter äro s. k. myrmekofiler (»myrvänner») och väl i
de flesta fall att anse såsom ett slags parasiter,
hvilka utan att vålla olägenheter för vårdarena finna
sitt uppehälle i myrornas bon och der möjligen till
återtjenst verka såsom renhållningshjon. En liten
egendomlig skalbagge, Claviger foveolatus, är hos
vissa myror (arter af slägtet Lasius) hållen som ett
husdjur, och hans tillvaro är helt och hållet bunden
vid myrornas. Det synes antagligt, att han å sin
ryggsida, som af myrorna ständigt slickas, afsöndrar
något för myrorna behagligt ämne. Många andra
insekter, äfven vissa fjärilslarver, vårdas af myrorna
af liknande anledning. Rörande arbetsfördelningen
inom enkla (af blott en art bildade) myrsamhällen
finnes en mängd intressanta iakttagelser. – Den
låga temperaturen under vintern i kallare klimat gör
myrorna tröga och stela, och de tillbringa i regeln
sin vinter i de underjordiska gångar och kamrar,
hvilka äro gräfda under stacken eller under dennes
omkrets, för att om våren vakna till nytt lif och
ny verksamhet, när den återvändande solvärmen höjt
luftens och myrboets temperatur. Myrornas ålder
blir i allmänhet högre än de allra flesta andra
insekters. Man har hos vissa myror konstaterat en
lifslängd af 7–8, ja ända till 12 år. – Myrorna lefva
i olika samhällsförhållanden, hvilka man betecknat
med benämningarna enkla samhällen, der hannar,
honor och arbetare alla tillhöra en och samma art,
dubbla samhällen, bildade af 2 arter, hvardera med
sina 3 olika slags individer, i det en mindre och
svagare art har tillåtits att bygga sitt hem inom
den andras bo, der den svagare bebor särskilda rum
(de stå icke i något förhållande till hvarandra, utan
äro 2 särskilda, men tillsammans boende samhällen),
och blandade samhällen, bildade af 2 eller flere
arter, bland hvilka endast en, den herskande arten
(med ett par undantag), eger alla de olika slagen
af individer, hvaremot den andra eller de öfriga
arterna endast förete individer af arbetaretypen,
hvilka äro den herskande artens »slafvar» och
hvilka oftast tillhöra arterna Formica fusca och
F. rufibarbis i de svenska myrsamhällena. Man har
från Amerika berättat, att en myrart, F. sanguinea,
gräfver grafvar å en särskild plats åt sina döda,
och att individer af den herskande arten begrafvas i
ordentliga rader, under det slafvarnas lik kastas utan
vidare ordning i en grop. Denna iakttagelse är dock
icke bekräftad af nyare forskare. Adlerz »fruktar,
att under våra nordliga breddgrader F. sanguinea
ännu ej ernått en så hög grad af civilisation», och
tillägger, »att jämlikhetsprincipen tycks här hafva
gjort större framsteg än i Amerika, ity att det här
ej anses stridande mot etiketten, att hannarnas och
slafvarnas lik ligga blandade om hvarandra». O. T. S.

Myrospermum. Se Perubalsam.

Myroxylon. Se Perubalsam.

Myrpiggsvinen. Se Echidna.

Myrrha, Gummiresina myrrha, med., farmak. är
den i luften stelnade balsamen (»mekkabalsam»),
som frivilligt utrinner ur stammar och möjligen
gröfre grenar af Balsamodendron Rhrenbergianum Bg
och B. opobalsamum Kth, hvilka träd växa i sydliga
(»lyckliga») Arabien samt å Somalikusten i mellersta
östra Afrika. Den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfak/0315.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free