- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
677-678

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Målarekonsten utför sina bilder i en eller flere färger på en jämn yta och germ dem å denna ett sken af kroppslighet - Målaremusslor. Se Flodmussle-slägtet - Målare- och bildhuggareakademien. Se Akademien för de fria konsterna - Målbrott (mutation) kallas den med puberteten inträdande förändringen i menniskorösten - Målilla med Gårdveda (som bilda hvar sin kommun), kyrkosocken i Kalmar län - Målla, socken i Elfsborgs län. Se Molla - Målla (molla, mell), bot., den allmänna benämningen på arterna inom nat. fam. Chenopodiaceæ Dum. - Målsegande, jur., den person, mot hvilken ett brott är begånget, eller som deraf lidit skada

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

betraktades af den heliga koran med misstänksamma
blickar, men äldre författare tala dock om både
målningar och statyer. Figurframställningar
ingå, ehuru sparsamt, i dekorationen af det
spansk-moriska slottet Alhambra. För öfrigt tillhöra
de manuskriptmåleriets område eller förekomma å
vaser och liknande föremål. Dekorationsmåleriet
med geometriska och stiliserade blomstermönster
(»arabesker») är deremot rikt utbildadt.

2) Persien. Större betydelse som bildkonst
har det persiska måleriet. Med en för orienten
ovanlig smidighet har det mottagit intryck från
olika håll, från Bysans och det öfriga
vesterlandet ända fram på 1700-talet. Å andra
sidan har det i sin ordning i och genom de stora folk-
och religionskrigen utbredt sina konsttraditioner
äfven till andra asiatiska land, till Arabien,
Indien, Kina. Äfven der utgör miniaturmålningen
såsom manuskriptprydnad det hufvudsakliga
området för figurframställningarna. Men jämväl
oljemålningar förekomma, ehuru från en senare
tid, och särskildt berömda äro de persiska
målningarna på papier-maché, bearbetadt för
åtskilliga konstindustriella ändamål, skrifdon,
bokpermar o. dyl. Många konstnärsnamn äro kända.
De goda persiska målningarna (bataljmålningar,
genrebilder, jagter, porträtt, landskap, blommor)
utmärka sig genom ett vaket natursinne, lifliga,
harmoniska färger och ett sirligt vårdadt utförande.
Persien har derjämte att uppvisa ornamentala
målningar i vanligen symmetriska blad- och
blomstermönster af stor skönhet.

3) Indiens målarekonst sysselsätter sig med ämnen
från religionens, sagans och verklighetens områden.
Väggmålningar äro sällsynta; miniaturmålningar
förekomma deremot i stor myckenhet och förråda
inflytelser af den persiska konsten.

4) Om den kinesiska målarekonstens utveckling
äro upplysningarna mycket sparsamma. Persiska
och arabiska författare från medeltiden omtala
dess alster i högt berömmande ordalag. Kända i
Europa äro målningar på fint s. k. rispapper, på
porslin och lackerade föremål, framställande drag
ur de gamla sagorna, figurscener ur verkligheten,
landskap, blommor, husgeråd m. m.
Illustrationsväsendet i träsnitt med och utan färg är likaledes
högt utbildadt. Framställningen är dekorativ, men
konventionel, stelnad i vissa en gång för alla
fastslagna former. Allt tyder emellertid på
urgamla konsttraditioner.

5) Japan är af alla asiatiska land det, hvars
konstutveckling är bäst känd. Dennas historia
kan följas tillbaka åtminstone till 800-talet,
och man finner, huru konstens utöfning fördelats
på många olika skolor eller familjer
af skiftande hållning, än mera konventionel,
idealiserande (t. ex. Tosa-skolan), än mera
naturalistisk, verklighetshärmande (Kano-skolan).
Många framstående konstnärer äro kända och
namngifna. Hokusai, som dog 1849, har vunnit
stor ryktbarhet. Konstkännareskapet är likaledes
i Japan högt utveckladt. – Den japanska konsten
utför sina målningar på s. k.
»kakémonoer», aflångt fyrkantiga rullar, afsedda att
upphängas på väggarna med smalsidan uppåt, eller
på »makimonoer», ej synnerligen höga rullar af
ända till 20 alnars längd. Lyckligast är denna
konst i återgifvandet af naturens intima detaljer:
de blommande körsbärsträden, det vajande gräset,
de bredbladiga vattenväxterna, blomsters och
örters gratiösa former samt hela den verld af
smådjur, foglar, kräldjur, fiskar, insekter, som
rör sig omkring och ibland dem. Äfven landskapets
linier och stämningar återgifvas ofta med stor
skicklighet. Deremot slår den japanska konsten
vid framställningen af menniskogestalten ofta
afsigtligt öfver i det karrikaturmässiga. Hela
denna konstriktning, som först i våra dagar blifvit
noggrannare känd i Europa och der utöfvat en på
många håll ganska märkbar inverkan, hvilar å ena
sidan på en skarp naturiakttagelse, å den andra
på fasta tekniska traditioner. Målningarna torde
ej ofta utföras direkt efter naturen, utan ur
minnet; men detta synes ega en förvånande skärpa,
och bestämda regler äro uppställda för teckningen af
nästan hvarje i naturen förekommande figur, alldeles
som för bildandet af skrifttecknen. Äfven träsnittet
med och utan färg intager i den japanska konsten ett
vigtigt rum. (Efter Alwin Schultz, Springer, Bayet,
Estlander m. fl.) Upk.

Målaremusslor. Se Flodmussle-slägtet.

Målare- och bildhuggareakademien. Se Akademien för
de fria konsterna
.

Målbrott (mutation) kallas den med puberteten
inträdande förändringen i menniskorösten,
hvarigenom denna, till följd af stämbandens och
struphufvudets utveckling, hos gossar vid 14–18
år blir djupare och manligare, hos flickor vid
12–16 år fastare och klangfullare. Att sjunga
under målbrottet (som kan räcka ett helt år)
bör hälst alldeles undvikas. Hos kastrater
inträder intet målbrott (jfr Kastrat-sångare).
A. L.

Målilla med Gårdveda (som bilda hvar sin kommun),
kyrkosocken i Kalmar län, Aspelands härad. Areal
28,963 har. 3,158 innev. (1885). M. utgör ett
konsistorielt pastorat af 3:dje kl., Linköpings stift,
Aspelands kontrakt.

Målla, socken i Elfsborgs län. Se Molla.

Målla (molla, mell), bot., den allmänna benämningen på
arterna inom nat. fam. Chenopodiaceae Dum. I första
rummet användes detta namn på slägtet Chenopodium (se
d. o.), men äfven slägtet Atriplex Tourn. betecknas
med detsamma. Så bär A. patula L. namnet
»svinmell» (»svinmålla»); A. hortensis L. heter
»trädgårdsmålla», o. s. v. Den sistnämnda arten
odlas ibland, kanske mera förr än nu, emedan de stora,
vinkliga, ofta brunröda bladen kunna begagnas såsom
spenat. O. T. S.

Målsegande, jur., den person, mot hvilken ett brott
är begånget, eller som deraf lidit skada. Den rätt
till skadeersättning, som tillkommer målseganden, kan
han göra gällande i samband med åtalet af brottet,
äfven när åtalet utföres af allmän åklagare. Sjelf
eger han i allmänhet rätt att åtala brottet utan
biträde af åklagare. I vissa fall är åtalsrätten förbehållen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:29:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfak/0345.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free