- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
697-698

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mädler, Johann Heinrich von - Mädlösa. Se Mellösa - Mähly ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

af en svår ögonsjukdom tillbaka till privatlifvet. Han
dog 1874 i Hannover. – M:s vigtigaste skrifter äro
Populäre astronomie (1841; 7:de uppl. 1879) samt
Geschichte der himmelskunde von der ältesten bis
auf die neueste zeit
(1812–73). Dessutom må nämnas
hans Die centralsonne (1846), hvaruti han trott
sig kunna uppvisa, att vårt stjernsystems tyngd-
och medelpunkt skulle betinna sig vid Alkyone, den
starkaste af Plejadernas stjernor. Denna hans åsigt,
som varit mycket spridd och omtyckt bland astronomiens
publikum, var förhastad och är numera af den
vetenskapliga kritiken utdömd. K. B.

Mädlösa. Se Mellösa.

Mähly, Jakob Achilles, schweizisk författare, f. i
Basel 1828, sedan 1863 professor i klassisk filologi
vid dervarande universitet, har på basel-dialekt
skrifvit diktsamlingen Rhigmurmel (1856; 2:dra
uppl. 1862), som innehåller goda genrebilder ur
borgarelifvet, och på högtyska flere lyriska
samlingar, episka dikter (bl. a. Das erdbeben
zu Basel,
1856), ett par dramer och åtskilliga
vetenskapliga arbeten (Wesen und geschichte des
lustspiels,
1862; Geschichte der antiken litteratur,
1880, m. fl.).

Mähren (Tsjech. Morava), ett till cisleithanska
delen af österrikisk-ungerska monarkien hörande
»kronland», med titel markgrefskap, begränsas
i n. af preussiska och österrikiska Schlesien, i
ö. af Ungern, i s. af Nedre Österrike och i v. af
Böhmen. Areal 22,224 qvkm. Af Sudeterna skiljes
M. från Schlesien, af det böhmisk-mähriska höglandet
från Böhmen, af Karpaterna från Ungern. Utgreningar
af dessa berg genomskära hela landet, som blott i
s. har några större slätter. Hufvudfloden är March,
efter hvars tsjech. form, Morava, landet fått sitt
namn. Den i M. upprinnande Oder tillhör landet endast
en kort sträcka. Större sjöar finnas icke, men väl
många dammar. Klimatet är jämförelsevis mildt. De
högre bergstrakterna äro föga fruktbara; deremot
finnas i det inre landet många bördiga trakter, och
särskildt är jorden i det s. k. Hanna (se Hanna 2)
och i södra delen mycket gifvande. Jordbruket är högt
utveckladt. Endast 3 proc. af arealen äro improduktiv
mark. Af det öfriga äro 57 proc. åkerjord (ett större
procenttal än i något annat österrikiskt land), 13
proc. ängar och betesmarker, 28 proc. skog samt 2
proc. träd- och vingårdar. De vigtigaste produkterna
äro spanmål, hvaraf en betydlig mängd utföres,
potates, skidfrukter, köksväxter, hvitbetor, lin och
hampa samt vin (i södra delen). I ladugårdsskötseln
intager fårafveln främsta platsen. Bi- och
fjäderfäskötsel drifves starkt. Bergsbruket
lemnar jern, sten- och brunkol samt grafit. 1881
producerades omkr. 11,400 ton jernmalm, 100,000
ton brunkol, 800,000 ton stenkol samt 3,400 ton
grafit. I industrielt hänseende intager landet en
af de första platserna inom monarkien. Främst står
den verldsberömda ylleindustrien, som drifves på
många orter, men i synnerhet i Brünn, hvars väfverier
förse nästan hela Österrike med sina produkter och
dessutom exportera ej obetydligt till Orienten och
Amerika. Vigtiga industrigrenar äro derjämte linne-
och bomullsfabrikationen, råsockerfabrikationen samt bränvins-,
läder- och jerntillverkningen, hvilka alla arbeta
för export. – Till följd af den högt utvecklade
industrien är ock handeln mycket liflig samt främjas
genom goda landsvägar och jernvägar (1883: 1,022
km.). – Befolkningen uppgick 1880 till 2,153,407
pers. (97 pers. pr qvkm.), deraf nära 28 proc. tyskar
och 70 proc. slaver, mest tsjecher, hvilka i olika
delar hafva olika namn, såsom horaker i de vestra
bergstrakterna, hannaker i Hanna, valaker i östra
delen o. s. v. Öfver 95 proc. tillhöra rom.-katolska
kyrkan och lyda under 1 ärkebiskop i Olmütz och 1
biskop i Brünn. Protestanterna (22,506 lutheraner och
35,159 reformerta) hafva 2 superintendenter. Judarnas
antal utgjorde 44,175 pers. Folkundervisningen är
väl tillgodosedd. 1882 funnos 2,038 folkskolor,
43 borgareskolor, 1 teknisk högskola (i Brünn),
2 teologiska läroanstalter, 20 gymnasier och
realgymnasier, 15 realskolor samt 4 lärare- och 3
lärarinneseminarier.

Författningen grundar sig på »landesordnung» af
d. 26 Febr. 1861. Landets enskilda angelägenheter
afgöras af en landtdag, bestående af ärkebiskopen och
biskopen, 30 representanter för de stora godsegarna,
31 för städerna och industriorterna, 6 för de båda
handels- och industrikamrarna i Brünn och Olmütz
samt 31 för landskommunerna. Mandatstiden utgör 6
år. Valet sker direkt, utom för landskommunerna. Till
deputeradekammaren i cisleithanska riksrådet
sänder landtdagen 36 medlemmar. I spetsen
för civilförvaltningen står ståthållareämbetet
(»statthalterei») i Brünn. I administrativt hänseende
är landet indeladt i 36 »bezirke» (områden) under
en »bezirkshauptmann». Rättskipningen utöfvas i
första instans af 6 domstolar; i andra instans dömer
»das oberlandesgericht» i Brünn, i tredje instans
högsta domstolen i Wien. I militäriskt hänseende
lyder M. jämte Schlesien under generalkommandot
i Brünn. Landets vapen utgöres af en guld- och
silfverrutig krönt örn i blått fält.

M. beboddes i forntiden af bojer, qvader och
markomanner, besattes senare af rugier, heruler och
langobarder samt befolkades slutligen af slaver,
hvilka efter floden Morava kallade sig moraver. Vid
avariska rikets förfall utbredde sig dessa slaver
öfver ett större område och grundade ett konungarike,
som under namnet Stor-Mähren hade en vida större
utsträckning än det nuv. M. Mot slutet af 8:de
årh. hjelpte de Karl den store att göra slut på
det avariska riket och erhöllo en del af detta,
motsvarande, norra Ungern, som län af Karl den store,
hvars öfverhöghet de erkände äfven för sina öfriga
besittningar. Efter Karl den stores död begagnade
de sig af hans efterträdares svaghet att utvidga
sitt område och göra anspråk på oberoende, och deras
konung Rastislav (846–870) ingick t. o. m. förbund
med bulgarerna och östromerske kejsaren. Förnämsta
resultatet af förbundet med den senare var mährernas
omvändelse till kristendomen genom de grekiske
munkarna Cyrillus oeh Methodius. Rastislav föll
slutligen i händerna på Ludvig den tyske, som lät
blända honom och insätta honom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfak/0355.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free