- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
699-700

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mähly ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i kloster. Hans brorson och efterträdare, Svatopluk
(870–894), utvidgade Stor-Mähren i v. till Oder,
i ö. till Gran; men bildandet af ett stort slaviskt
rike, som syntes vara nära att förverkligas, hindrades
genom magyarernas infall, och M. inskränktes
till sitt nuv. omfång. Omkr. ett årh. tillhörde
det. än Ungern, än Polen, än Böhmen, tills det
1029 slutligen fast förenades med Böhmen. 1197 blef
landet ett särskildt markgrefskap såsom län under
Böhmen. Det delade derefter detta lands öden och
gafs vanligen som apanage åt yngre medlemmar af
Böhmens konungafamilj. Markgrefven Jodocus (Jobst)
valdes 1410 till tysk konung, men han dog några
månader efter valet. Efter Ludvig II:s död (1526)
tillföll M. huset Habsburg i Österrike. Sedan Fredrik
II i Preussen på 1740-talet eröfradt större delen af
Schlesien, förenades den återstående österrikiska
delen af detta hertigdöme med M. till en provins,
men skildes 1849 åter derifrån och förklarades som
omedelbart »kronland» i monarkien.

Mährisch-Neustadt [nöj-], stad i Mähren, vid Marchs
biflod Oskawa och jernvägen till Olmütz. 5,000
innev. (1880). Realgymnasium. Sockerfabriker och
textilindustri.

Mähriska bröder. Se Böhmiska bröder.

Mäklare (T. mäkler, Fr. courtier, Eng. broker)
äro personer, som hafva till yrke att förmedla
affärer. – Ehuru dylik verksamhet är i Sverige,
liksom i de flesta andra land, fri, har man dock
inom lifligare handelsorter haft behof af personer,
till hvilka köpare eller säljare kunna utan
direkt personlig kännedom anförtro sitt uppdrag,
och hvilkas uppgift om aftalet kan i händelse
af tvist tilläggas beviskraft. Detta har medfört
införande af offentliga mäklare. Sådana finnas hos
oss endast i städer och antagas af Handels- och
sjöfartsnämnden, hvarefter förordnande utfärdas af
magistraten. – Mäklare är i allmänhet förbjuden att
för egen räkning idka handel med vexlar, varor eller
annat. Den af honom öfver afslutade aftal upprättade
skriftliga handling (slutsedel), liksom den bok han
under viss offentlig kontroll skall föra, eger laga
vitsord. Om hans befattning med kursnotering se Kurs
2. De närmare bestämmelserna för hans verksamhet
träffas i Mäklareordningen af d. 25 Okt. 1872 samt i
k. kung. d. 23 Dec. 1880. – Se vidare Skeppsmäklare.
A. Th. S.

Mäklin, Fredrik Vilhelm, finsk naturforskare, född
d. 26 Maj 1821, student i Helsingfors 1839, filos.
kandidat 1849 och licentiat 1854, docent i zoologi
1855, e. o. professor i zoologi och intendent
för entomologiska samlingarna 1859, utnämndes
1867 till professor i zoologi vid Helsingfors
universitet. Död d. 8 Jan. 1883. Redan tidigt
väcktes M:s håg för entomologien, och med hänsyn
till sin författareverksamhet på detta område
kan han bäst karakteriseras såsom en lärjunge af
grefve Mannerheim. De flesta af hans arbeten äro
rent deskriptiva, men såsom sådana hafva många
af dem vunnit berättigadt erkännande, särskildt
hans afhandlingar öfver åtskilliga heteromera
skalbaggsslägten: Acropteron, Statira, Helops,
Praogena
(1862), Mordellider, Cantharider,
Cistelider
och Statira-arter (1875) m. fl., införda
i Finska Vetenskaps-societetens »Acta». M:s mest
betydande arbete är hans dersarnmastädes 1867
publicerade Monographie der gattung Strongylium. Bland
hans tidigare afhandlingar väckte hans äfven på tyska
i Stettiner Entomologische zeitung återgifna Bidrag
till kännedom om insekternas geografiska utbredning i
norden
(1853) och Bidrag till kännedom om så kallade
vikarierande former bland Coleoptera i norden

(1855) en viss uppmärksamhet. Hans sista arbete
var en i svenska Vetenskapsakademiens handlingar
1881 offentliggjord redogörelse för Coleoptera,
insamlade under den nordenskiöldska expeditionen
1875.
Af mindre betydelse äro åtskilliga af honom
författade iktyologiska och ornitologiska uppsatser,
likasom hans för professuren utgifna afhandling
Vetenskapliga grunder för bestämmande af fogelarternas
ordningsföljd inom slägten och grupper
(1867), der
han råkat in på ett för honom påtagligen främmande
forskningsområde. Mot darwinismen uppträdde M. i ett
par afhandlingar, dervid hufvudsakligen stödjande
sig på skäl från djurgeografien. Genom samlingar och
undersökningar i östra Finland, Kuusamo lappmark och
på Åland lemnade han betydliga bidrag till kännedomen
om Finlands insektfauna. Hans egna samlingar
införlifvades med universitetsmuseet, om hvilket han
såsom föreståndare inlade ej obetydliga förtjenster.
O. M. R.

Mäktighet, geol., vinkelräta afståndet mellan de båda
parallella skiktytorna eller begränsningsytorna hos
ett berg- eller jordlager eller en hel serie sådana.
E. E.

Mälaren (af isländska författare kallad Lögrinn,
»sjön», hvilket namn af svenska öfversättare förvändts
till Lögaren), till arealen den tredje af Sveriges
insjöar, intager de djupare delarna af den vidsträckta
bassäng, på hvars sluttningar ligga norra delarna
af Södermanland och Nerike, nästan hela Vestmanland,
det sydligaste af Dalarna samt vestra Upland. Bottnen
i denna bassäng är ytterst ojämn. Otaliga klippor,
åsar och andra höjdbildningar uppfylla tredjedelen
af densamma, till följd hvaraf M. icke såsom Sveriges
öfriga större insjöar företer en enda sammanhängande
yta, utan genom större och mindre öar och holmar samt
från fastlandet utskjutande uddar och landtungor
fördelas i en mängd fjärdar, vikar och sund, så att
man t. o. m. velat anse M. utgöra icke en enda sjö,
utan en samling af särskilda sjöar. Detta motsäges
väl af det betydliga djupet och följaktligen den
stora vattenmassan i de flesta sunden emellan
fjärdarna, hvarigenom dessa visa sig vara ett
sammanhängande helt, men man kan dock i den stora
bassängen särskilja vissa smärre, hvilka med ringa,
men tydlig nivåskilnad trappstegsvis sänka sig
från vester mot öster. Den vestligaste af dessa
är fjärden Galten, hvilken mest bland alla liknar
en särskild insjö. Denna fjärd, som erhåller sitt
mesta vatten genom de ansenliga tillflödena Arbogaån,
Hedströmmen, Köpingsån och, genom fjärden Freden,
Kolbäcksån, har i medeltal en höjd af 74 cm. öfver
Östersjöns yta och afflyter med icke

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfak/0356.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free