- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
723-724

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Möbel ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Möklinta, socken i Vestmanlands län, Öfver-Tjurbo
härad. Areal 27,074 har. 2,812 innev. (1885). M. utgör
ett konsistorielt pastorat af 2:dra kl., Vesterås
stift, Sala kontrakt.

Mölj, sjöv., fördämning eller vågbrytare, innanför
hvilken fartyg kunna ligga skyddade.

Mölleberga, socken i Malmöhus län, Bara härad. Areal
503 har. 265 innev. (1885). Annex till Bara, Lunds
stift, Bara kontrakt.

Möller, Johann Georg Peter, universitetslärare,
literaturkritiker, född i Rostock d. 19 Sept. 1729,
blef 1755 filos. magister i Greifswald. 1758 begaf
han sig med anledning af krigsoroligheterna i Pommern
till Sverige jämte ett par unga bröder Schwerin,
hvilkas studier han ledde. 1764 återvände han till
Pommern samt var sedan 1765 professor i historia och
vältalighet vid Greifswalds universitet. 1786–96 var
han derjämte samma universitets bibliotekarie. Han
utgaf till stort praktiskt gagn Teutsch-schwedisches
und schwedisch-teutsches wörterbuch
(3 delar, 1782–90;
ny uppl. 1801) samt bidrog väsentligen till en vidgad
kännedom i Tyskland af den svenska literaturen dels
genom att i tysk öfversättning utgifva åtskilliga
af dess alster, dels genom recenserande verksamhet i
den ansedda Greifswald-tidskriften »Neue critische
nachrichten», hvilken han öfvertog och från 1775
kallade »Neueste critische nachrichten». M. blef
1780 ledamot af Vetenskapsakademien och 1793 af
Vitt. hist. o. ant. akad. samt erhöll 1797 kammarråds
karakter. Död i Greifswald d. 9 Maj 1807.

Möller, Johan, biskop, född d. 5 Mars 1738 i Länna
socken i Södermanland, blef 1764 filos. magister i
Upsala, 1776 kyrkoherde i Vesterhaninge i Södertörn,
1793 teol. doktor och 1796 biskop i Visby, der
han dog d. 10 Dec. 1805. Bland hans efterlemnade
arbeten må nämnas Försök till en i naturlig ordning
inrättad lärobok i christendomskunskapen
(1769;
2:dra uppl. 1775), Försök till en mindre lärobok i
christendomskunskapen
(1780, många uppl.; äfven
öfvers. på finska), Försök till en större lärobok
i christendomskunskapen
(1781; många uppl.),
Utkast till predikningar öfver de vanliga sön-
och högtidsdags-evangelierna
(2 d. 1789–90; 2:dra
uppl. 1805) och Läsning i blandade religionsämnen
(1–7, 1801–05).

Möller, Jens, dansk teolog och historiker, född
i Karrebæk nära Naestved d. 19 Mars 1779, blef
teol. kandidat 1800 och adjunkt vid latinskolan i
Slagelse 1802. Hans afhandling Om den pragmatiske
histories rette väsen, brug og misbrug
(1806)
belönades med Videnskabernes selskabs guldmedalj,
och två år senare utnämndes författaren till
teol. professor. Död d. 25 Nov. 1833. M. var såsom
skriftställare mycket produktiv och mångsidig. En
stor del af hans afhandlingar inflöt i de af honom
redigerade tidskrifterna »Theologisk bibliothek»
och »Nyt theologisk bibliothek» (1811–32) samt
»Tidsskrift for kirke og theologi». Andra såväl
estetiska som vetenskapliga uppsatser sågo dagen i
»Dansk literaturtidende», hvars redaktör M. var sedan
1830. Bland hans historiska afhandlingar må nämnas
de i »Mnemosyne» (4 bd 1830–33) intagna, behandlande Kristian VI och
hans samtid, samt en mängd biografier, till en del
offentliggjorda i den af M. och L. Engelstoft utgifna
»Historisk kalender» (1814–17). M. tog verksamt
del i inrättandet af danska bibelsällskapet (1814)
och öfversatte 1828 Gamla testamentets poetiska
böcker. E. Ebg.

Möller, Jens Peter, dansk målare, född i Faaborg d. 5
Okt. 1783, fick sin utbildning vid konstakademien i
Köpenhamn under Abildgaards och Lorentzens ledning,
men föredrog, efter att hafva vunnit den mindre
silfvermedaljen, att egna sig åt landskapsmåleriet. År
1810 företog han med statsanslag en resa öfver Holland
till Paris, uppehöll sig derefter i Schweiz
1812–13 och blef efter sin hemkomst agré samt 1815 medlem
af akademien. Trots det konventionella i hans taflor
sakna de ingalunda intresse, och det vittnar om stor
friskhet i sinnet, att han ännu vid framskriden ålder
kunde studera sig in i den jylländska hednaturen och
återgifva den med större natursanning, än man träffar
i många af hans tidigare arbeten. M. sysselsatte sig
också med restaurering af taflor och var konservator
vid det kungl. tafvelgalleriet. Han dog d. 29
Sept. 1854. Ph. W.

Möller, Poul Martin, dansk skald och filosof,
född d. 21 Mars 1794 i Uldum nära Vejle, var son af
den såsom lyckad öfversättare af latinska klassiker
bekante biskopen i Laalands stift Rasmus M. (f. 1763,
d. 1842). Han blef teologie kandidat 1816, men
idkade derjämte estetiska studier och skref redan
1817 sin nordiska berättelse Eivind Skaldaspilder
samt flere mindre dikter. I de literära strider,
som då sysselsatte den danska allmänheten, deltog
M. ifrigt och ställde sig afgjordt på Öhlenschlägers
sida emot Baggesen. År 1819 for han som skeppsprest
till Kina och skref under denna resa sin vackra, af
hemlängtan och fosterlandskärlek uppfyllda Glæde
over Danmark.
Efter sin hemkomst, 1821, studerade
han filologi, blef adjunkt vid metropolitanskolan i
Köpenhamn och utgaf 1825 en förträfflig öfversättning
af Odysséens sex första sånger. Vid sidan deraf
deltog han ifrigt i studentlifvet, sådant det
blomstrade på 1820-talet, och skref för detsamma flere
präktiga sånger. M. fullföljde emellertid icke sina
språkstudier, utan vände sig i stället åt filosofien
samt utnämndes till lektor 1826 och professor 1828
vid universitetet i Kristiania, hvilken ställning
han 1831 utbytte mot en liknande i Köpenhamn. Från
denna tid föreligga hans afhandling Om muligheden af
beviser for sjælens udödelighed
(1837) samt utkast
till föreläsningar öfver grekiska filosofiens historia
och enskilda filosofiska discipliner, hvilka utmärka
sig lika mycket genom sjelfständighet i tanke som
genom klarhet i framställning, men tyvärr aldrig
blefvo afslutade. En förtidig död bortryckte M. d. 13
Mars 1838. – Ehuru föga produktiv, var M. likväl en af
de mest betydande och egendomliga företeelserna inom
den danska literaturen genom sin friska och djerfva
natur, sin blixtrande qvickhet och sin ypperliga
stil i förening med en utpräglad danskhet i känsla
och tanke, främmande för all svulst och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfak/0368.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free