- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
727-728

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Möller ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

var ledamot af Landtbruksakademien (1842;
hedersledamot 1877), Vetenskaps och vitterh. samh. i
Göteborg (1858) och Vetenskapsakad. (1866) samt
hedersledamot af Vitt. hist. o. ant. akad. (1874).
-rn.

Möller, Peter Ludvig, dansk skald och estetiker,
född i Aalborg d. 18 April 1814, sysselsatte sig
vid universitetet hufvudsakligen med studier i
vitterhet och var under en följd af år en lika flitig
som duglig literaturkritiker. År 1840 utgaf han ett
häfte Lyriske digte, 1846–47 en upplaga af Blichers
noveller och skaldestycken samt kalendern Gaea (2
årg.), till hvilken flere andra författare lemnade
bidrag. Ett urval af hans Kritiske studier utkom 1847,
Billeder og sange s. å. Derefter företog han med
offentligt understöd en utländsk resa och uppehöll
sig 1848–50 i Tyskland, der han i pressen lemnade
många upplysningar om de literära förhållandena i
Danmark, samt tog år 1851 sin bostad i Paris såsom
korrespondent åt danska tidningar. 1855 utgaf han
ett nytt dikthäfte, Lövfald, under psevdonymen Otto
Sommer
och 1858 en mycket intressant framställning
af Det nyere lystspil i Frankrig og Danmark. M. dog
d. 7 Dec. 1865 i Rouen. E. Ebg.

Möller, Erik Höyer, dansk prest och författare, född
i Skive d. 28 April 1818, deltog såsom fältpredikant
i de båda slesvigska krigen 1850 och 1864. Han
förlorade vid Slesvigs afträdande sitt 1861 erhållna
pastorat i Nordborg på Als och utnämndes 1866 till
kyrkoherde i Kjölstrup på Fyen. Sin erfarenhet
ur fältlifvet har M. nedlagt i Præsten i krigen
(1878) samt, under märket »En gammel feltprost»,
i några ypperliga lefnadsteckningar, hvilande
på personliga hågkomster samt genomträngda af
fromhet och fosterlandskärlek, nämligen Tre af mine
venner
(1878, 4:de uppl. 1885) och Ellen (1883).
E. Ebg.

Möller, Jeannette, född Holmlund, genremålarinna,
föddes i Stockholm d. 5 Jan. 1825 och var 1849
en bland de qvinliga elever, som då för första
gången fingo tillträde till konstakademiens
undervisning. För sin ytterligare utbildning företog
hon 1851 en studieresa till Paris, der Vautier blef
hennes lärare. Hemkommen i början af 1854, öppnade
hon en atelier, der hon gaf undervisning åt unga
fruntimmer. Tillika började hon måla genretaflor,
af hvilka ganska många då och framgent köptes af
Stockholms konstförening. Bland hennes målningar från
de närmast följande åren kunna nämnas En konstnärs
atelier
(utst. 1856), Drottning Kristina och Axel
Oxenstierna
(s. å.), Vestgötens besök (genre från
Rättvik, utst. 1858) och Före jagten (s. å.). År
1858 begaf hon sig till Düsseldorf, der hon 1860
ingick äktenskap med den norske landskapsmålaren
Niels Björnson Möller (f. 1827) och sedan mestadels
vistades, med undantag för några korta besök i
hemlandet. Hennes alstring under den följande tiden
var ganska stor och rönte en lycklig inverkan af den
vakna konstnärskrets, i hvilken hon alltjämt lefde. I
konstakademien, af hvilken hon blifvit agré 1861,
utställde hon 1863 Meditation och Sömmerska, insomnad
vid sitt arbete

samt 1866, vid den skandinaviska utställningen i
Stockholm, Drottning Kristina mottager ett budskap,
Trio
och Undervisning i teckning. Samtliga dessa
arbeten vittna om noggranna studier, lycklig
förmåga af sammansättning och ett ganska utveckladt
färgsinne. Fru M. afled i Düsseldorf d. 25 Mars
1872. Flere af hennes taflor finnas återgifna i
litografi. -rn.

Möller, Didrik Magnus Axel, astronom,
universitetslärare, född i Sjörup, Vestra Alstad,
Malmöhus län, d. 16 Febr. 1830, student i Lund 1846,
amanuens vid astronomiska observatoriet derst. 1851,
filos. doktor 1853, docent i praktisk astronomi
s. å., astron. adjunkt och observatör 1855, blef 1861
e. o. professor och 1863 ordin. prof. i astronomi vid
Lunds universitet. Han är ledamot af Fysiografiska
sällskapet i Lund (1859), Vetenskapsakademien
(1869), Vetenskapssocieteten i Upsala (1876)
och flere utländska lärda samfund samt har för
sina utförda arbeten erhållit Fernerska priset
och Wallmarkska belöningen af Vetensk. akad. och
Astron. societys guldmedalj (1881). M:s förnämsta
arbete är en omfattande beräkning af speciella
störingar för Fayes komet, utförd efter Enckes
störingsmetod och utgörande, vid sidan af de öfver
Enckes komet utförda undersökningarna, det största
och fullständigaste verk i sitt slag. Han har härvid
lyckats bringa iakttagelserna af denna komet,
äfven kallad Faye-Möllers komet, i fullständig
öfverensstämmelse med Newtons gravitationslag,
utan att, såsom fallet är vid Enckes komet,
behöfva taga sin tillflykt till antagandet af ett
rymden uppfyllande resisterande medium. Hans andra
hufvudarbete behandlar småplaneten Pandoras rörelse
och omfattar en efter Hansens metod utförd beräkning
af de absoluta störingarna för denna planet. Detta
var det första af en svensk utförda arbete enligt
Hansens nya metoder. M:s skrifter om dessa arbeten
finnas dels i Vetensk. akad:s publikationer, dels i
astronomiska tidskrifter, förnämligast »Astronomische
nachrichten», som för öfrigt innehåller en mängd
större eller mindre artiklar af honom. Slutligen
må omnämnas hans Planet- och komet-observationer
anställda på Lunds observatorium 1861–82
(i »Acta
Univ. lund.»). K. B.

Möller, Lars Otto, dansk prestman, född d. 20
Febr. 1831 i närheten af Viborg, blef 1858
teol. kandidat, 1860 hjelpprest hos fadern och 1870
hans efterträdare såsom kyrkoherde i Gylling, s. om
Aarhus. M. har gjort sig ett namn både som framstående
predikant och flitig författare. Hans Smaabidrag
til at vise den kirkelige anskuelses berettigelse

(1866) är ett lika klart som kraftigt försvar för
den grundtvigska åskådningen. Sedan utkommo Det
faldne menneskes gjenfödelse og förnyelse ved
daab og nadver
(1870), Det gjenoprejste menneskes
tjeneste i ordets forkyndelse og bekjendelse
(1877),
Den evangeliske historie (1879) och Jesu Christi liv,
död og opstandelse til verdens frelse
(1884). Vidare
må nämnas några samlingar af predikningar och
af folkliga föredrag samt småskrifter: Den danske
höjskole i Sorö
(1878), Nutidens fritænkeri (1880)
och Flertalsregimente (1881), den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:29:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfak/0370.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free