- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
731-732

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Möller ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och i Tyska riket 1876. I Sverige afgafs till 1887
års riksdag i Jan. en k. proposition med förslag
till förordning angående 5-årigt skydd för mönster
och modeller inom metallindustrien, hvilket förslag
är så affattadt, att det kan utsträckas äfven till
andra industrier.

Mönsterås (äldre namnformer äro bl. a. Mölstadha,
1378, och Mölstadhaas, 1416). 1. Socken i Kalmar
län. Stranda härad. Areal 16,783 har. 4,623
innev. (1885), af hvilka 1,146 tillhörde
köpingen. M. utgör ett regalt pastorat af 1:sta
kl., Kalmar stift, Stranda kontrakt. – 2. Köping,
belägen inom M. socken, men bildande egen kommun,
ligger vid inre änden af en vik af Östersjön, der
köpingen har sin lastageplats vid Nynäs. I M. finnas
1-klassig pedagogi, socknens kyrka, postkontor,
tull- och telegrafstation, sparbank (sedan 1856),
afdelningskontor af Kalmar enskilda bank, läkare
och apotek. Rörelsen är ganska liflig (M. hade 1884
20 handlande, 17 handtverkare samt 4 fartyg om 320
tons), och direkt ångbåtsförbindelse eger rum under
seglationstiden med länets kuststäder samt med
Norrköping och Stockholm. Hufvudsakligen exporteras
trävaror.

Mönstring kallas vanligen den periodvis återkommande
förrättning, genom hvilken en högre befälhafvare eller
arméns högsta myndigheter genom en särskildt förordnad
mönsterherre förvissa sig om att trupper, hästar,
materiel o. s. v. förefinnas i föreskrifvet antal och
tillstånd, eller genom hvilken manskap eller hästar
pröfvas huruvida de uppfylla de för krigstjensten
oundgängliga fordringarna, eller manskap eller hästar
förklaras icke längre användbara till krigstjenst. Af
det förra slagets mönstringar förekomma i svenska
armén generalmönstring och brödmönstring, af det
senare slaget approbations- och kassations-mönstring,
sjukhusmönstring
samt in- och afmönstring, då trupp
intages på eller afgår från fartyg eller öfvergår
från en förvaltningsmyndighet till en annan. Vid
hvarje mönstring användas för ändamålet upprättade
s. k. mönsterrullor. Se vidare Afmönstra, Beväring,
Gå för run
2, Inmönstra och Månadsmönstring.
C. O. N.

Mönter l. Mynter, Jörgen. Se Kock.

Mörarp, socken i Malmöhus län, Luggude härad. Areal
1,345 har. 811 innev. (1885). Annex till Kropp,
Lunds stift, Luggude kontrakt.

Mörbylånga. 1. Socken i Kalmar län, Algutsrums
härad. Areal 2,900 har. 1,009 innev. (1885),
af hvilka 263 tillhörde den inom socknen belägna
köpingen. Annex till Resmo, Kalmar stift, Ölands
Södra kontrakt. – 2. Köping, belägen på Ölands vestra
kust inom ofvannämnda socken. Köpingen, från hvilken
exporteras spanmål och kreatur, har ångbåtsförbindelse
såväl med Kalmar som med andra orter å dels ön,
dels fastlandet, post- och telegrafstation, läkare,
apotek (3 km. derifrån), snusfabrik, qvarn samt flere
handlande och handtverkare.

Mörch, Otto, dansk naturforskare, f. i Lund 1828,
var en af Europas lärdaste konkyliologer
och skref en mängd afhandlingar i både danska,
och främmande tidskrifter. Hans kataloger öfver
konkyliesamlingar, t. ex. Yoldis 1852–53, blefvo
af väsentlig betydelse för den vetenskapliga
nomenklaturen. Äfven utarbetade han en förteckning
öfver Danmarks och dess bilands blötdjur. M. innehade
aldrig något offentligt ämbete. Död 1878.
E. Ebg.

Mörck, Jakob, dekorationsmålare, f. 1748, var lärling
hos hofmålaren Bolander och blef 1775 hofmålare hos
enkedrottning Lovisa Ulrika samt 1776 anställd såsom
dekorationsmålare vid k. teatern. I målareämbetet
i Stockholm blef han mästare 1778, utan uppvisande
af prof, såsom »känd för en ganska habil man i
målarekonsten». År 1780 företog han tillsammans med
maskinisten vid k. teatern Schef en utländsk resa
för att studera teaterdekorationsväsendet, i hvilket
M. berömmes för ovanlig skicklighet. Sjuklighet
hämmade dock snart hans verksamhet. Han
afled i Stockholm d. 17 April 1787.
-rn.

Möre. 1. Härad i Kalmar län. Se Norra Möre och Södra
Möre
. – 2. Kontrakt i Kalmar stift. Se Norra Möre
och Södra Möre.

Möre, landskap i Norge, indelas i Nordmörer Romsdal
och Söndmöre. Se Romsdals amt.

Mörike, Eduard, tysk skald, f. 1804 i Ludwigsburg,
innehade presterlig anställning 1826–43
och undervisade 1851–66 vid en flickskola i
Stuttgart. Död derst. 1875. Han var yngste medlem
af den s. k. schwabiska skaldeskolan samt nära
vän till F. Th. Vischer, D. F. Strauss och Paul
Heyse. M:s förstlingsarbete var den värdefulla,
men tämligen fantastiska romanen Maler Nolten
(1832; omarb, uppl. 1877). I sina skaldestycken
(Gedichte, 1838, flere tillökta uppl.) framstår
han såsom en melodisk lyriker med äkta ingifvelse
och fint konstsinne, bäst hemmastadd inom visan,
idyllen, den skalkaktiga humorns och det sago-artades
område. Hans framställning bär ofta ett starkt antikt
tycke. Han utgaf vidare Idylle vom Bodensee (1846;
2:dra uppl. 1856) och den vackra novellen Mozart auf
der reise nach Prag
(1856) m. m. En samling af M:s
arbeten utgafs 1878, i 4 bd.

Mörk, Jakob Henrik, Sveriges förste romanförfattare,
född i Stockholm d. 12 Jan. 1714, blef 1734 student
i Upsala. Under en treårig vistelse i Uddevalla
som informator började han författa sitt första
stora arbete. 1742 återvände han till Stockholm och
kunde med hjelp af en vän (Anders Törngren, äfven
uppgifven såsom hans medarbetare) börja utgifningen
af Adalriks och Giöthildas äfventyr (2 del, 1742–45;
2:dra uppl. 1786), med hvilket verk hjelteromanen
efter föresyn af Fénelons »Télémaque» och den vida
äldre Barclays »Argenis» gjorde sitt inträde i den
svenska vitterheten. Ehuru frändskapen till den
förra är alldeles påtaglig äfven i enskildheterna, och
trots den, efter nutidens uppfattning, alltför starka
moderniseringen af det gamla nordiska sagolifvet,
gjorde boken hos sin samtid en högst betydlig
lycka. Dertill bidrog i främsta rummet det nordiska
ämnet, men

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfak/0372.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free