- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
743-744

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mörner ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(depart. Roer). Sedan 1857 är det en krets
i preussiska regeringsområdet Düsseldorf. –
2. Fordom hufvudstad i ofvannämnda furstendöme. 3,869
innev. (1880). Gymnasium, skollärareseminarium. Siden
och ylleväfveri.

Mörsare (T. mörser, Eng. mortar, Fr. mortier,
egentl. mortel), artill., kortare, mortel-liknande
artilleripjeser, afsedda att utslunga projektiler
i höga banor (kasteld) med stor fallkraft. Mål
för mörsare-elden utgöra i allmänhet horisontala
föremål af större utsträckning. Mörsare äro såväl
slätborrade som refflade. De hafva stor kaliber,
för att projektilen (bomben, granaten) må kunna
inrymma stor sprängladdning, samt 4–5 kalibers längd
på loppet. Laddningsvigten utgör vanligen 4 proc. af
projektilvigten. På loppets längd inverka utom den
ringa laddningsvigten äfven lättheten att betjena
mörsaren samt den önskade träffsäkerheten. Mörsare
hafva särskild krutkammare af mindre kaliber än
loppet samt af cylindrisk eller stympad konisk
form. Lavetterna hvila direkt på bäddningen och äro
vanligtvis s. k. mörsareblock l. mörsarelavetter
(se Lavettage, sp. 913). Mörsaren jämte block
transporteras på s. k. mörsarevagn. Såsom en
god representant för kastpjeser må nämnas Krupps
21 cm. mörsare, som väger ungefär lika mycket som
vår 12 cm. kanon m/85. Skottvidden utgör 3,600
m. Projektilerna, af omkr. 79 kg. vigt, äro granater
med 14,5 kg. sprängladdning samt torpedogranater
med 36–48 kg. sprängladdning (d. v. s. omkr. 1
svensk centner). Granatkarteschen innehåller
1,700 skrot. Krupp har äfven konstruerat en 24
cm. mörsare med 1 1/2 gånger större projektilvigt
än 21 cm. mörsarens. Projektilerna till äldre
slätborrade, ehuru ännu i bruk varande, mörsare kallas
bomber. H. W. W.

Mörsarefartyg. Se Bombskepp.

Mörsarekasematt. Se Kasematt.

Mörsarevärn, befästningsk., ett batteri, som är
afsedt för bestyckning med mörsare. Sådana batterier
göras nästan alltid nedsänkta. Mörsarna uppställas på
bäddningar ungefär 3,5 m. bakom vallen, hvilkens höjd
är åtminstone manshöjd. Mellan mörsarna finnas till
servisens skydd skanskorgstraverser af minst manshöjd.
H. W. W.

Mörsill, socken i Jämtlands län, Undersåkers
tingslag. Areal 32?469 har. 770 innev. (1885). Annex
till Undersåker, Hernösands stift, Jämtlands Vestra
kontrakt.

Mörskom (F. Myrskylä), socken i Nylands län,
Pernå härad, Mäntsälä domsaga, Finland, är ett
imperielt pastorat af 3:dje kl., Borgå stift och
domprosteri. Areal 221 qvkm. 2,450 innev. (1883),
till öfvervägande delen svensktalande.
A. G. F.

Mört, Leuciscus rutilus L., zool., utgör typen för
mörtfiskslägtet (Leuciscus Cuv.) af karpfiskarnas
familj och de mjukfeniga fiskarnas ordning. I mera
omfattande bemärkelse utgöras mörtens samslägtingar
i Gamla och Nya verlden af omkr. nittio arter, af
hvilka dock flere torde vara osäkra. Mörten når en
längd af 20–30 cm. samt utmärkes genom i enkel rad
sittande svalgtänder, 42 fjäll i sidolinien,
något utringad analfena (med 12–13 strålar) samt
föga uppstigande munspringa. Färgen är på ryggen
svartgrön, sidorna äro silfverfärgade och buksidan
hvitaktig. Ögonringen är röd, fenorna mer eller
mindre röda, ljusare hos yngre. Hannen är smärtare än
honan samt har, liksom många andra cyprinider, under
lektiden små vårtlika utväxter på fjällen. Mörten
är allmän i hela Europa n. om Alperna och förekommer
ända upp till Karesuando i Sverige, men går i Norge
ej ofvan Gudbrandsdalen. I Lapplands högre belägna
sjöar träffas mörten, liksom andra karpfiskar, mera
sparsamt eller saknas alldeles. I södra och mellersta
Sverige förekommer han deremot talrikt och i vissa
sjöar i stor mängd. Härigenom blifver han af ej
obetydlig vigt såsom födoämne för befolkningen. Der
vattnet är klart blifver mörtens kött hvitt och
välsmakande, men det är benigt och försmås derför af
de förmögnare. Mörten fiskas med annan fisk i not,
på särskilda för detta ändamål afsedda nät, i mjärdar
samt på mete. Såsom föda för andra fiskar är mörten
af vigt för fisket. Åtskilliga bastarder mellan mört
och andra karpfiskar hafva anträffats, såsom mellan
braxen och mört: Abramidopsis Leukartii Sieboldt
(Cyprinus Buggenhagii Bl.), anträffad hos oss i
Ringsjön och vid Karlskrona, mellan björkna och mört:
Abramis abramo rutilus Holandre, samt mellan mört och
sarf: Scandiniopsis Jäckel. R. L.

Möser, Justus, tysk statsman och skriftställare,
f. 1720 i Osnabrück, utnämndes 1747 i sin fädernestad
till »advocatus patriae», blef s. å. derjämte
syndikus hos ridderskapet och 1768 geheime
regeringsreferent. Död 1794. Skötseln af nämnda
maktpåliggande sysslor i en liten stat med högst
invecklad organisation utbildade hos M. en politisk
insigt och duglighet af eminent art, på samma gång
som hans menniskovänliga, fläckfria karakter gjorde
honom allmänt uppburen. Genom sitt skriftställeri
vardt han en stark främjare af Tysklands utveckling,
framförallt i afseende på praktiska, folkliga och rent
nationella syftningar. Hans Osnabrückische geschichte
(2 bd, 1768; 3:dje uppl. 1819) blef epokgörande,
i det den förtäljde om sjelfva folkets utveckling,
dervid tagande till utgångspunkt landtgårdarnas
öden och allmogens äldsta sociala förhållanden. I de
allmännyttiga uppsatserna Patriotische phantasien
(saml. 1774; flere uppl.) utvecklade han i konsten att
skämtande inprägla sanningen en förmåga, som jämförts
med B. Franklins. Särskildt vände han sig ironiskt
mot förvända seder och husliga missförhållanden
samt framställde nationalekonomiska tankar, som
voro långt före hans tid. På det estetiska området
skref M. mot Gottsched Harlekin, oder vertheidigung
des grotesk-komischen
(1761). M. anses vara en af
Tysklands bäste prosaister. Hans »Werke» utgåfvos
1842–43, i 10 bd. I Osnabrück restes 1836 en af
F. Drake modellerad bildstod öfver honom.

Möss. Se Mus, zool. 2.

Mössdjuren, Muridae, zool., bilda en familj inom
gnagarnas ordning och däggdjurens klass.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:29:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfak/0378.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free