- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
757-758

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nachod, stad i nordöstra Böhmen - Nachtigal, Gustav - Nacka, sjöv., fästa något med ett enkelt garn - Nacka, socken i Stockholms län - Nacke, anat., hos menniskan bakhalsens öfre del - Nackkramp, kramp i nackens muskler - Nacksjuka, ett af de många populära namnen för den epidemiska cerebrospinal-meningiten l. dragsjukan (se d. o.) - Nackslag, sjöv. Se Pålslagning - Nadar, Félix - Nadasdy-Fogaras, Ferenc Leopold - Nadaud, Gustave

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

endast 16 bataljoner i elden, förlorade föga mera än
1,100 man. C. O. N.

Nachtigal, Gustav, tysk upptäcktsresande, f. i
Eichstätt 1834, var militärläkare i Köln, då
han 1863 begaf sig till Algeriet för att i dess
klimat söka hafva ett tilltagande bröstlidande. Med
förbättrad helsa slog han sig efter några år ned
som praktiserande läkare i Tunis. 1868 erhöll N., på
förord af Gerhard Rohlfs, uppdrag af den preussiska
regeringen att till sultan Omar af Bornu öfyerbringa
dyrbara skänker från konung Vilhelm. I Jan. 1869
anträdde han sin ansträngande och farliga färd genom
dittills alldeles obekanta delar af Sahara-öcknen
och Sudan, hvarunder han bl. a. måste i sitt tält
uthärda en fyra månaders belägring. I Juli 1870
anlände han till Bornus hufvudstad, hvarifrån
han sedermera företog en rad af upptäcktsfärder i
trakterna kring den stora Tsad-sjön. N. hemvände
genom Vadai, Darfur och Kordofan samt återkom till
Kairo i Nov. 1874. Resultaten af denna resa framlade
han i arbetet Sahara und Sudan (2 bd, 1879–81),
särskildt vigtigt för kännedomen om Tibesti, Bornu
och Vadai. Han valdes till det tyska afrikanska
sällskapets president, erhöll 1876 af det geografiska
sällskapet i Paris dess stora guldmedalj och utsågs
s. å. af den internationella Kongo-associationen
i Bruxelles till styrelseledamot. Efter några års
vistelse i Berlin blef han 1882 tysk generalkonsul
i Tunis och sändes i Maj 1884 såsom Tyska rikets
kommissarie till Guinea-kusten, der han tog en verksam
del i grundläggandet af det tyska kolonialväldet,
i synnerhet i området kring Kamerun-berget. Han
angreps emellertid snart af klimatfeber och dog
d. 20 Apr. 1885 stadd på hemresa, ombord på tyska
krigsfartyget »Möve».

Nacka, sjöv., fästa något med ett enkelt garn,
i hvilket åtskilliga fibrer äro afskurna, så
att garnet må springa, då det utsättes för större
påkänning. Detta kallas äfven att »pålägga nackadt
garn». Jfr Förlora. R. N.

Nacka, socken i Stockholms län, Svartlösa härad,
bildad vid upphörandet af Danviks pastorat (Maj 1887)
af dess annex Sicklaö och af de två till ett kapellag
under Huddinge pastorat förenade kommunerna Nacka och
Erstavik. Areal 6,390 har. 1,708 innev. (1886). Annex
till Huddinge, Strengnäs stift, Södertörns kontrakt.

Nacke (Lat. cervioc, nucha), anat., hos menniskan
bakhalsens öfre del, öfvergår nedåt och åt sidorna
i halsen samt begränsas uppåt af bakhufvudet, som
i trubbig vinkel hänger ut deröfver. Nackens massa
bildas af flere på öfversta halskotorna liggande
muskler, hvilka dels (de djupa) bilda öfvergången
mellan nackbenets bas och närmaste första eller
andra kota, dels (de ytligare) å ena sidan sträcka
sig längre ut på nackbenet samt å den andra stiga
längre ned på halsen och åt ryggen. De ytligaste af
dessa muskler äro ganska starka. Och då alla muskler
ligga åt sidorna, ingen åt midtlinien af kotorna,
men väl deras höljen eller senor fästa sig i denna,
uppstår vid nackmusklernas spänning
en median långsfåra: nackgropen (fovea nuchae). Här
belägna muskler äro för öfrigt till styrka (volym)
mycket olika: svaga hos barn, starkare efter
puberteten och sedan betydligt tjockare hos män än
hos qvinnor. Starkast äro de hos personer, som bära
bördor, ty deras verksamhet är att hålla hufvudet
upprätt och i jämn vigt. I midtlinien sträcker
sig långs halskotornas taggutskott samt upp till
nackbenet ett elastiskt band, hvilket hos menniskan
till följd af hennes upprätta ställning är ganska
svagt, men hos djur, som bära hufvadet hängande på
halsens främre ände, deremot är mycket starkt och fått
namnet »nackbast». – I dagligt tal inbegripes under
ordet nacke äfven den kullriga ytan af bakhufvudet,
och i sjelfva verket går en del af nackbenet in
under den egentliga nacken (se Bakhufvud, Kota).
G. v. D.

Nackkramp, kramp i nackens muskler, hvarigenom
hufvudet drages tillbaka, förekommer sällan
som en särskild, lokal sjukdom i dessa
muskler, oftare i sammanhang med allmän
stelkramp (tetanus) eller vid inflammation i
ryggmärgens och hjernans hinnor. Jfr Dragsjuka.
F. B.

Nacksjuka, ett af de många populära namnen för den
epidemiska cerebrospinal-meningiten l. dragsjukan
(se d. o.). F. B.

Nackslag, sjöv. Se Påslagning.

Nadar [-dar], Félix, fransk tecknare, journalist
och luftseglare, f. i Paris 1820, uppsatte 1849
»Revue comique» och 1854 »Panthéon-Nadar» (galleri
af ryktbara samtida), lemnade teckningar till
»Charivari» och »Journal pour rire», skref noveller
och pantomimer, inrättade en fotografisk atelier
och sysslade med rön i luftsegling, tills han 1863
lyckades få till stånd det väldiga luftskeppet »Le
géant». (Om dettas misslyckade färd se Luftballong,
sp. 217). Vid början af Paris’ belägring 1870 biträdde
N. vid luftseglingens organiserande. Han har vidare
författat Mémoires du Géant: à terre et en l’air
(1864) och Le droit au vol (1865).

Nadasdy-Fogaras [na’dasjdi-få’garasj], Ferenc Leopold, grefve,
österrikisk fältmarskalk, f. i Ungern 1708,
d. 1783, gjorde sig bemärkt först under österrikiska
tronföljdskriget, då han i Nov. 1741 eröfrade staden
Neuhaus i Böhmen (med anledning hvaraf han utnämndes
till generalmajor) och 1744 på ett verksamt sätt
bidrog vid Karls af Lothringen öfvergång af Rhen. I
slaget vid Soor (1745) lyckades N. bemäktiga sig
preussiske konungens krigskassa och tross. Efter att i
Italien hafva lagt nya bedrifter till de förut utförda
befordrades han 1748 till general af kavalleriet och
förordnades 1756 till ban af Kroatien. 1757 bidrog
han i hög grad med sina kroater och lätta slavonska
trupper till Dauns seger vid Kolin. S. å. intog han
Schweid-nitz och täckte efter nederlaget vid Leuthen
återtåget. Han återvände derefter till Kroatien
och utvecklade sedermera verksamhet endast såsom
organisatör. C. O. N.

Nadaud [-då], Gustave, fransk visdiktare, f. 1820,
egnade sig åt köpmansyrket till 1849 och derefter
åt vittra värf. Han har sjelf satt musik till och
sjungit sina visor (Chansons, 1849,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfak/0385.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free