- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
759-760

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nadaud, Gustave - Naddarna. Se Luddenätter - Nadesjda, ryskt qvinnonamn, som betyder hopp, förhoppning. J. L. Runeberg har skrifvit en bekant dikt med denna titel - Nadir, astron., den punkt på himmelssferen, som är lodrätt under våra fötter - Nadir, sjah af Persien (se d. o.) - Nadodd, norsk viking - Nadson, Semión Jákovlevitj - Naegele. Se Nägele - Naesbyholm (Näs-), herresäte i Preæstö amt på Själland - Næstved (Näst-), dansk stad i vestra delen af Själland - Nævius, namn på en fornromersk plebejisk slägt - Nafle, anat., ett på bukens framsida belägget ärr efter det vid födelsen afbrutna sambandet mellan moder och foster (se Nafvelsträng) - Nafling, kallas den vanligen af barnmorskan utförda operation, hvarigenom det nyfödda barnets nafvelsträng (se d. o.) ombindes och afklippes - Nafta kallas stundom de lättflytande och nästan färglösa arterna af bergolja - Naftali, sjunde sonen till patriarken Jakob och Rakels tjenarinna Bilha

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

flere tillökta uppl.; praktuppl. i 3 bd, 1879–80),
hvilka i sin helgjutenhet erinra om Bérangers och
gifva uttryck åt många olika stämningar. Än lofprisa
de ironiskt grisettlifvet i »Quartier latin», än äro
de politiska satirer, komiska eller ock svårmodiga
och känslosamma utgjutelser. N. har äfven skrifvit
salongsoperetter (Opérettes, 7:de uppl. 1867, och
Théâtre de fantaisie, 1879), sederomanen Une idylle
(1861) m. m.

Naddarna. Se Luddenätter.

Nadesjda, ryskt qvinnonamn, som betyder hopp,
förhoppning. J. L. Runeberg har skrifvit en bekant
dikt med denna titel.

Nadir, astron., den punkt på himmelssferen,
som är lodrätt under våra fötter (således
icke synlig). Motsats: zenit, den punkt på
himlahvalfvet, hvilken är lodrätt öfver vårt
hufvud. – Det arabiska ordet nazir l. nadir,
egentl. »motsvarande», »ställd midt emot», är som
astronomisk term en förkortning af nadir es-semt,
d. v. s. »belägen midt emot es-semt». Semt (med
artikel: es-semt) betyder »riktning», semt er-ras
»hufvudets riktning», den punkt (på himlahvalfvet),
mot hvilken hufvudet är riktadt, zenit. Slutligen
fick detta semt, hvaraf ordet »zenit» uppkommit
(liksom azimut af es-semt), ensamt samma betydelse
som det fullständigare semt er-ras.

Nadir, sjah af Persien (se d. o.).

Nadodd, norsk viking, upptäckte Island omkr. 860
på en resa mellan Norge och Färöarna. Af stormen
drifven till östra kusten, besteg han der ett
högt fjäll, hvilket sedan kallades Reydarfjället,
men fann trakten obebodd. Då han på hösten seglade
tillbaka, föll mycket snö, hvarför han kallade landet
»Snöland». E. Ebg.

Nadson, Semión Jákovlevitj, rysk skald, född i
Dec. 1862, förmåddes att, efter slutade studier,
1882 mot sin vilja blifva officer samt afled redan
i Jan. 1887 i Jachta på Krim, der han vistades
för sin helsas vårdande. N. var en lyrisk skald,
som i formsköna, klingande vers, utmärkta för ett
kraftigt språk och en lidelsefull, men oftast ädel
ton, framlade sin uppfattning af och sin ställning
till lifvets och konstens problem. Hans sorgsna och
mörka verldsåskådning gör på läsaren ett nästan
pinsamt intryck, men torde hafva sin naturliga
förklaringsgrund i det fysiska lidande, för hvilket
han i förtid dukade under. Hans dikter utkommo under
åren 1884–86 i 4 uppl.

Naegele [nägele]. Se Nägele.

Naesbyholm (Näs-), herresäte i Praestö amt på
Själland, omkr. 8 km. från Sorö, uppfördes af
drottning Margareta och egdes under tidernas
lopp af flere namnkunniga män såsom Laurids
Axelson Thott (d. 1483), Torben Oxe, Jörgen
Brahe och Henrik Bielke. Fredrik IV gjorde deraf
grefskapet Frederiksholm (1709–16), som han
skänkte åt sin frilla fröken v. Schindel. I
början af 19:de årh. egdes N. af grefve
K. S. Danneskjold-Samsö, som 1810–12 anlade
Danneskjoldskekanalen l. Naesbyholmskanalen, en
22 km. lång fördjupning af Susån l. Naesbyån.
E. Ebg.

Naestved (Näst-), dansk stad i vestra delen af
Själland med 4,792 innev. (1880), ligger vid Susån,
omkr. 3 km. från dess utlopp i Stora Belt. Staden har
sin handel öfver uthamnen Karrebæksminde och egde
år 1884 19 fartyg med 1,199 tons drägtighet. Sedan
1870 finnes jernvägsförbindelse med Roskilde
och Vordingborg. På platsen märkas 2 kyrkor
från 13:de årh. och flere korsvirkeshus från
1600-talet. N. hade stadsrättigheter redan under
12:te årh. och stod ända till reformationen under det
närbelägna S:t Peders benediktinkloster (uppfördt
1135), det nuvarande Herlufsholm. Vid N. besegrade
furst Jarimar af Rügen år 1259 de själländske
bönderna, af hvilka 10,000 sägas hafva stupat.
E. Ebg.

Naevius, namn på en fornromersk plebejisk slägt,
bland hvars medlemmar särskildt märkes Cnejus N. från
Kampanien. Denne deltog verksamt i det första puniska
kriget, men egnade sig sedan åt diktkonsten. Han var
en ifrig motståndare till de förnäme och förföljde
hänsynslöst i synnerhet slägterna Metellus och
Scipio. Han blef också derför anklagad och satt
i fängelse, hvarur han dock snart frigafs. Längre
fram blef han landsförvist och dog i landsflykten,
troligen omkr. år 199 f. Kr. N. skref några tragedier
(s. k. praetextae), men mycket flere komedier, de
senare hufvudsakligen efterbildningar af grekiska
mönster (palliatae), hvilka han dock bearbetade fritt
och med romersk färgläggning. Hans framställningssätt
var kraftigt och något grofkornigt, kryddadt af humor
med liflig dialog. Hans första stycke uppfördes 235
f. Kr. Vidare författade N. en episk dikt i 7 böcker
på saturnisk vers öfver det första puniska kriget. Af
hans arbeten finnas nu endast spridda fragment och
titlar, till en del osäkra. R. Tdh.

Nafle (Lat. umbilicus), anat., ett på bukens framsida
beläget ärr efter det vid födelsen afbrutna sambandet
mellan moder och foster (se Nafvelsträng). Såsom ärr
afviker nafveln till färgen från omgifvande hud och
saknar hår. Nafveln är än upphöjd och tutformig, än
bildar han en grop, hvilket i synnerhet är fallet
hos feta. Han ligger alltid i bukens midtlinie
och hos fullvuxna nedom bukens midthöjd, men
vexlande närmare till eller längre från denna.
G. v. D.

Nafling, kallas den vanligen af barnmorskan utförda
operation, hvarigenom det nyfödda barnets nafvelsträng
(se d. o.) ombindes och afklippes samt medelst
kompress och ett kring lifvet lindadt nafvelband
förbindes. F. B.

Nafta (Grek. naftha, Lat. naphtha, måhända urspr.
ett egyptiskt ord) kallas stundom de lättflytande
och nästan färglösa arterna af bergolja (t. ex. en
stor del af den vid Baku nära Kaspiska hafvet
förekommande bergoljan) till skilnad från de mörkare
och mera tjockflytande. – I allmänhet begagnas ordet
nafta i samma bemärkelse som bergolja (se d. o.).
E. E.

Naftali, sjunde sonen till patriarken Jakob och
Rakels tjenarinna Bilha, blef stamfader för den
israelitiska stammen N., som hade sitt område i
det nordliga Palestina. Hjelten Barak och Tobias
tillhörde denna stam. L. L.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfak/0386.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free