Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nagel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att det styrande ordet går förut med possessivt
prefix för 3:dje pers., t. ex. i-pitio tatli,
»hans-svin fader» (faderns svin). På samma sätt
uttryckas öfriga possessiv med prefigerade
pronominala stammar, t. ex. no-tatli, »min
far». Samma stammar återfinnas som preformativ för
att uttrycka person vid verbet, t. ex. ni-nemi,
ti-nemi, nemi, jag (du, han) lefver, ti-nemi,
an-nemi, nemi, vi (I, de) lefva. Karakteristisk för
nahuatl liksom för flere andra amerikanska språk
är den s. k. objektiva konjugationen. Objektet
kan sättas emellan subjektprefixet och verbet
(s. k. införlifning). t. ex. ni-petlo-tlasotla,
»jag-Peter-älskar», men vanligen sättes objektet
efteråt, och emellan subjekt och verb inskjutes
ett pronomen för 3:dje pers., t. ex. ni-k-tlasotla
petlo. Intet aktivt verb kan stå rent objektslöst,
utan måste då antaga ett pronominalt objekt. Tempora
bildas med suffix af verbstammen, t. ex. ni-tla-powa,
jag räknar (det), imperf. ni-tla-powaja, jag räknade
(det), o. s. v. – Af de många äldre arbetena från
16:de–18:de årh. öfver nahuatl må nämnas Olmos:
»Arte de la lengua mexicana (1547; ny fransk
uppl. af Siméon: »Gramm. de la langue nahuatl»,
1875), Molina: »Vocabulario de la lengua mexicana»
(1574; ny uppl. ombesörjd af Platzmann 1880),
samt af nyare Arenas: »Guide de conversation,
franç-espagnol-mexicain» (med grammatik och ordbok,
1862), Caballero: »Gramm. del idioma mexicano»
(1880), Siméon: »Dictionnaire mexicain-français»
(1883). H. A.
Nahum (Hebr.; »tröstare»), en af de s. k. mindre
profeterna i Gamla test., uppgifves i den bok, som
bär hans namn, hafva varit från El-kosch, en ort,
hvilken troligen legat i Juda rike. Åtskilligt
ger vid handen, att profeten uppträdt i slutet af
konung Hiskias regering efter den assyriske konungen
Sanheribs infall i Juda rike (2 Kon. 18, 19), således
under de sista åren af 8:de årh. f. Kr. Hans i tre
kapitel indelade profetia innehåller en förutsägelse
om den assyriska hufvudstaden Ninives fall och
förstöring;. Poetisk eld och kraft utmärka denna
profetia, som dock saknar messianska antydningar.
J. P.
Näib (Arab., vikarie), i muhammedanska land
ofta förekommande titel på lägre domare och
ämbetsmän, hvilka inom mindre förvaltningsdistrikt
representera den öfverordnade kadin eller mollan.
H. A.
Naïdeae, zool., en familj af maskar,
hörande till ordn. Oligochaeta limicola (i dy
lefvande och med borst försedda maskar) under
kl. Chaetopoda (borstmaskar i vidsträckt mening)
bland Annelides (ringmaskarna). Naïderna äro
helt små samt hafva fin, tunn hud och klart,
nästan färglöst blod. Pannflikarna äro ofta långt
snabelformigt förlängda och sammansmälta med
munsegmentet. Borsten sitta i en eller två rader
och äro syllika eller hakformiga. Naïderna
lägga stora ägg i hvar sin särskilda kapsel,
men fortplanta sig mycket oftare genom
knoppbildning än genom ägg. Hit hör slägtet Naïs.
O. T. S.
Nain. 1. Fordom stad, nu en liten by, i Galileen,
nära norra foten af Lilla Hermon
(Djebel-ed-Dachi), nära 10 km. s. v. om berget
Tabor. N. är bekant genom den evangeliska berättelsen
om en ynglings uppväckande från de döde (Luk. 7:
11 ff.). – 2. Missionsstation i Labrador (se d. o.).
Nairn [närn]. 1. Grefskap i norra Skotland,
s. om Moray firth. Areal 464 qvkm. 10,455
innev. (1881). Det är i s. bergigt, med stora hedar,
medan kusten merendels är betäckt med flygsand. Endast
20 proc. bestå af odlad mark. Hufvudfloder äro
Findhorn och Nairn. – 2. Hufvudstad i nämnda grefskap,
nära mynningen af floden Nairn och jernvägen emellan
Banff och Inverness. 4,665 innev. (1881). Mycket
besökta hafsbad. God hamn.
Nairne [närn], Edward, engelsk mekaniker, död 1806,
offentliggjorde 1787 beskrifningen af en af honom
konstruerad elektricitetsmaskin (se d. o.).
Nairne [närn], Lady Caroline, skotsk diktarinna,
f. 1766, hette som flicka Oliphant. Hon ingick
äktenskap med en lord N. 1800 och dog 1845. Under
titeln Scottish minstrel (6 bd, 1821–24) utgaf lady
N. en samling skotska, folkmelodier med dertill
diktade ord. Hennes egna bidrag till dem närma sig
Burns’ sånger i lif, lyftning och qvickhet.
Naïs, zool. Se Naideae.
Naissus. Se Nissa.
Naiv (Fr. naïf, af Lat. nativus, medfödd),
okonstlad, naturlig, menlös, barnsligt uppriktig,
enfaldigt öppenhjertig; omisstänksam, enfaldig; som
bär prägeln af oafsigtlighet (om konstverk). Subst.
naivitet l. naiveté.
Naja (Holl. naajen). sjöv., med garn, lina eller
annat smäckert tågvirke (som, då det för detta
ändamål användes, kallas najtåg) fastbinda någonting,
t. ex. »naja fast» ett block, en stropp, en ända
o. d. Sjelfva fastgöringen kallas en najning. Jfr
Surra. R. N.
Naja. Se Glasögonormslägtet.
Najac [nasja’ck], Émile Fernand de, grefve, fransk
teaterförfattare, f. 1828, har ensam eller i bolag
med andra författat en mängd omtyckta lustspel,
vådeviller och operetter, bl. a. Plus on est de fous
(1858; »De äro litet tokiga!», 1861), med About Un
mariage de Paris (1861; »Ett bröllop i Paris», 1862)
och Nos gens (1866), med Hennequin Bébé (1877) och
Niniche (1878; uppf. i Sverige s. å.), med Sardou
Divorçons (1880: »Låtom oss skiljas», s. å.).
Najadeae (Agh.) Dum., bot., en monokotyledon
växtfamilj af vanligen spensliga, nedsänkta,
vattenväxter, förekommande dels i hafvet, dels i
insjöar. Bladen äro smala, sittande kransvis eller
motsatta. Blommorna äro ensamma och utgöras af en
enkel, hinnaktig, flaskformig till bägarlik, i spetsen
3–4-klufven blomkalk, som är skildkönad (antingen
sambyggare eller tvåbyggare), tätt omgifvande 1
ståndare eller ett fruktämne, som mognar till en
enrummig, enfröig nöt, å hvars topp kalkens flikiga
spets qvarsitter, liknande ett märke. Hit hör inom
den svenska floran slägtet Najas L., af hvars 2 arter,
N. marina L. och N. flexilis Willd., den förra lefver
i bräckt vatten vid åars eller bäckars utlopp i hafvet
och den senare är funnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
