Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nagel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i ett par insjöar. Familjen Najadeae har af äldre
botanister tagits i vidsträcktare mening, så att
densamma äfven omfattat Potamogetoneae, Zosteraceae
m. fl. O. T. S.
Najader (Grek. Naiades l. Naides, Lat. Naiades
l. Naides), egentl. »simmerskor», »vattennymfer»,
kallades hos forntidens greker till skilnad
från hafsnymferna (okeanider och nereider)
de qvinliga gudaväsenden, hvilka tänktes innebo
i inlandsvattnen. Alltefter dessas beskaffenhet
betecknas de närmare såsom flodnymfer (potameides),
källnymfer (krenaiai) eller sjönymfer (limnades,
limnakides). Under bilden af unga flickor med lätt
eller ingen beklädnad voro najaderna inom den
bildande konsten ett omtyckt motiv, i synnerhet
vid utsmyckandet af brunnsinfattningar o. d.
A. M. A.
Najadita Buckman, bot. paleont., i Englands
liaslager funna växtlemningar, hvilka till en
början ansågos härröra af najadéer och under
denna förutsättning skulle vara bland de äldsta
kända monokotyledonerna. På sista tiden utförda
forskningar uppgifvas emellertid hafva ådagalagt,
att ifrågavarande föremål i sjelfva verket äro
endast mossor. A. G. N.
Najas, bot. Se Najadeae.
Najtåg. Se Naja.
Najögonstropp, sjöv., ett slags blockstropp, som
kan vara enkel eller dubbel samt med eller utan
kaus eller ock med kaus och hake. Jfr Block 3.
R. N.
Nakel l. Naklo, stad, fordom vigtig fästning,
i preussiska regeringsområdet Bromberg (Posen),
vid Netze och Bromberg-kanalen. 6,035 innev. (1880).
Nakib [hårdt k], Arab. (stamchef, furste), nyttjas i
Turkiet i vissa fall som hederstitel. Nakibu-l-esjraf
är 1) den af sultanen utnämnde chefen för alla dem,
hvilka, såsom härstammande från Muhammed, ega rätt
att kalla sig sjerif (plur. esjraf), 2) tjenare hos
förnäma familjer, som anmäler besökandes namn och
titlar. H. A.
Nakkehoved, en höjd på norra kusten af Själland
omkr. 19 km. från Helsingör, med vacker utsigt
öfver Kattegatt, är af vigt för seglare
genom sin fyr (med 2 torn), uppförd 1772.
E. Ebg.
Naklo. Se Nakel.
Nakna jungfrun, bot. Se Colchicum.
Nakskov [-skåv], stad på vestra kusten af
Laaland vid N.- eller Albue-fjorden, som tränger
djupt in i ön och är uppfylld af holmar. 5,278
innev. (1880). N. är förnämsta staden på ön
och stadt i rask utveckling. Betydlig utförsel
af spanmål. 2 ångqvarnar, 2 maskinverkstäder,
skeppsbyggen, bankinrättning, ölbryggeri m. m. År
1884 egde staden 42 fartyg (deraf 5 ångare)
med 2,570 tons drägtighet. Sedan 1874 har den
jernvägsförbindelse med Nykjöbing på ön Falster. Af
offentliga byggnader må nämnas kyrkan från 13:de
årh. med ett 60 m. högt åttkantigt torn. – N., som
fick sina första privilegier 1274, plundrades af
lybeckarna 1510 och försågs derför med försvarsverk
(1547), hvilka förstärktes 1629. I Febr. 1658 gaf det
sig utan motstånd åt svenskarna, men 1659 kapitulerade
det först efter 11
veckors belägring (1 Maj–15 Juli). Kort derpå slopades
fästningsverken. E. Ebg.
Nakterhus (T. nacht-haus), sjöv., ett slags skåp,
vanligen i form af en ihålig, rund eller mångkantig
pelare, hvaruti fartygskompasser upphängas. Stundom
nyttjas för detta ändamål en utsirad metallställning,
stundom blott en från en solid pelare (»påle»)
utgående arm, i hvilket sistnämnda fall nakterhus
således ej finnes. Belysningen anbringas på
flere olika sätt, såsom från sidorna eller
nedifrån, genom direkt eller reflekteradt ljus
o. s. v. Nutidens nakterhus äro ofta inuti apterade
för kompensationsmagneters inläggande, såväl de
horisontala, afsedda att upphäfva den semicirkulära
deviationen, hvilka placeras på nakterhusets
främre vägg och sidoväggar, som den vertikala,
hvilken ställes i hylsa eller rör lodrätt under
kompassens medelpunkt och är afsedd att upphäfva
det s. k. »krängningsfelet», eller den särskilda
deviation, som uppkommer vid fartygets krängning. För
att utröna krängningen har man på nakterhusets
yttersida anbragt en liten pendel, som angifver
krängningsgraderna.
Närstående teckning liknar närmast ett af sir W:m
Thomson konstrueradt nakterhus, apteradt
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
