- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
789-790

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nansen, Hans - Nansen, Hans Leierdahl - Nansouty, Étienne Antoine Marie Champion de - Nanterre, stad i franska depart. Seine - Nantes, hufvudstad i franska depart. Loire-inférieure, fordom hufvudstad i Bretagne

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

direktör han sedermera var under 10 år. De insigter
han samlat under sina resor och genom en vidsträckt
läsning framlade han i Compendium cosmographicum. Det
er: En kort beskriffuelse offuer den gantske verden

(1633; 4:de uppl. 1646), den första danska geografien
och ett i flere hänseenden märkligt arbete. 1639
blef N. rådman och 1654 förste borgmästare i
Köpenhamn. Han gjorde sig särskildt bemärkt såsom
en af borgareståndets ledare på riksdagarna 1648–58
i striden mot riksrådets envälde samt utvecklade
stor verksamhet vid försvaret af Köpenhamn under
belägringen 1658–59. Vid riksdagen 1660, då han förde
ordet hos borgareståndet, bidrog han i väsentlig mån
till statshvälfningen. Hans sträfvanden gingo dervid
ut på att befria konungen från beroendet af adeln,
hvilket ledde till enväldet, något som N. dock
antagligen ej åsyftat. Till lön för sina tjenster
utnämndes N. 1660 till kungligt råd och medlem af
statskollegiet samt 1661 till medlem af höiesteret
och president i Köpenhamn. 1664 erhöll han säte i
lagkommissionen. År 1662 var han en bland stiftarna af
ett nytt isländskt handelskompani, som hade monopol
på handeln på Island. Han dog d. 12 Nov. 1667.
E. Ebg.

Nansen, Hans Leierdahl, norsk ämbetsman
och politiker, född i Sogn 1764, började sin
ämbetsmannabana i Danmark och blef sedermera
sorenskriver (domhafvande) i Guldalen 1809 samt i
Jæderen och Dalerne 1813. På stortingen 1814, 1815–16
och 1821 representerade han Stavangers amt. Den
oppositionella hållning han sistnämnda år till en
början intog på stortinget öfvergaf han snart. Död
i Kristiania 1821, före tingets afslutning. Y. N.

Nansouty [nangsouti], Étienne Antoine Marie Champion
de,
grefve, fransk militär, f. 1768, d. 1815, var en
af sin tids yppersta kavallerigeneraler. I spetsen för
en kyrassier-division utmärkte han sig såväl vid Ulm
(1805) och Austerlitz (s. å.) som under de följande
fälttågen mot Preussen och Ryssland. 1809 öfvertog han
befälet öfver det tunga gardeskavalleriet och förde
det med ära vid Wagram (s. å.). Under 1813 års fälttåg
i Tyskland anförde han hela gardeskavalleriet. Efter
slaget vid Craonne (Mars 1814) måste han på grund af
försvagad helsa lemna armén. Han slöt sig sedermera
till bourbonerna och blef kapten för Konungens
musketörer. C. O. N.

Nanterre [nangtär], stad i franska depart. Seine,
n. v. om Mont-Valérien, 12 km. v. om
Paris. Omkr. 4,000 innev. I denna stad bodde
enligt sägnen den heliga Genoveva, som blef Paris’
skyddshelgon. Annandag-pingst hvarje år firas
der under stort tillopp af åskådare den bekanta
rosenkransfesten, då en dygdig flicka krönes till
»rosenjungfru» (»rosière de N.»).

Nantes [nangt], hufvudstad i franska
depart. Loire-inférieure, fordom hufvudstad i
Bretagne, ligger på högra stranden af Loire (52
km. från mynningen), som der upptager bifloderna
Sèvre Nantaise och Erdre m. fl. samt bildar flere
genom broar förenade öar. Genom sitt läge nära
mynningen af Frankrikes största flod och sina många
jernvägskommunikationer har staden
blifvit en af Frankrikes förnämsta handels- och
industristäder samt är till folkmängden (117,555
pers. 1881) den sjunde staden i landet. Genom
regleringar och nybyggnader har staden på senare
tiden vunnit ofantligt i utseende. Bland kyrkorna
må nämnas den 1434 påbörjade, ännu ofullbordade
gotiska domkyrkan S:t Pierre, S:t Nicolas, en
modern byggnad i 13:de årh:s stil, samt S:te Croix,
byggd på ruinerna af ett gammalt hednatempel. Mellan
katedralen och floden Loire ligger slottet (grundlagdt
i 9:de eller 10:de årh., ombygdt 1466), numera
artillerikasern. Andra mera framstående byggnader äro
prefekturpalatset, stadshuset, justitiepalatset,
börsen, teatern, en af de vackraste i Frankrike,
samt de stora magasinen för kolonialvaror (les
salorges
). Utom kajerna har staden flere vackra
promenader: bulevarder och avenyer samt en botanisk
trädgård, bestående af en mera vetenskaplig del och
en engelsk park, en af de vackraste i sitt slag. På
stadens förnämsta torg, Place royale, står en
monumental springbrunn af blå granit, med en hvit
marmorstaty af staden samt bronsstatyer af Loire med
dess 4 bifloder Sèvre, Erdre, Cher och Loir. – N. är
säte för 11:te armékårens generalkommando och en
biskop. Bland undervisnings- och bildningsanstalter
må nämnas lycée, en medicinsk och farmacevtisk
skola, en hydrografisk skola, en École des sciences
et des lettres, en skola för teckningskonst,
musikkonservatorium, döfstuminstitut, ett
offentligt bibliotek (90,000 bd), museer (för
konst, naturvetenskaper och arkeologi) samt flere
lärda sällskap. Staden har 2 stora hospital:
S:t Jacques och Hôtel-Dieu, samt flere mindre. –
Af betydenhet äro maskinverkstäderna samt jern-
och koppargjuterierna, såpsjuderierna, garfverierna
och bryggerierna. Deremot ligga skeppsbyggeriet och
den förr mycket lifliga sockerindustrien nere. Likaså
har tillverkningen af »conserves alimentaires» lidit
betydande afbräck. Det stora hafsfisket bedrifves
ej mer, endast kustfiske. Såsom handelshamn intager
N. numera endast sjette platsen, efter Marseille,
Havre, Bordeaux. Dunkerque och Rouen. Denna
tillbakagång förklaras delvis af de för sjöfarten
ogynsamma vattenförhållandena i nedre Loire. Vid
lågt vatten kunna nämligen endast mindre fartyg
(som ej ligga djupare än 3–3,5 m.) passera; större
fartyg (5 m. djupgående) måste af vakta springflod,
hvarför på sista åren en kanal varit under byggnad
långs Loires södra strand. Genom en 360 km. lång
kanal är N. förenadt med Brest. Regelbunden
ångbåtskommunikation finnes med bl. a. Havre,
Bordeaux och Hamburg; paketbåtarna till Spanien,
Mejico och Vestindien utgå från S:t Nazaire, N:s
uthamn. – Före den romerska eröfringen var orten de
galliske namnetern as hufvudstad. Under medeltiden
härjades staden flere gånger af nordmännen och
var senare grefvarnas och hertigarnas af Bretagne
hufvudstad. Den 13 April 1593 utfärdade Henrik IV
der det s. k. nantesiska ediktet (se d. o.). Under
den första franska revolutionen hemsöktes staden grymt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfak/0401.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free