- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
811-812

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Narcotica (af Grek. narke, bedöfning), narkotiska medel, döfvande medel, farmak., med., benämnas de läkemedel, hvilka nedsätta verksamheten i nerv- och kärlsystemet - Narda ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

daturin, hyoscyamin, nikotin, morfin, narcein,
narkotin, papaverin, thebain, kokain, stryknin,
koniin, akonitin, digitalin, helleborin och många
andra. Men hos många narcotica känner man endast högst
ofullständigt de verksamma beståndsdelarna. Om några
af dessa medel vet man bestämdt, att de upptagas
i blodet, sålunda kringföras till alla organ, och
utsöndras genom njurarna, t. ex. blåsyra, morfin,
koniin, nikotin och stryknin. Rörande andra är det
ovisst, om ock högst sannolikt, att äfven de upptagas
i blodet och föras till nervsystemets centralorgan,
emedan verkningarna af dessa medel endast på detta
sätt kunna förklaras. Om och i sådant fall på hvad
sätt de upptagna narcotica förändras i blodet är icke
utredt. Då död genom narkotisk förgiftning inträffar,
förorsakas denna i de flesta fall genom förlamning af
andningsmekanismen, men i somliga fall är dödsorsaken
att söka i blodomloppets upphörande derigenom att
hjertat stannar. Med hänsyn till de narkotiska medlens
särskilda förhållanden till vissa bestämda områden
af nervsystemet och speciella verksamhetsyttringar af
detsamma kan man indela narcotica i följande grupper:
1) medel, som nedstämma hela nervsystemets verksamhet,
genom starkare inverkan förlama detsamma och i sådant
fall förorsaka plötslig förlust af medvetandet och död
genom qväfning (narcotica asphyctica), t. ex. blåsyra;
2) medel, som närmast verka på hjernan, i små doser
stegra hennes verksamhet, men i större dos minska
uppfattningsförmågan samt orsaka bedöfning och sömn
(narcotica hypnotica), t. ex. opium (morfin),
hasjisch, lactucarium; 3) medel, som likaledes
främst verka på hjernan, förorsakande yrsel och
bedöfning, konstant vidga pupillen och hafva ett
särskildt inflytande på nervus vagus (narcotica
mydriatica
), t. ex. belladonna, spikklubba,
bolmört; 4) medel, som i första rummet verka på
ryggmärgen, stegra verksamheten i känselnerverna
och genom ökad reflexverksamhet framkalla tonisk
kramp (narcotica tetanica), t. ex. räfkaka och alla
medel, som innehålla stryknin och brucin; 5) medel,
som äfven först angripa ryggmärgen, men nedstämma
såväl känsel- som rörelsenervernas verksamhet
och framkalla konvulsiviska rörelser (narcotica
convulsiva
); döden inträder af dessa medel antingen
genom respirationsförlamning (veratrin, delfinin,
tobak, odört, lobelia) eller genom hjertförlamning
(Digitalis, Aconitum, Helleborus, Pulsatilla,
Convallaria, Colchicum); 6) medel, som närmast
verka på nervus sympathicus och i andra rummet på
ryggmärgen, t. ex. mjöldryga (Secale cornutum).
O. T. S.

Narda. Se Arta.

Nardini, Pietro, italiensk violinist, f. 1722,
d. 1793, elev af Tartini, 1753–67 soloviolinist i
hofkapellet i Stuttgart, 1770–93 hof kapellmästare
i Florens, skref konserter, sonater, qvartetter
m. m. för violin och berömmes såsom virtuos
hufvudsakligen för sin rena och sångbara ton.
A. L.

Nardostachys jatamansi DC., bot., farmak.,
är en ört med flerårig rotstock, hörande till
nat. fam. Valerianeae DC., kl. Triandria L.
Den växer i Nepal och Bengalen samt lemnar
den sedan äldsta tider för sin vällukt bekanta
drogen Nardus indica (N. gangitis) l. Spica indica,
bibelns »kostelig nardus». Drogen utgöres af den 4–10
cm. långa, cylindriska, ringlade, rödbruna, lätta och
svampiga rotstocken, som är tätt beklädd med trådar
och i öfre änden besatt med ett knippe fina, upprätta,
trådlika rester efter bortvissnade bladskaft och
blad. Lukten är genomträngande, angenämt aromatisk,
smaken bitter, kryddartad. Nardus har användts såsom
ett nervstimulerande medel, men begagnas numera
i Europa uteslutande vid parfymfabrikation. Linné
beskrifver under namnet Nardus indica ett välluktande
gräs, Microchloa setacea R. Br., hvilket icke lemnar
drogen Nardus indica. Falsk drog erhålles dels af den
likaledes välluktande Nardostachys grandiflora DC.,
dels af gräset Andropogon nardus L. Jfr Andropogon
och Gräsolja. O. T. S.

Nardus L. 1. Bot., ett litet slägte inom
nat. fam. Gramineae Juss., kl. Triandria L. I Sverige
finnes en art. N. stricta L. (stagg, sostagg,
ängborst, lapphår
o. s. v.), som är ett lågväxt,
styft, segt och glatt gräs med nästan bladlösa
strån samt tätt och hårdt sammansittande grenskott
med borstlika blad. Axet är nästan trådsmalt och
sammansatt af syllika, ensidigt riktade småax, som
äro med basen insänkta i axfästets leder. Småaxen
äro enblommiga, med blott 1 stift och märke, då
de flesta andra gräs hafva 2 märken. Detta till
betesfoder odugliga gräs förekommer å skogsängar
och betesmarker icke så sällan från Skåne till
Vesterbotten och Lappland. – 2. Farmak. Se föreg. art.
O. T. S.

Nare l. Narfve, Nord. mytol., en son af Loke
(se d. o.) och Sigyn. Han blef ihjelrifven af
sin broder Vale, som gudarna förvandlat till
en ulf, och med hans tarmar blef Loke bunden.
Th. W.

Narenta (Lat. Naro l. Narona), flod i Dalmatien,
upprinner i Herzegovina, delar sig vid fort Opus i
två armar samt faller ut i Adriatiska hafvet genom
12 mynningsarmar midtför halfön Sabbioncello. Genom
Dalmatien (30 km.) är floden segelbar. Dess nedersta
lopp har af österrikiska regeringen reglerats, och
dess sumpiga dal har torrlagts.

Nares [närs], Sir George Strong, engelsk sjöofficer,
polarfarare, f. 1831, deltog 1852–54 å »Resolute»
i Belchers arktiska expedition och gjorde derunder
djerfva slädfärder, ledde 1866–67 mätningar vid
Australiens östra kust samt fick 1872 ledningen af
den för 4 år beräknade »Challenger»-expeditionen till
noggrannare mätningar i de stora verldshafven. Från
Hongkong hemreste han i slutet af 1874 för
att mottaga befälet å en förträffligt utrustad
nordpolsexpedition. Han for med dess båda fartyg,
»Discovery» och »Alert», i Maj 1875 direkt till Smiths
sund och framträngde med det sistnämnda fartyget till
82° 27’ n. br., den nordligaste punkt, som något skepp
hittills (1887) uppnått. Från Mars 1876 företogos
derifrån slädfärder åt olika håll, hvarvid kapten
Alb. Hastings Markham och löjtnant Parr hunno

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfak/0412.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free