Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Narda ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
öfver 83:dje graden n. br. Sommaren 1876 återvände
expeditionen. 1878 företog N. med »Alert» en tvåårig
expedition för mätningar i södra delen af Stilla
oceanen. Han har bl. a. utgifvit en beskrifning
öfver sin polarexpedition, Narrative of a voyage to
the Polar sea during 1875–76 (2 bd, 1878).
Narev, biflod till Bug i Polen, 450 km. lång,
upprinner ur stora kärr i ryska guvern. Grodno.
Narf. 1. Se Läder. – 2. Bot. Se Narv.
Narfve, Nord. mytol. 1. Se Nare. –
2. N. l. Nörfve, en kosmogonisk jätte, fader till
Natt (se d. o.). Th. W.
Nargile, s. k. vattenpipa, är namnet på en
tobakspipa, som mycket begagnas i orienten,
särskildt Egypten, i synnerhet bland de högre
samhällsklasserna. Piphufvudet hvilar på ett lufttätt
tillslutet, till hälften med vatten fyldt kärl och
står i förbindelse med dettas inre genom ett rör,
som mynnar ut i vattenmassan. Den långa pipslangen,
vid hvilken munstycket är fäst, mynnar likaledes
ut i nyssnämnda kärl, men utan att komma i beröring
med vätskan, d. v. s. öfver den sistnämnda. När man
röker, passerar röken från piphufvudet och dess rör
genom den af kylande vätskan, enär den vid rökarens
inandning upptagna flask-luften måste ersättas. Namnet
nargîle, som betyder »kokosnöt», antyder, att kärlet,
hvari vätskan förvaras, ursprungligen bestått
af kokosnötens skal, såsom ännu är fallet hos de
fattigare folkklasserna i Egypten. På de eleganta
pipor, som man röker på kaféerna i Kairo eller
Damaskus, äro vanligen endast pipslangen och hufvudet
af inhemsk tillverkning; det präktiga glaskärlet
kommer från Böhmen. Nargilen rökes ej med läpparna,
utan med lungorna. K. P.
Nargö (Narjen), ö i Finska viken, 20 km. n. om
Reval, tillhör Estland och har en areal af 18 qvkm. På
norra änden ligger en fyr. Befolkningen är sedan
urminnes tid till större delen af svenskt ursprung och
har fasthållit vid svenska språket, utan att hafva
haft svensktalande lärare förr än under det sista
årtiondet, då genom Evangel. fosterlandsstiftelsens
försorg en svensk lärare verkat derstädes, tills
denne hösten 1886 fördrefs af ryssarna.
Narhvalslägtet, Monodon, zool., hör till familjen
delfiner (Delphinidae) inom hvaldjurens ordning
och däggdjurens klass. Hannen har af utbildade och
synliga tänder blott 1 eller någon gång 2, långa
och vridna åt venster samt utskjutande längst fram i
öfverkäksbenen. Skallen är mycket sned och vriden åt
venster. Finnes, som vanligt är, blott en stor tand,
är det öfverkäksben, hvari denna sitter, större. Honan
har å hvardera sidan af öfverkäken 1 liten tand, som
merendels icke blir synlig utom tandhålan. Hufvudet
är framtill kullrigt utan tillspetsad nos och med
liten mun. Kroppen är tjock. Bröstfenorna äro små;
ryggfena saknas. Af detta slägte finnes blott en
enda art, narhvalen, M. monoceros, som är hemma i
Norra Ishafvets nordligare delar, men ett par gånger
iakttagits vid nordliga Norge äfvensom några få gånger
vid England och nordvestra Tyskland. Kroppens längd
utgör 4,5 till 6 m. och tandens 2
till 3 m., hvaraf dock fullt 0,5 m. äro inneslutna
i tandhålan. Färgen är hvit eller gulhvit, med
stora, grå och svartbruna fläckar, hvilka stundom
så sammanlöpa, att djuret synes gråaktigt eller
svartaktigt, med hvita fläckar. Ungarna äro som
små blågrå eller svartgrå, som något större ofvan
svarta, på sidorna och undertill fläckiga af grått
och hvitt. Narhvalen är sällskaplig och uppträder i
flockar, som stundom räkna tusentals djur. Han lefver
företrädesvis af hufvudfotingar, men derjämte äfven
af kräftdjur och fiskar, t. o. m. af stora rockor. I
sina rörelser är narhvalen liflig och snabb. Sin
stöttand använder han som anfalls- och försvarsvapen
vid de strider, som förefalla mellan hannarna,
men väl äfven för att åt sig hålla andhål öppna
uti isen. Narhvalen har en fiende i späckhuggaren;
af menniskan förföljes han för köttets, tranens
och betarnas skull. De sistnämnda anses lemna ett
bättre elfenben än elefantens och betalades förr med
betydande summor, emedan man tillskref dem underbara
krafter; nu gälla de ungefär 9 kr. pr kg. C. R. S.
Narkissos (Lat. Narcissus), Grek. mytol., en
ung, skön jägare i Beotien, hvilken älskades
af bergnymfen Eko (se d. o.), men försmådde
hennes kärlek. Till straff derför dömdes han
att förälska sig i sin egen bild, hvilken han
hopplöst trånande betraktade i en källa, till dess
han slutligen försmäktade. Efter döden förbyttes
han till den blomma, som säges vara uppkallad med
hans namn. Narkissossagan har tydligen framgått
ur en allegoriserande betraktelse af den doftande
vårblomman, som speglar sig i källan och efter en kort
blomstringstid vissnar bort. Ordet N. är af samma stam
som »narkotisk» och tyder på den döfvande lukt, som
tillhör vissa arter af den i frågavarande blomman.
A. M. A.
Narkolepsi (af Grek. narke, bedöfning, och lambanein,
fatta, gripa), sömnsjuka.
Narkos (Grek. narkosis), känslolöshet (i hela kroppen
eller i särskilda kroppsdelar), bedöfning, domning.
Narkotin (af Grek. narkotikas, bedöfvande),
kem., en i opium förekommande, 1803 af Derosne
upptäckt alkaloid, C22 H23 NO7, som bildar färglösa
kristaller. Narkotinet (»Derosnes salt») förvexlades
till en början med morfinet och ansågs vara den
sömngifvande beståndsdelen i opium. Det är nästan
olösligt i vatten, men löses mer eller mindre lätt
i alkohol, eter, kloroform och benzin. Narkotinet
är lukt- och smaklöst samt har ringa verkan på
den djuriska organismen. Fysiologiska försök hafva
ådagalagt, att det kan framkalla konvulsiva rörelser,
på hvilka följa afmattning, domning och till sist
förlamning. Det har icke någon användning i medicinen.
O. T. S.
Narkotisk (Grek. narkotikos, af narke, bedöfning),
bedöfvande, sömngifvande. - Narkotisera, döfva
eller söfva medelst narkotiska medel. Se Narcotica.
Narni, stad uti italienska prov. Perugia, vid
Tibers biflod Nera. 4,789 innev. (1881), i kommunen
11,671. Biskopssäte. På 5 km. afstånd från staden
finnas lemningar af Augustus’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
